Jag lämnade allt jag hade, skuldsatte mig för att köpa en egen bostad och börja ett nytt liv utan bråk, tjat och otrohet. Min make protesterade men gick till slut med på det hela.
En tid efter skilsmässan tog en annan man kontakt med mig. Han och jag hade haft ett kärleksförhållande men inte träffats på tio år. Han ville att jag skulle skilja mig men på den tiden bodde mina barn hemma och jag var inte mogen för ett sådant steg, mycket med hänsyn till barnen. Förhållandet tynade bort efter en tid.
Nu möttes vi igen och förutsättningarna var annorlunda. Vi trivdes bra tillsammans och var som två unga förälskade. Han bor i en annan del av landet och till en början besökte bara jag honom. Men jag ville att även han skulle besöka mig och så kom dagen då jag berättade för min f.d make att jag träffat en ny man.
Det skulle jag aldrig gjort. Han förvandlades till att bli fullständigt galen av svartsjuka. Han började trakassera mig på alla sätt. Han höll koll på när jag reste bort och när jag kom hem stod han och väntade på mig och överöste mig med de mest fasansfulla tillmälen. Han hotade också med att mörda min nye man.
Han hotade till slut med att ta sitt liv. Svartsjukan gjorde att han gick ner sig både fysiskt och psykiskt. Han gick sjukskriven i flera månader och slutade äta. Jag försökte få honom till läkare eller psykolog men han vägrade. Efter att han några gånger försökt göra sig själv illa och anklagat mig för detta så orkade jag inte längre. Jag gjorde slut med min nya kärlek.
Mitt liv har blivit som i ett fängelse. Allt bara för att jag tycker synd om min f.d make.Nu sitter vi i var sin lägenhet och med dubbla hyreskostnader. I övrigt är allt som förr. Vi har inget sexliv och vi bråkar fortfarande om allt. Vi hjälper varandra med en del praktiska saker men gör inget roligt tillsammans.
Den nye mannen har kontaktat mig igen, trots att jag gjorde honom illa, och vill komma och hälsa på mig. Men det är ju omöjligt. Vad ska jag göra?
När du och din f.d make skildes för sex år sedan hade du kraft att genomföra ett stort och viktigt beslut. En tid därefter gick du “rakt på kärleken”, som du känt sedan tio år tillbaks. Allt verkade för ett kort tag mycket bra, du var glad och hade roligt i livet.
Att din f.d make kunde bli ledsen över att du träffat en annan är fullt begripligt – men detta hans agerande är inte uttryck för en normal svartsjuka utan en sjuklig sådan. Han hotade dessutom med självmord och det var tydligen det som mest skrämde dig. För att riktigt visa hur illa du gjort honom så gick han ner sig. Det är som om han upphörde att ta eget ansvar för hur han levde – allt blev ditt fel och han var bara offer.
Så är det naturligtvis inte. Han, och bara han, har det fulla ansvaret för vad han gör med sitt liv och hur han hanterar sina besvikelser. Han behöver sannolikt professionell hjälp med att lösa sina svårigheter och du kan i alla fall inte göra det åt honom. Vad du än skulle göra för uppoffringar för honom så skulle det ändå aldrig vara tillräckligt.
Jag tror att din rädsla för din f.d make är befogad. Han har ju visat sig agera primitivt i pressade situationer. Här tror jag att du kan ta dina barn till hjälp. Vilken relation har de till sin pappa? Kan du berätta “allt” för dem och be om deras hjälp? Kanske de kan hålla ett vakande öga över sin pappa under en period när du fattar beslut om ditt liv – med eller utan den nye mannen.
Så här kan du inte fortsätta att ha det. Din kärlek till f.d maken är slut sedan länge och om ingen förändring kommer till stånd så kommer du att förlora orken till goda val och uppleva dig känslomässigt “uppäten” till ingen nytta. Lycka till med snabbt agerande medan du har kraft kvar.
