• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Superagenten bar på en hemlighet

    Det var ingen hemlighet att CIA-agent Howard Hunt hatade president John F Kennedy och hans bröder. När Hunt blev svårt sjuk sade han sig veta vem som låg bakom mordet på presidenten.

    Superagenten bar på en hemlighet

    När den gamle CIA-agenten och Watergate-förbrytaren E Howard Hunt 2003 låg för döden i sitt hem i Florida med en allvarlig lunginflammation, bad han sin äldste son, Saint John Hunt, som bodde i Kalifornien, att komma. Han hade något viktigt som han ville prata med honom om.

    De hade inte träffats på mer än 25 år eftersom den nu 48-årige Saint John gav fadern skulden för både sina narkotikaproblem och sina svårigheter med att behålla ett jobb. Saint John hade suttit i fängelse två gånger, för handel med amfetamin, men efter det hade han blivit fri från sitt missbruk och bildat familj. Och nu
    kände han att det var tid att sluta fred med sin far.

    Dessutom var han nyfiken på att få veta vad det var hans far ville anförtro honom.

    På 60-talet och början av 70-talet var E Howard Hunt inte bara CIA:s superagent, som utförde det smutsiga arbetet bland annat kring kuppen i Guatemala, den så kallade Grisbukts-affären och försöket att mörda Fidel Castro, utan han var också succéförfattare med en lång rad agentromaner bakom sig. Han var sonen Saint
    Johns hjälte, och far och son upplevde mycket spännande tillsammans.



    Fick sparken

    Vid den här tidpunkten var superagenten gift med Dorothy Wetzel Hunt och den hade fyra barn tillsammans: döttrarna Kevan och Lise samt sönerna Saint John och David.

    Efter allt tumult kring den misslyckade Grisbukts-invasionen och beskyllningarna i samband med attentatet på Kennedy, valde E Howard Hunt att lämna CIA 1970 för att bli hemlig agent åt president
    Richard Nixon i Vita huset i Washington. Två år senare blev hans och familjens tillvaro vänd upp och ned, när Hunt avslöjades som ledare för den grupp agenter, kallad "plåtslagarligan", som bröt sig in i det demokratiska partiets kontor i Watergate-byggnaden i Washington.

    Skandalen eskalerade och Hunt fick sparken och åtalades för inbrott, medan Vita huset försökte rentvå sig. Hunt var rasande och mycket tydde på att han utnyttjade situationen genom att pressa Vita huset på pengar. Och hustrun Dorothy hjälpte honom.

    Den 8 december gick hon ombord på United Airlines Flight 553 från Washington till Chicago med 100 000 dollar gömda på kroppen och med avslöjande dokument, som skulle placeras i ett bankfack i Chicago.

    Bilden av de tre "slashasarna" efter mordet på Kennedy. Han längst bak liknar Hunt.

     

    Planet störtade 

    Flyget störtade under resan, och alla de 43 ombordvarande dödades. Officiellt hette det att kraschen berodde på ett misstag av piloten, men väldokumenterade rykten gjorde gällande att det fanns cyankalium i pilotens blod, och att de dokument som Dorothy Hunt hade haft med sig, var försvunna.
    E Howard Hunt var övertygad om att det var Secret service-agenter från Vita huset, som låg bakom att planet störtat och morden på Dorothy och 42 oskyldiga personer.

    Dorothys död och Howard Hunts fängelsedom för Watergate-inbrotten ledde till en spricka i familjen Hunt. Såväl döttrarna som sönerna gav sin far skulden för moderns död, på grund av att han iscensatt utpressningsaffären, och de sa därför upp kontakten med honom.

    När Howard Hunt frigavs efter 33 månader i fängelse, försökte han kontakta barnen, men de ville inte vet av honom. Kort därefter flyttade han till Florida och började skriva böcker igen, och ett år senare gifte
    han sig med Laura Martin.


