I Vikarbyn gör vi crêpes precis som man ska!

Ägarparet till Vikarbyns Crêperie, Mikaela Willers och Jonas Börthas, möter oss strax före stängning. Det är en av årets varmaste dagar, solen gassar över hela Dalarna och utsikten över en spegelblank Siljan är magisk. Kön ringlar fortfarande lång samtidigt som doften av blommor, örter, stekos, ostar och rökt lax sprider sig. Vid nästan varje bord i trädgården sitter gäster och suckar njutningsfullt.

En crêpe är nämligen inte vilken pannkaka som helst. Antingen är den just en crêpe, en tunn pannkaka med vetemjöl i smeten, tillagad på franskt vis och serverad som dessert, fylld med bär, glass, torkad frukt, choklad och likör eller vad som erbjuds. Eller också liknar den vad vi i Sverige oftast föreställer oss – en galette som bakas på bovetemjöl, ännu tunnare och frasigare och fylld med mer matiga ingredienser, serverad som huvudrätt.

– Det finns förstås alla varianter och ingen är nog egentligen fel. Det beror helt på var i världen man befinner sig. Svenska hobby-crêpemakare rullar gärna ihop sina pannkakor med fyllning och gratinerar dem med ost i ugnen. Det är också jättegott, säger Jonas. Vi försöker göra det så franskt som möjligt men ändå anpassa det efter lokala förutsättningar.

Lärde sig i Bretagne
Här på Vikarbyns Crêperie har Jonas och Mikaela gjort allting “som man ska”. I februari 2020 tillbringade paret några veckor i Bretagne i Frankrike, där rätten har sitt ursprung, och lärde sig crêpetillverkningens ädla konst från grunden.

– Vi blir bättre och bättre på produktionshastigheten, säger Jonas. I början klarade vi ungefär fem galetter på en timme men vi siktar på 20. Just nu befinner vi oss någonstans däremellan.

Jonas har en släktgård strax utanför Rättvik och tillbringade som barn många somrar i trakten. Vid något enstaka tillfälle i ungdomen har Mikaela och Jonas stött ihop tack vare gemensamma vänner men aldrig lärt känna varandra. För några år sedan var de båda bjudna till en fest i grannbyn Västbjörka och sedan dess har de varit oskiljaktiga.

– Jag mindes honom mycket väl men han hade inte en aning om vem jag var, berättar Mikaela med ett gapskratt.

Mikaelas första tanke på ett eget crêperie föddes redan på 80-talet när hon bodde i London och brukade besöka en crêpevagn tillsammans med sina vänner på helgerna. Både Mikaela och Jonas är förtjusta i god mat och spännande utmaningar och att göra en gemensam satsning på landsbygden föll sig naturligt.

– Jag har alltid jobbat mycket och tycker att det är jättespännande med nya projekt. Eftersom vi träffades ganska sent i livet blir ju det här vår gemensamma bebis, säger Jonas entusiastiskt.

Lammkorv och choklad
Serveringspersonalen glider mellan borden och placerar läckerheter hos det ena sällskapet efter det andra. Valmöjligheterna är många. Spenat, roquefortost, valnötter, pepparrotskräm, ägg och ekologisk lammkorv är några av fyllningarna i galetterna. Jordgubbar, hemlagad lemon curd, vaniljglass och chokladsås hör till crêpe-varianterna.

Några av de sista gästerna för dagen är familjen Linder Dahlbeck som är på semesterstopp hos familjen Larsson som har sommarstuga i Leksandstrakten. Katarina Larsson berättar att de båda familjerna, som till vardags bor i Stockholm, har gjort flera mysiga utflykter runt om i Dalarna de senaste dagarna. Vikarbyns Crêperie är slutdestinationen för dagen innan de återvänder till lugnet i stugan.

– Det här är verkligen jättemysigt! Vi och barnen har ätit av nästan alla sorter och det är så gott, utbrister väninnan Rebecka Dahlbeck.

Lugnet lägger sig till slut över Vikarbyns Crêperie och Mikaela och Jonas kan knyta av sig förklädena och pusta ut för dagen.

– Det är klart att det är massor av jobb och vi är ordentligt trötta på kvällarna, säger Mikaela. Men det är så himla roligt hela tiden och vi har massor av planer kvar att förverkliga.

Nästa projekt är att bygga ut ladan och göra ett större kök för att på så sätt kunna hålla serveringen inomhus under vintern och de dagar som vädret inte samarbetar lika bra som denna.

– Men när säsongen är slut har vi projektstopp i fyra veckor och då är det förbjudet att göra någonting annat än att vila!