Så till din fråga om eventuellt besöksförbud för moderns pappa att närvara vid överlämnandet av sitt barnbarn till hennes far. Naturligtvis kan och bör inte något sådant utfärdas. Du skriver om en bråkig och hotfull situation i samband med överlämnandet. Jag vet ingenting om hur din sambos relation med flickans mamma avslutades, men uppenbart är att den inte är helt känslomässigt färdig. Troligen är flickans morfar med som någon form av stöd till sin egen dotter. Jag skulle tro att just din närvaro i sammanhanget bidrager till att situationen blir extra laddad. Du kan med rätt eller orätt upplevas som den som bidrog till splittringen i den “gamla” familjen. Att då med viss regelbundenhet följa med till moderns hem kan uppfattas som en provokation, även om den är oavsiktlig. Du berättar också att ni kommer dit med barnen – dina tidigare och/eller gemensamma. Under alla omständigheter kan ni då ses som en hel, fungerande familj, vilket kan öka belastningen för flickans mamma.
Jag föreslår att ni gör ett försök att låta de biologiska föräldrarna ensamma ta hand om hämtandet och lämnandet av sin dotter. Det tror jag skulle påtagligt neutralisera den laddade situationen. Du och de andra barnen kanske kan ta en promenad, stanna vid ett köpcentra – ja, göra vad som helst utan att närvara vi överlämnandet. Härigenom slipper du själv också att känna dig obehaglig till mods och barnen slipper höra bråk och hotelser. Med stor sannolikhet kommer situationen ganska snabbt att lugna ner sig till glädje för alla inblandade. Inte minst den gemensamma dottern kommer att må bra av att slippa se sina föräldrar i en ständigt återkommande konfliktsituation.
