– Han var liten och jätteskruttig. Utsvulten. Rätt så snart fick vi veta att det synts påkörda grävlingar på vägen som går nedanför, säger Birger.
I stället för att ringa viltvårdare valde han och Pernilla att ta hem den lilla grävlingen som sedermera fick namnet Boris. Nu är han en del av familjen och älskar livet på hästgården där han får frossa i både mat och gos.
Birgers och Pernillas hundar hjälpte till att uppfostra honom.
– När Boris ville leka och bitas satte de honom på plats med en gång. Han har väldig respekt för hundarna, men nu är de kompisar och sover tillsammans, säger Birger.
