Svenska Anna-Lotta säljer sill och knäckebröd i Schweiz

I den lilla schweiziska staden Stäfa, vackert belägen vid Zürichsjön, ligger Anna-Lotta Dahlbergs butik med svenska matvaror. Knäckebröd, Bregott, gravad lax och sill hör till de självklara specialiteterna nu i midsommartider.

Till Anna-Lotta Dahlbergs svenska livsmedelsbutik i den lilla schweiziska staden Stäfa, inte långt från Zürich, kommer svenskar för att stilla sin hemlängtan. Det var när Ikea slutade sälja Abbas sill och mat från andra kända svenska producenter som Anna-Lotta bestämde sig för att öppna en butik med svenska matvaror. Vid midsommar uppskattar kunderna naturligtvis snaps och sill i olika smaker.

Anna-Lotta Dahlberg

Ålder: 56 år.
Familj: Maken Christoffer, barnen Rebecca och Carl.
Bor: I Stäfa, vid Zürichsjöni Schweiz.
Gör: Driver butik med svenska varor.

– Nordiska roddföreningen i Zürich brukar ordna en picknick vid Zürichsjön med dans runt midsommarstången. Många kommer till mig veckan innan för att handla. God sill ger den rätta midsommarkänslan.

När Anna-Lotta letade lokal hade hon en lanthandel i åtanke. En dag på vägen hem hittade hon rätt. Nu har hon stamkunder från både Sverige och resten av världen.

– Schweiziska kunder är förtjusta i de runda knäckebröden med hål i mitten. En dam specialbeställde en dalahäst som hon sett när hon turistade i Sverige. Hon var så tacksam att hon kunde köpa den hos mig.

– Häromdagen kom det in en amerikanska och köpte farinsocker, eftersom det påminner om amerikanskt brunt socker. Det är som om minnen från barndomen väcks till liv med hjälp av smaker. En del kör hit från den franskspråkiga delen av Schweiz och så skickar jag en del paket.

Svenska Anna-Lotta säljer sill och knäckebröd i Schweiz
Anna-Lotta mitt bland sina varor. För oss är produkterna vardagliga, för schweizarna är de exotiska.

Sill och Bregott säljer

Anna-Lottas mormor lämnade aldrig Sverige under sitt långa liv. I hennes värld var utlandsresor förenade med fara. När Anna-Lottas pappa utbildade sig i Tyskland fick hennes mamma besöka honom i hemlighet för att inte oroa mormor.

– Mormor tyckte inte om att resa. Det kan nog förklara varför mamma alltid uppmuntrade mig att se världen, medan jag hade möjlighet. Hon ville att jag skulle göra det som hon inte fick, berättar Anna-Lotta.

Utlandssvenskarna är inte intresserade av nya smaker, som Dumlekolor med pepparkakssmak. Istället uppskattar de genuina klassiska produkter som påminner dem om svunna tider. Anna-Lotta samarbetar med Olof Viktors på Österlen. Deras småkakor smakar som hembakta och det uppskattas.

Sill, lax, Bregott och knäckebröd säljer särskilt bra. Lakrits är också något som kunderna älskar. Godis som Ahlgrens bilar, hallonbåtar och djungelvrål får också många att le. Kunder får specialbeställa varmrökt lax och jul- eller påskmust eftersom varorna säljer slut snabbt. Även löjrom efterfrågas.

– Tyvärr har jag ett litet lager med ett litet frysutrymme men jag försöker köpa in löjrom till jul och nyår. Pandemin har gjort att många svenskar inte kunnat resa till Sverige som vanligt. Då har den svenska maten uppskattats ännu mer.

– I julas kom det in en man som rest till Sverige varje jul sedan han flyttade till Schweiz för 25 år sedan. Det var hans första jul i Schweiz. Han var väldigt tacksam över att kunna köpa svenska varor. Jag har också kontakt med en slaktare här i byn som gör prinskorv och skinka enligt svenskt recept, vilket har stor betydelse för många.

