Gluten finns däremot inte i kaffe utan förekommer i våra vanligaste sädesslag vete, råg, korn och havre. Om du är allergisk mot gluten så får du magknip, körningar, diarré och illamående när du ätit mjölmat. Vid glutenallergi skadas tarmluddet och tunntarmen blir inflammerad. Diagnosen kan ställas genom att doktorn tar prov från tarmslemhinnan genom en slang som man får svälja.
Åkomman är vanlig hos små barn som kan bli alldeles utmärglade och tappa i vikt om de inte får glutenfri diet. Vuxna har i regel mer måttliga besvär. Bästa boten är att äta speciellt glutenfritt bröd och undvika allt annat som innehåller vanligt mjöl. Du bör dock vara säker på att diagnosen är rätt innan du påbörjar en dyrbar och ibland mödosam diet med glutenfri mat. En riktig glutenallergi kan pågå i många år och återkomma om man råkar slarva med maten.
En annan ganska vanlig men inte så allvarlig åkomma är intolerans mot laktos. Då saknar man ett enzym som ska bryta ner laktos (mjölksocker). Symtomen är samma som vid glutenallergi men de kommer i stället när man ätit mjölk, grädde, smör eller ost. Behandlingen går då ut på att undvika mejeriprodukter. Laktosintolerans kan börja efter en maginfluensa och sedan läka ut efter några månader eller ett knappt år. Observera att bröd och kakor ibland kan innehålla laktos och ge besvär. Så kanske det är laktos som du inte tål?
Ett sätt att få diagnos är att under en tid undvika det misstänkta födoämnet och sedan äta extra mycket av det. Om man då blir riktigt dålig har man fått sina misstankar bekräftade.
