Niffi fick tvillingar – med två olika pappor!

– Jag hade precis avslutat en relation och var singel när det stod klart att jag var gravid, berättar Niffi, 23. Jag var helt oförberedd och när jag fick veta att jag väntade tvillingar nästan rämnade världen – jag hade varit tillsammans med två killar och visste inte vem som var pappan, eller om barnen rentav hade olika pappor.

Niffi är döpt till Jennifer men har alltid kallats Niffi och tog sig det namnet när hon var 16–17 år. Hon bor strax utanför Vadstena med sin lilla familj som också består av sambon Jonatan som är pappa till Ludwig. Hon har alltid velat bli en ung mamma, men att hon skulle bli tvillingmamma vid 21 års ålder hade hon knappast räknat med.

– Jag såg framför mig att jag fick barn när jag var 25, precis som min egen mamma. Sedan ville jag vänta fem år innan jag fick barn nummer två. Det är fem år mellan mig och min syster och jag tycker det är en bra åldersskillnad. Men det blev inte så..

Hon hade precis tagit studenten och fått sitt första jobb inom hemtjänsten. Förhållandet med dåvarande pojkvännen Jesper var stökigt och de hade bestämt sig för att göra slut. Men de fortsatte att träffas som vänner och sommaren 2016 ville han att de skulle göra ett nytt försök. Och det slutade med att de vid ett tillfälle var lite mer än bara vänner.

Samtidigt hade hon mött Jonatan. De var intresserade av varandra men hade varken börjat dejta eller tala om framtiden när hon plötsligt började må illa i juli 2016. Hon hade ett graviditetstest hemma och svaret lät inte vänta på sig: Det var så positivt som det bara kunde bli, men för säkerhets skull gjorde hon ytterligare en test.

– Den visade också positivt och det framkom att jag hade blivit gravid två-tre veckor tidigare. Och den veckan hade jag varit tillsammans med båda killarna..

Svårt dilemma

Ömsom var hon glad, ömsom chockad, ledsen och förtvivlad och alla känslorna kom på samma gång. Och hon visste inte hur hon skulle kunna förmå sig att tala om detta för killarna. Men till slut lyckades hon samla mod och de tog det förhållandevis bra. Men hon hade ingen aning om hur framtiden skulle te sig och hon visste inte ens om hon ville behålla barnet.

– Jag visste ju inte vem som var pappan och då var det svårt att vara glad på riktigt. Samtidigt ställde jag mig frågan om jag var psykiskt redo – livet hade ju precis börjat.

Hon funderade mycket fram och tillbaka, men fattade ett beslut: Om allt var bra med barnet skulle hon behålla det. Och i september gjordes en första ultraljudsundersökning som visade att allt stod rätt till i magen.

– Då sa jag till mig själv att jag skulle se det som ett gott tecken.

Killarna följde med varannan gång och vid det första ultraljudet var Jonatan med. “Ser ni något”? frågade barnmorskan och de trodde först att hon åsyftade barnets kön. Men så var inte fallet: Barnmorskan såg två små liv.

– Jag fick en chock men blev jätteglad, samtidigt som jag var överraskad och spänd. Jag hade precis processat att jag bar på ett barn men nu sattes allt på ända och jag var orolig för att kanske bli ensam mamma. Och tanken på att det kunde vara två olika pappor kom redan då.

Hon undrade också om hon skulle orka ta sig igenom en tvillinggraviditet fysiskt och psykiskt. Och vad skulle killarna säga? Niffi och Jonatan började dock att dejta under graviditeten och Jesper fanns kvar som vän.

Men det var en mycket turbulent tid för alla inblandade och de första tre månaderna var det bara den närmaste familjen som kände till hur saker och ting förhöll sig. Därefter var det en stolt och rakryggad Niffi som via sociala medier berättade för allt och alla att hon skulle bli tvillingmamma.

– Vi kom också med i en tvillinggrupp och dit gick jag med båda killarna. Visst pratade folk och tittade lite konstigt, men det fick de göra..

Fick lämna salivprov

Mot slutet blev hon stor och tung och mådde allt annat än bra. Hon drabbades av havandeskapsförgiftning och blev akutsnittad i vecka 38. Barnen kom den andra mars 2017 och först föddes Wilma, 2195 gram och 46 centimeter. Sedan anlände Ludwig, 2930 gram 53 centimeter lång.

Killarna var dock inte med vid förlossningen, det var nog komplicerat ändå. Istället hade Niffi stöd av den kontaktperson hon hade då. Hon fick upp Ludwig på bröstet innan hon syddes ihop medan Wilma visades upp för sin mamma innan hon fördes till neonatal, avdelningen för de förtidigt födda. De bar också iväg Ludwig.

Sedan började en mycket tuff tid för Niffi då blodtrycket var för högt och hon drabbades av lunginflammation. Hon var för dålig för att amma och Jonatan och hennes mormor turades om att ta nätterna, de ville ställa upp för Niffi och barnen. Och Jonatan hade hela tiden funnits där – trots att det kanske inte var hans barn.

– Vi låg på sjukhus 13 dagar, sedan åkte jag och barnen hem till mormor i Ljungsbro och bodde där två veckor. Sedan ville jag börja leva mitt eget liv tillsammans med tvillingarna.
Hon bodde då i Linköping och hade titt som tätt besök av Jonatan som var, skulle det visa sig, pappa till Ludwig.

– Ärendet fick prövas av Familjerätten, där det gjordes DNA-tester. Alla inblandade fick lämna salivprover och efter fler turer framkom det att Jonatan var pappa till Ludwig och Jesper till Wilma.

Nervös väntan

För Niffi var det två mycket tunga månader då hon väntade på besked. Och lika nervösa var papporna, men allt klarnade när de fått svar. Då började också hon och Jonatan att träffas mer och flyttade senare ihop, och Wilma har i dag viss kontakt med sin biologiska pappa.

Niffi är utbildad undersköterska men har nu två deltidsjobb. Dels jobbar hon inom hemtjänsten, dels som restaurangbiträde och pusslar med timmarna. På så vis får hon mer tid över till barnen och hon har fått ordning på sitt liv som för två till tre år sedan var en nervkittlande berg-och-dalbana.

– I dag funkar det bra över lag, ler hon. Barnen mår bra och själv gör jag mitt bästa för att ha en bra relation till alla inblandade.