Lars Dahlin är professor vid handkirurgiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö Lund och handkirurg med nervkirurgi som specialitet. Här svarar han på våra frågor:
Vad menas med vibrationsskador?
– Hand- och armvibrationssyndrom (HAVS) är en sjukdom som uppkommer efter långvarigt arbete med handhållet, vibrerande verktyg. Verktygen kan vara antingen tryckluftsdrivna eller elektriska. Dit hör bland annat slipmaskiner, borrmaskiner, mutterdragare, olika typer av motorsågar och så kallade” paddor” som används vid anläggningsarbete. Skadorna rapporterades första gången 1911 av en italiensk läkare som beskrev domningar och pirrningar i fingrarna och även “vita fingrar” hos italienska sten- och marmorarbetare.
Hur vanligt är det?
– Man räknar med att runt 400 000 män i Sverige arbetar med handhållna, vibrerande verktyg minst en fjärdedel av sin arbetstid. Hur många av dem som har vibrationsskador vet vi inte För kvinnor finns inga siffror ännu. Vibrationsskador har av tradition ansetts som en manlig sjukdom, först på senare tid har man börjat uppmärksamma att också kvinnor drabbas.
Vad är det som händer?
– Vi vet fortfarande inte i detalj vad som sker i vävnader som utsätts för en oscillerande (skakande) rörelse. Man kan se att nervstammar i händer och armar och de celler som bildar isoleringsskikt runt nervtrådarna påverkas. Nervtrådarna förändras också och kan förtvina. De här förändringarna påverkar både nervfibrerna som kommer från känselmottagare i huden och de nervtrådar som går till muskler.
– Nervpåverkan kan vara en orsak till att många får “vita fingrar” när de utsätts för kyla. Det gör det besvärligt om man arbetar utomhus, framför allt på vintern, men det kan också räcka med ett sommarregn eller blåst för att fingrarna ska vitna.
Vilka är symtomen?
– Försämrad känsel i fingrarna och fumlighet är ett vanligt symtom och upplevs som mycket obehagliga för patienterna. Det är också vanligt med svaghet, kramper och “vita fingrar”.
Är risken för skador större i speciella yrken?
– Det finns en mängd yrken där man är extra utsatt. Till exempel stenarbetare, anläggningsarbetare, arbetare inom produktionsindustri och livsmedelsindustri, tandtekniker, tandläkare, snickare och mekaniker av olika slag arbetar ofta med vibrerande verktyg.
Ska man ha varit utsatt för vibrationer under lång tid för att utveckla allvarliga skador?
– Det beror på typ av vibrationer och risken är större ju längre man exponerats. Det finns säkert också en individuell känslighet.
Måste man byta jobb?
– Förmodligen. Det är nog den enda säkra behandlingen.
Vart ska man vända sig?
– Företagsläkaren och doktorn på vårdcentralen bör ha kunskap om symtomen på vibrationsskador. Han eller hon kan göra en första bedömning och vid behov remittera patienten till klinik för arbets- och miljömedicin för att säkerställa diagnosen eller till en handkirurg om man misstänker att en nerv kan ligga i kläm.
Hur ställs rätt diagnos?
– En viktig metod är att mäta vibrationssinnet i fingertopparna, vilket kan mätas vid olika frekvenser (8 upp till 500 hertz), och på så sätt få fram en känselkurva. Man kan också mäta fingertemperaturer när handen utsätts för kyla och undersöka den elektriska aktiviteten i nervstammarna.
Kan man bli botad?
– För närvarande finns ingen direkt botande behandling, men det pågår forskning, bland annat här i Malmö. Men patienten bör försöka undvika att utsätta sig för kyla och det är mycket viktigt att man slutar röka eller snusa. Nikotinet får nämligen blodkärlen att dra ihop sig och det förvärrar symtomen. Förebyggande åtgärder är det viktigaste och idag har risken för vibrationsskador blivit så uppmärksammat inom industrin att jag hoppas det här är en sjukdom som kommer att minska.
