Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? I sin nya bok Depphjärnan (Bonnier Fakta) förklarar psykiatrikern Anders Hansen hur vårt mående fungerar och hur vi kan ta hand om kroppen och hjärnan för att må riktigt bra.
Anders Hansen är överläkare i psykiatri och har för många blivit en trygg läkarrock som i en rad böcker och tv-program lärt oss mer om hur hjärnans olika mekanismer påverkar både vårt psykiska och fysiska välmående.
Nu har han tittat närmare på hjärnans komplexa struktur, det som han själv kallar mysteriet med hjärnan, och ställer sig frågan varför hjärnan inte bara kan låta oss må bra hela tiden. Det är en fråga som Anders Hansen funderat på under hela sitt yrkesverksamma liv som psykiatriker.
– Det blir ju extra märkligt med tanke på att vi lever i ett materiellt välstånd. Vi har aldrig haft det så bra som nu, säger Anders Hansen.
Människan har funnits på jorden i 200 000 år och vi har levt nästan hela vårt liv på savannen som jägare och samlare. Den mänskliga hjärnan och kroppen har inte förändrats nämnvärt de senaste
10 000 åren.
– Vår hjärna är utvecklad för att överleva och reproducera oss, inte för att vi ska vara lyckliga, säger Anders Hansen.
Han menar att om vi förstår vårt biologiska ursprung bättre kan vi också lättare förstå varför man får ångest och göra något åt det.
Farligt att vara ensam
Men Anders Hansen påminner om att oro och ångest faktiskt kan vara en sund reaktion av hjärnan och rester från en tid när vi skulle överleva svält, hotande faror och våldsamheter.
– Att vi drabbas av depression och ångest är inte konstigt om man tänker på att vi utvecklades för en värld som var livsfarlig och att vi mår dåligt av att vara ensamma är inte heller konstigt eftersom man inte överlevde ensam, säger Anders Hansen.
Vi är anpassade för ett liv i rörelse men sitter stilla som aldrig förr, framför datorn, i soffan och tar bilen när vi ska någonstans. Både vuxna och barn sitter mellan nio och tio timmar om dagen och är fysiskt inaktiva, vilket kopplas till låggradig inflammation i kroppen som påverkar hjärnan.
– Om man förstår att motion, god sömn och lagom stress bromsar inflammation och gör att hjärnan inte längre får signaler som den misstolkar som attacker kommer man att prioritera hälsan bättre, säger Anders Hansen.
Men vi lever allt längre och vitsen med ett långt liv är att vi får ha hälsan och minnet i behåll. Forskare tror att den första 150-åringen redan är född, vilket ställer krav på vår hjärna eftersom de flesta får sämre minne med åren.
– Nybildning av hjärnceller minskar med åren, man vet inte om det beror på stillasittande eller normalt åldrande. Den goda nyheten är att fysisk aktivitet kan vända på det. Och vi behöver inte bli elitidrottare för att föryngra hjärnan, studier visar att det räcker att promenera i snabb takt 30–40 minuter tre gånger i veckan, säger Anders Hansen.
Men återigen, vitsen med livet är att få dela det med nära och kära. Anders Hansen tror att den ensamhet som många, framför allt äldre, tvingas leva med, strider helt mot människans mest basala behov. Vi är utvecklade för att träffas och umgås med familj och vänner, vår klan. Evolutionärt har det varit rent livsfarligt att vara ensam, säger han.
– Vi har en enormt stark drift att skapa band. Ensamhet är ett tillstånd lika farligt som att röka ett paket cigaretter om dagen, och en tredjedel är drabbade.
Vi fokuserar på fel saker
Dessutom har ofrivillig ensamhet visat sig öka risken för en rad sjukdomar, som depression, demens och hjärt-kärlsjukdom.
– En av de mest oväntade upptäckterna inom den medicinska forskningen är att vänner och familj inte bara gör att vi lever längre utan även håller oss friska, säger Anders Hansen.
Visst kan vi få en del av det sociala stödet genom skärmen och mobilen, men inte allt.
– Vi behöver nära vänner som vi träffar på riktigt och vi behöver umgås med folk vi bryr oss om. Vi har behov av att känna fysisk närhet och ta på varandra, säger Anders Hansen.
Hans tips för att bli lycklig är att helt ignorera lycka.
– Vi fokuserar på fel saker och blir deppiga av våra egna höga förväntningar. Många sätter likhetstecken mellan lycka och en ständig rad lustupplevelser men inom forskning likställs lycka oftast med hur nöjda vi är med våra liv.
Lycka är snarare alltså ett långsiktigt välbefinnande än att ständigt må toppen.
– Mitt råd är att strunta i lycka, ju mindre du bryr dig om den, desto större chans att du blir lycklig.
Och hur ska vi då må så bra som möjligt?
– Träffas på riktigt, umgås med nära och kära, sov minst sju timmar per natt, rör på dig och se till att återhämta dig och vila. Och ta mina råd på allvar.
Anders Hansens 8 bästa hälsotips
Ta hand om kroppen och hjärnan rätt för att må bra på riktigt.
1. Rör på dig och motionera
Vill du må bra måste du ta hand om kroppen. Det viktiga är att röra på sig så att hjärtat kommer igång och pulsen ökar och att du blir svettig och flåsig, 30–40 minuter tre gånger i veckan. Rör på dig en halvtimme om dagen.
2. Sov gott
Se till att få minst sju timmars sömn per natt så att kroppen och hjärnan hinner återhämta sig. Sömn är viktigt för att hjärnan ska kunna fungera normalt och så skyddar den mot en rad sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdom, diabetes, depression och utmattning.
3. Stressa lagom
Att stressa är både normalt och ofarligt. Vi klarar att stressa en period om vi får återhämta oss och vila. Fysisk aktivitet har ofantliga effekter på både kroppen och hjärnan och vi tål stress bättre.
4. Träffa familj och vänner
Att umgås med vänner och familj kan vara rena hälsokuren och motverkar nedstämdhet och depression.
5. Var mobilsmart
Vi tittar på skärmar 3–4 timmar om dagen. Men de är beroendeframkallande och stjäl tid. Om vi inte lär oss göra medvetna val kan den moderna teknologin leda till stress och psykisk ohälsa. Digitaliseringen har enorma fördelar men vår mänskliga hjärna är skapt för en helt annan tillvaro än den vi lever i.
6. Prioritera rätt saker
Sova gott, äta bra och ta hand om familj och vänner. Det har varit grundstenarna för att överleva historiskt och är därmed djupt rotade behov i oss.
7. Lyssna på kroppens signaler
Sjukdomar som utmattningssyndrom och depression är enklare att förebygga än behandla. Lyssna på vad kroppen försöker tala om för dig och bromsa i tid.
8. Bli kroppsklok
Om man inser hur kroppen fungerar finns en större chans att man faktiskt kan ta till sig av de lite uttjatade livsstilsråden och förstå att man ska följa råden för att må bra.
