Sol-och-våraren lurade Lisbeth på 40 000 kr

Lisbeth Lundqvist nobbar normalt vänförslag på Facebook från okända. Men Burris Karlssons profilbild på en söt fransk bulldog träffade henne rakt i hjärtat. Hon tänkte på sin franska bulldogg Abbert som tolv år gammal dog ifrån henne i ­oktober 2018.

– Jag såg Abbert framför mig och accepterade vänförfrågan av den anledningen, ­säger Lisbeth.

Det trycket kostade henne 40 000 kronor och många sömnlösa nätter.

Mannen bakom bulldoggen var en slipad sol-och-vårare, eller romansbedragare som det också kallas, som spelar på äldre ensamma människors känslor. Genom tårdrypande historier får de sina offer att tömma sina bankkonton och i värsta fall ta lån för att fortsätta skicka pengar.

– Jag hade tur som kom undan så lindrigt. Men det som hände från maj till juli kan fortfarande ge mig ångest­attacker och framkalla tryck över bröstet, säger Lisbeth som bor i ett vackert hus i Uddevalla.

Hon och maken Arne köpte det för 35 år sedan. För tio år sedan gick han bort i cancer och sedan dess har Lisbeth ­varit änka och känt sig ensam långa stunder. Barnen bor långt bort så tv:n och Facebook hjälper henne att fördriva ­vardagen. Det och att passa husdjur åt grannar och nära bekanta.

Skickade stiliga bilder

När personen bakom den franska bulldoggen presenterade sig som Burris Karlsson, med svenska rötter i Uppsala, blev vardagen helt plötsligt väldigt intressant.

Burris hade flyttat från Sverige till USA som 6-åring och där hade han blivit en högt uppsatt general.

Han var fyra år yngre än Lisbeth och han tog hennes liv med storm. Han berättade om sitt spännande liv och att han just nu var stationerad i Jemen där han befann sig på FN-uppdrag. Hans båda föräldrar och två systrar hade omkommit i en flygolycka. Hustrun hade dött i en hjärtinfarkt och enda familjemedlemmen var en son som bodde i USA.

– Han skrev på svenska så det var enkelt att kommunicera. Jag tyckte verkligen det var roligt att skriva med honom. Vi kunde ha konversationer som varade i flera timmar.

Burris skickade stiliga bilder på sig själv i uniform och han smickrade Lisbeth genom att skicka hjärtan och vackra bilder på blommor till henne när hon fyllde år.

Snart kom det också tår­drypande historier om hemskheterna han upplevde i krigets Jemen. Under ett uppdrag hade de blivit beskjutna, några av soldaterna hade omkommit.

Lisbeth kände att hon fick sympati och känslor för den trevlige generalen. Det var precis dit bedragaren ville komma och snart sattes stöten in.

– Jag fick ett konstigt mejl där Burris skrev att en Röda Korset-tjänsteman skulle lämna ett paket med hans familjearv i Italien och sedan var det tvunget att det skulle skickas till någon anhörig. Han ville att det skulle se ut som om jag var hans fru. Han gjorde detta för att han själv satt fast i
Jemen och inte kunde ta sig därifrån. Pengar fick han inte ta ut ur landet. Jag tyckte förstås det lät märkligt men var vid det tillfället så avtrubbad att jag accepterade att ta emot paketet.

En spärr slog till

Strax efter kom det ett mejl från transportföretaget Allen Delivery Express som skrev mycket utförligt att paketet skulle levereras till hennes dörr inom 48 timmar. Men leveransen kostade 3 700 euro, alltså cirka 40 000 kronor.

– Burris skulle komma till Sverige så fort han kunde lämna Jemen. Han skulle då åka hem till mig, hämta paketet och jag skulle få pengarna direkt, det var bara ett tillfälligt lån. Han lovade att det inte var något farligt, han skulle inte skada mig.

– Det enda jag hade för ögonen var att han skulle komma hit från Jemen. Jag hade planerat att renovera ­köket och för det hade jag ­tidigare tagit ett extra lån på 30 000 kronor. Dessa pengar tillsammans med övriga besparingar använde jag för att betala leveransen.

Pengarna hon betalat var bara början.

– Snart kom ett nytt meddelande där jag skulle betala 256 000 kronor för några ­lappar transportbolaget skulle sätta på paketet. Det garanterade att inte tulltjänstemännen skulle öppna och titta. Jag förklarade att så mycket pengar hade jag inte. Då sänkte de till 128 000 kronor.

Lisbeths kontanta medel var slut så hon fick vända sig till en bank där hon kunde få ett snabbt blancolån.
Men när hon skulle föra över pengarna via telefonsupporten hos sin ordinarie bank var det en spärr som slog till. Summan var skyhögt över hennes normala uttag.

– Jag förklarade att det inte gick att föra över pengar. Då skrev de att jag skulle dela upp summan och skicka till två olika konton. Jag försökte med det också men min bank vägrade fortfarande genomföra transaktionen. Då fick jag olika förslag som att åka till Norge eller Danmark och föra över pengarna, använda mina barns konton eller ta ut pengarna kontant och skicka i ett paket.

Vill vara öppen

När Lisbeth vägrade kom det riktigt allvarliga hotet. Röda Korset-tjänstemannen hade blivit stoppad i tullen, paketet hade öppnats och där i låg 3,7 miljoner dollar i kontanter, en diamantring och pensionshandlingar. Hon fick en bild skickad med en polisman som undersökte paketet.

– Om jag inte betalade skulle jag få fyra års fängelse i Italien och böter på 475 000 kronor. Samtidigt hade jag fått uppläggningsavgift och första avbetalningen på blancolånet, det var på nästan 6 000 kronor. Jag skulle betala tillbaka hela lånet på två år och jag insåg att det var en omöjlighet med en månadspension på runt 10 000 kronor.

Det var nu Lisbeth kontaktade tullen. De berättade att det inte finns några tullavgifter eftersom både Sverige och Italien är med i EU. Den 11 juli gick hon till polisen och berättade sin historia.

– De sa att jag har utsatts för ett bedrägeri och att jag inte skulle betala några mer pengar. Jag åkte hem och skrev till Burris Karlsson att jag polisanmält honom för ­bedrägeri. Han skrev tillbaka och undrade vad som tagit åt mig, hade jag druckit sprit ­eftersom jag betedde mig så konstigt?

– Sedan höll han på och försökte ringa mig flera veckor efteråt. Jag svarade aldrig.

Genom att titta noggrant på uniformsbilder som bedragaren skickat på sig själv såg hon att mannen på bilden hette Douglas M Fraser.

– Jag googlade namnet och såg att det var en bild som ­stulits.

Först ville hon inte berätta för sina barn vad som drabbat henne.

– Men efter ett tag bestämde jag mig för att vara öppen med det jag har varit med om. Det är inget som jag skäms för. Jag vill hjälpa till att varna andra.

Hon har inga förhoppningar om att få tillbaka de 40 000 kronor hon betalade till bedragarna. Däremot slapp hon betala första avbetalningen på lånet och hon betalade tillbaka hela summan om­gående.

– Det blir ingen köksrenovering. Men det var tur att banken stoppade min överföring på 128 000 kronor.
Det kunde ha varit mycket värre.