Så blev Kerstin äntligen kvitt sin handledsartros!

Efter år av värk och smärta blev Kerstin Eriksson av med sin handledsartros som genom ett trollslag. En ny operationsmetod gav henne all rörlighet i handlederna åter.

I 60 år har Kerstin bott på bondgården i den lilla, idylliska byn Huddunge, strax utanför Uppsala. Nu är korna och grisarna borta sedan länge men Kerstin har ändå fullt upp.

– Ja, jag är en riktigt aktiv och energisk person. Därför blev jag ledsen när jag fick artros och min handled började krångla, med värk och stelhet. Det påverkade verkligen livet negativt.

Kerstin Eriksson

Ålder: 83 år.
Familj: Son och barnbarn. Katten Affe.
Bor: Bondgård utanför Uppsala.
Gör: Pensionär.

Men hon hade tur i oturen. På Akademiska sjukhuset i Uppsala blev hon efter flera år av smärtor, opererad med en i Sverige helt ny och lindrig metod vid just handledsartros.

– Det var rena trolleriet. Idag har jag inga besvär med varken rörlighet eller smärta i den opererade leden, säger Kerstin, som är oändligt tacksam för den hjälp hon fått mot sina problem i handleden.

Hon, som kallar sig en riktig bondjänta, älskar sitt liv mitt ute på landet. Här har hon kvar sin stora trädgård, som står i fantastisk blomning, när solen och värmen väl kommer åter.

– Ja, trädgården och alla vackra sommarblommor är min passion. Fast jag blir lite sur när vildsvinen kommer på ovälkomna besök på nätterna och bökar upp och förstör. De gräver upp rötter och det blir stora, fula hål.

Kerstins make gick bort för elva år sedan och nu är det huskatten Affe som håller henne sällskap hemmavid. Förutom släkt och vänner som bor på nära håll. Sonens familj med de två barnbarnen ser till att farmor håller sig pigg och har roligt.

– Och jag träffar mina vänner. Vi har ett trevligt matlag och så ses vi ibland på elvakaffe, hemma hos varandra.

Vävstolen är också en kär gammal vän. Även om det inte blir så ofta som Kerstin sätter sig ner på pallen och väver numera.

– Jag har vävt mycket i mitt liv. Både mattor och dukar.

Läkarna ville operera

Men för tio år sedan började höger handled att ställa till med problem. Det gjorde ont och det domnade i fingrarna.

– Jag gick till doktorn efter ett tag. Jag är ju inte den som ger upp så lätt, men till sist fick jag söka hjälp. Diagnosen blev karpaltunnelsyndrom och artros och läkarna ville operera. Men jag levde ändå, efter det beskedet, i ganska många år med symtomen, ­envis som jag är.

– Så för två år sedan skulle jag plocka undan julsakerna efter helgerna och oturligt nog snavade jag på mattkanten och föll i golvet. Handleden fick sig en rejäl smäll och handen vek sig. Det gjorde verkligen ont och smärtan kom och gick. Fast jag väntade till nästa dag med att söka hjälp, men då kändes det för hemskt, så jag var tvungen.

Kerstin blev röntgad och sedan gipsad.

– Jag gick med gips i 14 dagar och sedan kom jag till en fysioterapeut som gav mig anvisningar kring hur jag skulle träna handen och handleden. Men det blev inte mycket bättre. Smärtan fanns kvar.

– Det var som om handen inte orkade. Jag kunde inte sy på min symaskin för det var så krångligt att få in tråden i nålen. Det kändes som om handen bara ramlade ner, den var så tung. Och rätt som det var värkte det till, smärtan kom i vågor.

Så blev Kerstin äntligen kvitt sin handledsartros!
Operationen tog bara en timme och var väldigt skonsam, tycker Kerstin.

Gjorde ny röntgen

Efter över ett års väntan kom Kerstin på remiss till handkirurgen på Akademiska sjukhuset i Uppsala där man gjorde en ny röntgen. Nu upptäcktes också att lillfingret var skadat och hade hamnat snett efter fallet.

– Läkarna ville främst operera handleden. Man sa att det var en svår operation, hur man än gjorde. Antingen skulle de ta bort ben i handleden eller så skulle det blir en steloperation, då man skulle operera in en metallbit i leden. Jag var tveksam till något ingrepp alls men bestämde mig till slut för att det bästa nog var att de tog bort ben i handleden.

– Men då skulle den byggas upp igen med en benbit, som skulle tas från mitt ena ben. Det kände jag mig inte riktigt bekväm med, det lät väldigt besvärligt. Men vad skulle jag göra?

Men innan det hann bli ­aktuellt ringde telefonen hemma i Huddunge.

Kanske kan man tänka att Kerstin, som passerat de 80, är lite för gammal för nytänkande operationsmetoder. Men så tänkte definitivt inte doktorn, som gärna ville hjälpa sin patient.