    Involverad i mord

    När den nu 85-årige E Howard Hunt 2003 kallade sonen Saint John till sin sjuksäng, var sonen spänd på vad det var, fadern ville anförtro honom. Han tvingades låna pengar till flygbiljetten, och på väg från Kalifornien till Florida tänkte han på några av de saker som inträffat under årens lopp.

    Det hade aldrig varit någon hemlighet att Howard Hunt hörde till de CIA-agenter, som hatade president John F Kennedy och hans bröder.

    I flera böcker hade det påståtts att Howard Hunt befann sig i Dallas den 22 november 1963, när Kennedy blev mördad, och att han var involverad i attentatet.

    I en av böckerna hade man avslöjat ett foto av tre "slashasar", som greps efter mordet men snabbt sattes på fri fot igen. Två av männen liknade till förväxling Howard Hunt och hans vän Frank Sturgis, en frilansagent som hade utfört många uppdrag för CIA. Sturgis samarbetade ofta med Hunt. Sturgis var också medlem av plåtslagarligan, som bröt sig in i Watergate, många år senare.



    Irländsk maffia

    När Saint John Hunt för många år sedan sett fotot av "slashasarna", hade han blivit chockad. Han var övertygad om att mannen längst bak var hans far i lätt maskering.

    Howard Hunt stämde flera journalister och författare, som hävdade att han hade varit involverad i attentatet, och han vann bland annat ett fall mot författaren Mark Lane.

    Från en mapp vid sidan av sängen drog Howard Hunt fram några papper, som han hade skrivit ned en massa på. Sonen kastade en blick på dem och blev snabbt på det klara över att det handlade om attentatet på John F Kennedy. Muntligt berättade Hunt därefter för sin son om den särskilda "kommandovägen" bakom mordet.

    Enligt fadern var det vicepresident Lyndon B Johnson, som ville ha Kennedy mördad. Lyndon hatade hela familjen Kennedy och kallade den en "irländsk maffia". Johnson luftade sina planer för en högt rankad CIA-agent, Cord Meyer, som om möjligt hatade Kennedy ännu mer, och Meyer påtog sig att sätta planen i verket.

    Cord Meyer samlade en aktionsgrupp bestående av CIA-kollegorna David Atlee Philips och William King Harvey samt betrodda medhjälpare som Frank Sturgis och exilkubanerna Antonio Veciana och David Morales. Den sistnämnde hade ofta blivit använd som "hitman" av CIA.



    Hyrd mördare

    Howard Hunt berättade för sonen att han hade träffat Frank Sturgis och David Morales på ett hotellrum i Miami, där de hade försökt att få honom att delta i attentatet, som skulle äga rum i Dallas.

    Hunt hävdade att han själv tackade nej till att vara med, men att han visste att de sammansvurna i slutändan hade hyrt in en fransk yrkesmördare, Lucien Sarti. När Saint John Hunt reste hem till Kalifornien hade han pappren med sig. Dessutom hade han utan faderns vetskap spelat in deras samtal på band. Han visste att det var dynamit, men han visste också att utan bandupptagningarna skulle säkert många tro att pappren var förfalskningar. Han var också på det klara över att han inte kunde offentliggöra något innan fadern var död, vilket inte kunde dröja länge.

    Men ett mirakel inträffade. Den gamle Hunt kom igenom sin livshotande lunginflammation, och efter ett par månader skrev han till Saint John att han ville ha pappren tillbaka. Sonen returnerade dem, men först efter att ha gjort en kopia.

    Howard Hunt levde ytterligare tre år och dog först den 23 januari 2007. Tre månader senare offentliggjorde tidskriften Rolling Stone innehållet i Hunts papper och berättade Saint Johns historia.
    Artikeln väckte stor uppmärksamhet, men många trodde att pappren var en förfalskning och att Saint John hade uppfunnit det hela för att tjäna pengar.

    Men innan Rolling Stone hade köpt historien, hade redaktören hört bandet, där Howard Hunt berättade, och fått en röstexpert att jämföra det med tidigare radiointervjuer med Hunt. Några månader senare blev delar av bandet använt i tv-programmet Coast to Coast Live.

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!