Vilka regler gäller för adoption?

Jag undrar vilka regler som gäller då min dotters mamma gift sig och hennes man vill adoptera vår dotter? Tyvärr har jag bara träffat min dotter vid två eller tre tillfällen då hon var spädbarn. Jag bor drygt 22 mil därifrån och mamman har inte velat komma hit när jag frågat. Det har varit för besvärligt och hon har hela tiden tyckt att det vore lättare om jag kom dit. Jag har haft det kanska knapert de senaste åren. Jag har underhållsplikt som ligger efter hos kronofogden och jag har även andra skulder som jag betalar av. Så de gånger jag hört av dem har varit när det nalkas jul eller födelsedag.

Min önskan har alltid varit att kunna träffa min dotter trots det långa avståndet. Under alla dessa år har jag bara fått ett foto på henne. Det var när hon var nyfödd och nu är hon snart 8 år. Men mina tankar har många gånger varit hos min dotter och jag har undrat varför det är så omöjligt för en mamma som har vårdnaden att gå halva vägen när det gäller att ha kontakten med pappan.

Nu har jag alltså fått en delgivning från tingsrätten om att hon vill att hennes man ska adoptera vår dotter. Vad kan jag göra?

Det är ju inte bara du som gjort en förlust – den att ha en kontinuerlig kontakt med din biologiska dotter – utan flickan har ju också från tidiga år förlorat möjligheten till en nära relation med sin egen far. Jag förstår att dina livsvillkor under senare år upplevts besvärliga, och jag vet inte heller vilka ansträngningar du faktiskt gjort för att hålla kontakt med henne via mamman, men resultatet idag är i alla fall att du har ingen kontakt med henne alls och vet inte mycket om hur livet gestaltat sig för henne under snart åtta år. Ett föräldraskap är ju så oändligt mycket mer än att någon gång träffa sitt barn och att ha ett aktuellt foto på barnet. Jag förstår mycket väl de tankar och förmodligen känslor av sorg och besvikelse som väcks i dig idag, när frågan om adoption kommit på tal. Här tror jag det är mycket viktigt att du sätter dig ner och funderar över vad du idag har att erbjuda din dotter. Det förflutna kan vi inte ändra – möjligen se på i ett annat ljus – men framtiden kan vi på olika sätt påverka. Är du beredd på att kämpa för en god kontakt och därefter fullfölja engagemanget.

Du skriver ingenting om hur din dotters liv gestaltar sig idag och det beror kanske på att du själv inte vet så mycket om henne. Hur länge har hon levt tillsammans med den tilltänkta adoptivfadern? Finns det kanske halvsyskon i moderns nya äktenskap och makarna vill att alla barnen ska ha samma juridiska status i förhållande till båda. Har styvpappan under många år deltagit i vård och fostran av flickan? Han har kanske fungerat som en god psykologisk pappa till flickan – den enda fadersgestalt hon känner till. Vet hon om att det finns en “pappa” flera mil långt borta? Frågorna kan bli hur många som helst – men det viktiga för dig är kanske att du tar reda på det du behöver för att fatta ett så bra beslut som möjlig angående ev adoption.

Föräldrarätten i Sverige är liksom i många andra länder mycket stark. En adoption utan rättslig tvist är inte möjlig utan ditt godkännande. Säger du nej går ärendet till tingsrätten som beslutar i frågan efter hörande av socialnämnden. Eftersom flickan är under 12 år så krävs inte hennes samtycke till adoptionen men via socialutredningen kommer man att ta hänsyn till hennes vilja med beaktande av barnets mognad och ålder. Rättens ambition är att helt och hållet ta ställning till vad som är till fördel för barnet. Att ha levt med, fostrat och ha en nära relation är skäl som väger tungt, när man ser till barnets bästa. Rätten kan döma mot faderns nekande även om det inte är vanligt.

Min förhoppning är – för din och din dotters skull – att de frågor jag formulerat kring föräldraskap och adoption ska vara dig till hjälp för att fatta ett bra beslut. Det är ett stort och viktigt beslut som känslomässigt säkert kommer att starkt påverka dig, oberoende vilken ställning du tar i frågan. Lycka till med dina överväganden.