“Även sjuka kvinnor vill vara fina”

Varför ska man inte kunna känna sig fin, trots att man går igenom en tuff period i livet? frågar sig Annette och Maria, som själva haft bröstcancer.

 

Här är min favorit, Oceane. Det blå tyget passar fint till jeansen, säger 48-åriga Annette.

– Själv skulle jag välja Martina så här till hösten. Den har ett väldigt diskret blommönster och funkar ihop med många andra plagg, säger 55-åriga väninnan Maria.

 

Det lilla rummet i Marias lägenhet i södra Stockholm, som tidigare var dotterns sovrum, har förvandlats till ateljé med symaskin, strykbräda och skåpet fullt av tyger. På en ställning längs väggen trängs en mängd färdigsydda och färgglada alster.

 

Idén, som föddes ur förtvivlan över en kal hjässa och en kliande peruk, har nu blivit ett litet företag med en alldeles egen nisch: huvudbonader till kvinnor som drabbats av bröstcancer.

 

För även om Maria och Annette idag har vackra hårsvall, har de båda stått framför spegeln och desperat dragit av tjocka tussar ur håret.

 

För Annettes del började det under hösten 2008, med en ilande smärta från en liten knöl i bröstet.

– Just därför var jag ganska lugn. Jag fick nämligen veta att bröstcancer inte känns. Så det var ren tur att jag ändå valde att kolla upp det, annars hade det gått riktigt illa.

 

Det visade sig att Annette hade en elakartad tumör som behövde opereras bort. På detta följde cytostatikabehandling, som gjorde henne utmattad och illamående.

 

Rakade av allt

– Men det värsta var nog ändå hårförlusten. När jag strök handen genom håret ramlade det bara av. Snart blev jag som Skalle-Per med kala fläckar på huvudet. Då fick min dotter hjälpa till att raka av det.

 

När hon såg den skalliga kvinnan i spegeln blev sjukdomen med ens påtaglig. Både för henne själv och för omgivningen.

– Plötsligt kunde alla se att jag hade cancer. Jag kunde inte längre välja vem man ville prata om sjukdomen med, utan alla visste.

 

Maria nickar. Också hon har gått igenom denna smärtsamma process. Själv förvandlades hon från fullt frisk till dödssjuk på en lunchrast.

– Ja, så var det faktiskt. I flera månader gick jag runt med en remiss till mammografi hopvikt i almanackan. Jag sköt på det gång på gång. Men så, under en lunchrast i april 2009, passade jag på att sticka dit. Jag trodde att det skulle vara avklarat på en kvart.

 

Vackert, kvinnligt och lite lyxigt. Här får Anettes dotter Victoria visa upp huvudbonaden Marilyn.

 

Besöket blev betydligt mer långdraget. Efter ultraljud och biopsi fick hon veta att hon hade två knölar i bröstet och en i armhålan.

– Jag stapplade därifrån. Det kändes overkligt eftersom cancer är en sjukdom man kan dö av.

 

Maria blev opererad och fick behandling. Även på henne föll håret obevekligt av.

 

Varma peruker

Både Annette och Maria provade ut peruker, men resultatet blev mindre lyckat. Kalufserna kändes konstiga och hamnade ofta på sned.

– Och så blev det otroligt varmt under peruken på sommaren. Jag minns hur jag stod i kön på Ica och svetten bara rann, säger Maria.

 

I stället testade hon att knyta en sjal runt huvudet.

– En del sa att det var snyggt, men det kändes ändå som att det stod cancersjuk i pannan.

 

Annette fann en amerikansk sida på internet som sålde huvudbonader.

– Men det blev dyrt att skicka efter, med alla skatter och tullavgifter. Dessutom var det flera veckors leveranstid, och själv var jag rätt desperat…

 

Maria och Annette kände varandra flyktigt genom gemensamma bekanta. Men när de nu drabbats av samma sjukdom kom de varandra allt närmare.

– Vi började umgås mer och mer. Visa stunder behövde vi inte prata och andra dagar kändes det skönt att kunna ösa ur sig allt elände.

 

Det visade sig att båda tyckte om att sy, och sakta men säkert föddes en ny idé: att skapa huvudbonader åt kvinnor som förlorat håret. Den skulle vara snygg och lätt att dra på, men ändå sitta säkert.

– Vi började botanisera bland tyger, diskutera material och modeller. Så satte vi oss vid varsin symaskin och började skapa.

 

 

Både Maria och Annette har skött det lilla företaget vid sidan om sina vanliga arbeten. Det har blivit många sena kvällar vid symaskinerna.

 

Till en början gick det trögt med beställningarna, men nu har de ökat för varje månad.

 

Företag ihop

– Det bygger ju mycket på mun-till-munmetoden. Många som drabbats av bröstcancer är måna om att tipsa och hjälpa varandra.

 

Framöver vill Maria och Annette satsa helhjärtat på detta. Företaget, som fått namnet Marianette, går under parollen “Kvinnlighet när vi behöver det som mest”. Utöver huvudbonader saluförs också smycken och hudkrämer.

– Många kvinnor som drabbas av bröstcancer känner sig mindre kvinnliga när de förlorar håret, eller tvingas operera bort brösten eller äggstockarna. Här vill vi gärna vara till hjälp under den tuffa perioden. Sedan är kanske inte utseendet är lika viktigt för alla – men man har åtminstone möjligheten, menar Annette.

 

I dag kan de båda vännerna förundras över hur tillvaron tagit en helt ny inriktning de senaste åren.

– Visst hade man allra helst sluppit sjukdomen. Men när den ändå kom, så har vi valt att acceptera den och göra något bra av den. Och tack vare detta fick vi både vänskap och företag på köpet, säger Annette.

 

Maria håller med.

– Ja, livet kan ta snabba vändningar ibland. Som över en lunchrast.

 

FOTNOT: Annettes och Marias huvudbonader säljs via internet, adress www.marianette.se