Vad tycker du är svårast med att driva butik?
– Största utmaningen är att butiken ligger utanför EU. Det finns massor med tullregler och transportkostnaderna är höga. Varje vara har en tullkod baserad på vad den innehåller. Det är till exempel högre tull på Bregott än på vanligt smör, eftersom Bregott innehåller rapsolja.

Svenska Anna-Lotta säljer sill och knäckebröd i Schweiz
Kathleen Seabeck-Obschlager var en gång i tiden Anna-Lottas konståkningstränare. Nu är de väninnor och ses ofta.

Intresset väcktes

Under Anna-Lottas uppväxt i Sverige på 1970- och 80-talet var hennes mamma hemma medan pappan tillbringade månader i Asien och Europa för att bygga upp den svenska textil- och konfektionsindustrin.

– Då var det inte så lätt att ringa utomlands som det är nu. Min mamma fick beställa samtal för att vi skulle kunna höra pappas röst. När pappa väl var hemma tillbringade vi mycket tid tillsammans. Han var egenföretagare och arbetade på kvällarna. När jag var 6 år tog han med mig till isrinken i Göteborg och mitt intresse för konståkning väcktes.

Konståkningen bidrog till att Anna-Lotta kom ut i världen. På somrarna tränade hon i Idaho i USA, Kanada och Schweiz – tack vare amerikanska Kathleen Seabeck-Obschlager, hennes tränare som blivit hennes goda vän.

– Först hade vi en sträng, äldre, tjeckisk tränare som lärde oss alla tekniker. När Kathleen tog över som tränare i Göteborg fick vi arbeta med att integrera känslan i rörelsen – det var nytt och modernt. Kathleen tränade oss tre säsonger och ordnade sommarträning i Grindelwald här i Schweiz.

På toppen av sin karriär vann Anna-Lotta SM-brons men i 20-årsåldern bestämde hon sig för att sluta. Hon fortsatte att hålla kontakten med Kathleen, som hamnat i Zürich tack vare kärleken. Banden mellan Anna-Lotta och Kathleen är varma och familjära.

– Jag har två söner men ingen dotter, så Anna-Lotta fick ta den rollen, berättar Kathleen, som med sitt ljusröda hår ser betydligt yngre ut än sina 81. Minnet av när jag såg Anna-Lotta skrida ut på isen för första gången lever kvar

Svenska Anna-Lotta säljer sill och knäckebröd i Schweiz
Anna-Lotta nådde som längst en bronsplats på SM under sin konståkningskarriär.
Foto: Privat

18 år i Schweiz

Språk var ett stort intresse för Anna-Lotta och hon bestämde sig för att läsa tyska i Kathleens hemstad.

– Jag bodde i en gammal villa – ett studenthem för flickor – som sköttes av en äldre dam. Hon städade, tvättade och lagade mat. Kastrullerna hängde i storleksordning i köket.

Som nyutbildad fick Anna-Lotta jobb på Utrikesdepartementet och första posteringen blev Moskva där hon stannade i fyra år.

– Det var där jag träffade min man Christoffer. Han hade gjort militärtjänsten på Försvarets tolkskola, där han lärt sig ryska, och fick möjlighet att arbeta på svenska ambassaden i Moskva. När min man var färdig på Handelshögskolan ville han arbeta utomlands.

Nu har Anna-Lotta och Christoffer hunnit bo i Schweiz i 18 år. Dottern Rebecca har gått ut gymnasiet och sonen Carl går sista året. Hittills i år har det kommit fyra ton svenska varor till butiken i Stäfa. En bruten handled har ställt till det en del för ensamföretagaren Anna-Lotta men som tur är har barnen kunnat hjälpa henne en hel del.

– Jag trivs med livet som egenföretagare och bollar nya idéer med kunder eller familjen. Nu har jag inte varit i Sverige på två år. Jag längtar efter havet, saltvattnet och några barndomsvänner men annars saknar jag inte mitt gamla hemland särskilt mycket.

Scroll to Top