Onsdagen den 20 mars är det vårdagjämning. Den inträffar i det ögonblick då solens centrum passerar den så kallade himmelsekvatorn på väg norrut, och höstdagjämningen när solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg söderut. Norra halvklotets vårdagjämning är södra halvklotets höstdagjämning.
Dagarna kring vårdagjämningen går solen upp rakt i öster. Cirka tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden.
Tidpunkten varierar
Datumet och tidpunkten varierar från år till år, men är alltid runt den 20 mars. I Sverige kommer den infalla vid olika klockslag den 20 mars fram till skottåret 2048, då inträffar den strax före midnatt den 19 mars.
Anledningen till att tidpunkten varierar beror på att vi inte har exakt 365 dygn per år utan att det är i genomsnitt strax över 365,25 dygn per år. Trots att vi använder skottdagen för att korrigera tiden flyttar sig vårdagjämningen bakåt i tiden på året och närmar sig vintern mer och mer. Varje år förskjuts den i genomsnitt 12 minuter. För att rätta till detta kommer vi år 2100 hoppa över skottdagen för att återställa
tiden till normaltillstånd.
Vårfest med anor
Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på olika ställen på jorden.
Förr i världen var vårdagjämningen en av årets viktigaste dagar och låg till grund för flera kalenderreformer. Vårdagjämningen och månens faser har firats av människor i alla tider, och det är förmodligen ingen slump att den sammanfaller med påsken. Bibeln antyder att judarna, vars pesach ligger till grund för den kristna påsken, höll vårfester vid den här tidpunkten redan innan den kom att firas till minne
Falsterbo först ut
Kalendariskt brukar vi säga att mars, april och maj är vårmånader, men meteorologiskt handlar det om att dygnstemperaturen ska vara över noll grader under minst sju dygn i följd.
När våren anländer varierar stort i landet. SMHI:s beräkningar visar att den i Falsterbo kommer runt den 15 februari, i Stockholm framåt slutet av mars, medan man i Umeå får vänta till en bit in i april.
Mytologi och riter
Under vikingatiden ägnade man sig åt vårblot vid vårdagjämningen. Offer och riter utfördes för att garantera fruktbarheten bland djur och växtlighet.
Hos mayafolket i Mexiko ägde ceremonier rum vid den stora pyramiden El Castillo. Längden på skuggan från pyramiden tycktes denna dag färdas från toppen av pyramidens norra trappa till bottnen. Det tolkades som en orm med diamantförsedd rygg och dagen kallades “återkomsten av solormen”.
Kelterna firade ankomsten av vårens gudinna Eostra (Eastre), som myntat ordet Easter, d v s påsk. Eostra hade haren som följeslagare. Haren står för fertilitet och har gett upphov till dagens påskhare.
Hängivna anhängare av vårdagjämningen samlas fortfarande varje år vid bronsåldersbyggnadsverket
Stonehenge i sydvästra England. Platsen har fortfarande en andlig innebörd för många besökare.
Symbol för nystart
Vårdagjämningen har traditionellt setts inte bara som den första vårdagen, utan även som en generell nystart. De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som start på det nya året. Det persiska nyåret firas fortfarande vid denna tidpunkt, liksom kurdernas Newrozfest.
Förr när man följde årstidernas växlingar nöjde man sig med att dela in året i ett sommar- och ett vinterhalvår och det gjordes just vid vår- och höstdagjämningarna.
Källor: SMHI, Wikipedia och vårdagjämning.nu
