Kan jag bli av med min oro?

Jag är en kvinna på snart 62 år och oroar mig ständigt. Det gjorde jag inte förr. Jag minns inte när det började. Jag oroar...

Jag är en kvinna på snart 62 år och oroar mig ständigt. Det gjorde jag inte förr. Jag minns inte när det började. Jag oroar mig för våra två döttrar, för att någon i familjen ska bli sjuk och dö. Även när jag känner mig glad finns det i bakhuvudet, att allt kan tas ifrån mig på någon sekund. Allt vi har har vi till låns. Då fylls jag nästan av dödsångest. Snälla Benny, hjälp mig!

Benny svarar:

I all korthet har du skrivit ett viktigt brev. Du är inte ensam om att gå omkring och vara rädd. Många oroar sig för vad som kan hända, istället för att ta itu med saker när de faktiskt hänt. Du missar helt att leva i nuet på det här sättet. Njut av det du har, du har lång tid kvar att leva. Jag ser inga problem i din familj, inga sjukdomar. Ni har det bra och kommer att fortsätta ha det bra tillsammans.

Du skriver att du har dödsångest. Varför det? Själv tycker jag det ska bli spännande att få komma till andra sidan, när det en gång är dags. Du och jag vet ju båda att livet aldrig tar slut på riktigt. De människor vi älskar nu, kommer vi att möta efter döden. Det är svårt att ändra tankemönster, men du har mycket att vinna på att försöka. Släpp in glädjen, njut av de dina! Du har så mycket gott som väntar dig! Lycka till!

Kram Benny

Scroll to Top