Stickningen blev min räddning

Lotta Lundin gör ingenting med måtta. Det senaste året har hon stickat maniskt många vantar med unika mönster som hon designat och ritat själv. 

Ofta är det bildlika porträtt av kända människor som Zlatan, Elton John och Anders Tegnell, men även motiv från filmer som Star Wars och Harry Potter. Det började dock med att hon stickade andras mönster.

Stickningen fick henne att må bättre efter hon blivit utbränd. Panikångesten som Lotta drabbades av så fort hon gick ut gjorde att hon fick hålla sig hemma.

– Alla intryck blev för jobbiga. Om jag skulle åka iväg någonstans fick jag ångestpåslag. Jag oroade mig för att gå till bilen, för att det skulle bli bilkö eller för att jag inte skulle få någon parkeringsplats när jag kom fram, berättar Lotta.

Så de senaste ett och ett halvt åren har hon bara suttit hemma och stickat. I snitt blev det en vante om dagen medan hon mådde som sämst.

– När jag stickar blir jag lugn. Och jag skapar något trots att jag är passiv. Annars skulle jag bara sitta och glo och det skulle göra mig ännu sjukare, säger hon.

Att Lotta blev utbränd berodde på att hon både jobbat för mycket och levt för intensivt.

– Jag fick barn jättetidigt och mycket som jag inte kunde göra när de var små har jag tagit igen de senaste tio åren. Jag reste och spelade mycket golf, kom alltid hem sent och sov för lite. Jag har aldrig bara suttit ner. Så man kan säga att jag blev utbränd på upplevelser, förklarar Lotta.

Hon insåg inte att man kan bli sjuk även av att göra roliga saker och ignorerade alla varningssignaler hon fick.

– Ingen hade kunnat stoppa mig, utan jag var tvungen att verkligen krascha för att fatta. Det var helt nytt för mig att plötsligt inte komma utanför dörren. Jag som alltid varit på väg någonstans i hela mitt liv.
Vantarna blev hennes räddning.

– Stickningen gjorde att jag inte kände mig helt värdelös, annars tror jag att hade gått under. Jag orkade inte göra någonting, men när jag stickade vantar fanns det inga krav eller måsten och jag fick vara kreativ.

Mest stolt över ABBA

Lotta är formgivare och arbetar med att göra tidningar. Därför är hon van vid att jobba i dataprogrammet InDesign, vilket hon också använder för att rita mönster till vantarna. Det allra första hette Love Owl (Kärleksuggla). Ugglevantarna med hjärtan stickade hon i januari 2019 och sedan dess har hon gjort lite mer än 130 mönster – och fler är på gång.

Numera gör Lotta sällan vantar för att hon själv vill ha ett par. Hon uppfyller istället önskemål om olika mönster som hon får från stickare över hela världen. Under pandemin har exempelvis många frågat efter vantar med Florence Nightingale, så nu har Lotta ritat mönster med den legendariska sjuksköterskan.

Det är dock inte alltid hon lyckas.

– Jag har försökt flera gånger med Leonard Cohen, men det går inte bra.

När Lotta gör porträtten av kändisar utgår hon från fotografier och ritar dem pixel för pixel. Det är väldigt pilligt. De vantar som hon är mest stolt över att ha lyckats få till är Michael Jackson och ABBA.

– Det kan vara klurigt att få in allt på 40 maskor, som är bredden på en vante.

Ingen stickexpert

Vilka mönster som sedan blir populära bland stickare är svårt att förutsäga. Lotta har sina mönster på en amerikansk sticksajt som heter Ravelry – lite som Facebook för stickare, men där man också kan köpa stick- och virkmönster.

– Medan mina Beatlesvantar går jättebra, så säljer Rolling Stones-vantarna ingenting. Det är helt obegripligt, själv tycker jag att de är två likvärdiga grupper.

Lottas eget favoritmönster är Elvis.

– Jag höll på med det i evigheter och när det äntligen var klart var jag så trött på det att jag inte ens ville sticka vantarna själv. Så det gjorde min syster Cissi.

Hennes mamma Maud, som enligt Lotta är en mästerstickare, hjälper också till mycket.

Men själv kallar sig Lotta inte för stickare, trots att hon gjort så många vantar.

– Jag kan inga speciella sticktekniker och testar inga nya garner. Det måste också gå hyfsat fort eftersom jag är väldigt rastlös – så det måste hända något hela tiden. Jag skulle inte orka sticka en hel tröja.

Hon har också kommit på några olika knep som gör att hon inte tröttnar.

– Ibland stickar vi varsin vante, jag och syrran. Och eftersom det annars är vansinnigt tråkigt att sticka två likadana ritar jag mönster som skiljer sig mellan vänster och höger hand så att det blir som en ny vante att göra nummer två.

Lotta stickar några timmar på morgonen, sedan städar hon lite och fortsätter att sticka under eftermiddagen och kvällen.

– Eftersom jag inte har kunnat gå ut har jag fått maten hemkörd. Jag har lärt mig att vara snällare mot mig själv och inte tvinga mig att göra något som känts för jobbigt. Man nu när jag är bättre utmanar jag mig själv litegrann, för jag tror att det är bra att försöka.

– Ju bättre jag mår, desto mindre vill jag sticka. Jag är periodare i allt jag gör och vet att det kommer en dag då jag har stickat klart.