– Doktor Daniel Muder ringde från Akademiska efter ett tag och berättade att det nu fanns en annan operationsmetod, sonew-module-40m var mycket enklare. Den kallas handledsdenervation. Fungerade den skulle jag slippa både steloperation och bentransplantation.

Uppfyllde kraven

Nu gällde det dock att hon uppfyllde kraven som “rätt” typ av patient för just denna speciella typ av operation, som ingår i ett forskningsprojekt.

– Så jag fick komma tillbaka till sjukhuset och ta olika prover och blev grundligt undersökt av en fysioterapeut. Och jag fick testa bedövningen.

– Efter alla undersökningar träffade jag doktorn, som sa att allt såg bra ut. Jag skulle få min operation.

När det var dags åkte Kerstin till Uppsala och handkirurgen på förmiddagen. Ett par timmar senare var hon hemma igen!

– Jag fick värktabletter när jag kom in och bedövningen tog sin lilla tid. Och sedan opererades jag i ungefär en timme. Jag tror att de skar på tre ställen, brände av nerver och sydde med tjugo stygn, men jag hade inte ont, berättar Kerstin, som nu efteråt är mycket tacksam för sin lyckade och skonsamma operation.

– Det var så lindrigt så.

Efter 14 dagar togs stygnen och handleden fungerar bra.

– Nu klarar jag mig utmärkt med den opererade handen. Fast tyvärr har jag fått artros i den andra handleden också. Doktorn, som jag inte kan tacka nog, vill gärna operera den med, har jag förstått.

Hemma på gården har Kerstin kvar både vävstol och symaskin. Så vem vet …

Goda råd till dig som lider av handledsartros

  • Träning med hjälp av en erfaren fysioterapeut, sjukgymnast, kan lindra besvären.
  • Tveka inte att kontakta din vårdcentral om du får oklara besvär med handleden.
  • Sluta röka. Tänk på att rökning påverkar läkningsförmågan vid en eventuell operation.

Experten svarar på dina frågor:

Så blev Kerstin äntligen kvitt sin handledsartros!
Daniel Muder är specialist i handkirurgi och överläkare vid Falu lasarett.
Foto: Privat

Vad är handledsartros?
– Handledsartros innebär en förslitning av ledbrosk och ­tyvärr går ett förslitet ledbrosk inte att ersätta i dagsläget. Artrosen kan bero på en åldersförslitning eller uppkomma på grund av tidigare skador som frakturer eller ledbandsskador. Symtomen är oftast stelhet, ömhet och smärtor. I början mest vid belastning men senare också i vila och på nätterna. Symtomen beror på hur utsliten själva leden är och vilka belastningar den utsätts för.

Vilka drabbas?
– Alla kan drabbas men en ­typisk patient är över 50 år. Fler män än kvinnor får handledsartros. Artros i olika delar av kroppen är vår absolut vanligaste ledsjukdom.

När ska man söka vård?
– Det ska man göra när man får oklar smärta i handleden, kombinerat med svullnad och/eller stelhet. Då ska man söka på sin vårdcentral. Diagnosen ställs oftast efter en röntgenundersökning och därefter blir man remitterad till specialistvård.

Hur påverkas vardagen vid handledsartros?
– Det beror mycket på symtomen. Men handledsartros kan påverka många aktiviteter eftersom händerna är så pass utsatta i vardagen. Vid uttalade besvär kan man få stark smärta och sjukdomen kan vara mycket handikappande. Minsta belastning är omöjlig och sömnen blir störd.

Vilka behandlingar finns det?
– Det finns många olika. Konservativ behandling, utan operation, innebär att man kan få hjälp av ortoser, det vill säga stabiliserande stödförband, behandling med smärtstillande läkemedel, sjukgymnastik eller kortisoninjektioner. Vid operation kan en handledsprotes hjälpa. Den tål dock inte en lika tung belastning som efter en steloperation eller en handledsdenervation.

En del patienter stelopereras. Det innebär att man får en metalldel implanterad. Oftast behövs då också att läkarna tar ben från andra delar av kroppen, till exempel från höften, för att fylla defekter och få en bra läkning. Steloperation kan tyvärr innebära lång läkningstid med gips och nedsatt rörelseförmåga i handen.

Du använder en speciell, lindrig operationsteknik?
– Metoden kallas handledsdenervation och innebär att man behandlar smärtan genom att skära av de nervändar som leder smärtimpulserna vidare från handleden. Att de skärs av medför ingen förlust av handens funktion. Rörligheten finns kvar medan smärtan minskar helt eller delvis.

Handledsdenervation kan bli aktuell när en steloperation annars är sista lösningen. De allra flesta patienter som jag opererat med handledsdenervation har sluppit steloperation helt och hållet. Fördelarna är också kort operationstid, patienten kan belasta handleden omedelbart efter operationen, rörligheten bevaras och känseln i handen finns kvar. Rehabiliteringstiden är kort.

Scroll to Top