• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Hos Brita råder det julstämning året runt!

    Brita älskar det gamla hantverket halmslöjd. I hennes ombyggda garage i norra Skåne står bockar, kransar och ljusstakar i långa rader och här råder det julstämning året om. Men det är nu som hon har det som mest hektiskt i sin lilla verkstad.

    Hos Brita råder det julstämning året runt!

    Den som har besökt julmarknader i södra Sverige de senaste decennierna har högst sannolikt någon gång träffat på Brita Persson, 67 år.

    I över 30 år har hon på heltid arbetat med halmslöjd. Genom åren har hon flätat tiotusentals adventsstjärnor, kransar och julbockar. Föremål som hon sedan rest runt och sålt under november-december.

    – Halmföremålen till jul är det absolut största. Jag gör lite påskkäringar i halm och midsommarstänger också, men de föremålen är inte lika efterfrågade, berättar hon när Hemmets Journal kommer på besök till hennes slöjdverkstad i Björkeberga nära Verum.

    Här, mitt i de göingska skogarna strax utanför Osby i norra Skåne, har Brita inrett sitt eget centrum för halmslöjd tillsammans med sin man Curt, 76.

    – Jag började med det när barnen var små eftersom jag ville ha ett arbete och samtidigt kunna vara hemma med dem, berättar hon.

    Tidigare, bland annat när Brita och hennes man bodde i Malmö, jobbade hon i en blomsterbutik och steget därifrån till halmslöjd kändes därför inte jättelångt.

    – Jag gick en kurs på 40 veckor som Göinge Halmslöjd i Osby anordnade. Jag tyckte halm var ett härligt material att arbeta med.

    – I början var det ett rent hemarbete medan barnen var små. Jag flätade på kvällarna när de hade gått och lagt sig.

    Britas mål var hela tiden att bli sin egen och därför byggde hon och maken Curt om garaget i villan till slöjdverkstad. Hon fick även en bra kontakt med ägaren till Sinclairsholms gods som genom alla åren har levererat råvaran, själva halmen, till henne.

    – Det ställs speciella krav på halmen för att den ska kunna användas till olika föremål. Dels måste det vara råghalm eftersom den blir längst och är tåligast, dels måste den tas direkt efter blomningen med en gammaldags självbindare. Det fungerar inte med moderna skördemaskiner, berättar Brita.

    Man kan säga att det är där, vid midsommartid när rågen blommat, som Britas arbetsår börjar. Då är hon på plats vid Sinclairsholm och buntar ihop den nyskördade halmen.

    – Halmen ska därefter ligga och torka på ställningar under en presenning innan man kan börja arbeta med den, berättar hon.

    Den torkade halmen använder Brita sedan till alla sina olika föremål som hon flätar hemma i verkstaden.

    – Jag flätar ett 70-tal olika föremål. Till jul blir det mellan 40-50 och då är det allt från kransar till bockar och små dekorationer för granen. Sedan blir det ytterligare ett 20-tal föremål som hör till påsken och midsommaren.

    Flera av kransarna och julbockarna är traditionella modeller som alltid sett likadana ut och Brita är noga med att bevara dem som de är.

    – Jag flätar en typ av krans som heter Äppelkrona som är en korg med fyra bågar på. Den finns på bilder som är över hundra år gamla. Den ska se ut som den alltid har gjort även om den inte är formellt mönsterskyddad.

    Brita jobbar mest med traditionella modeller, men hon har även några helt egendesignade.

    – Den sittande bocken är unik för mig. Det är helt och hållet min egen skapelse. Annars måste de traditionella modellerna se ut som de alltid har gjort. Man kan ändra lite här och där och låna av andra, men det är inga större förändringar.

    – Även en ring med en kotte är min egen design. En traditionell ljusstake har jag gjort om för att den ska stå bättre.

    För den som inte vet bättre kan det låta farligt med ett levande ljus i en ljusstake av halm, men enligt Brita är det precis tvärtom.

    – Flätad halm som är rensad brinner inte särskilt bra. Det är överhuvudtaget ett mycket tåligt material. En krans som man hänger på dörren kan hänga där i ur och skur i flera år utan att ta skada.
    Brita tycker att halmslöjden bara har blivit mer och mer intressant ju längre hon har hållit på och ju mer hon har lärt sig.

    – Man utvecklas kunskapsmässigt och får flera idéer, säger Brita och berättar att hon arbetar i dag med olika tekniker. Och enbart med naturmaterial.

    – Därför har jag också bara bomullsband och inte sidenband i kransarna. Kottar och grenar ska vara äkta.
    När hon arbetar är hennes enda verktyg en sax och en kniv. Halmen läggs i blöt i hett vatten dagen innan för att den ska gå att fläta.

    – Den ska flätas hårt och det känns i armarna och axlarna när man har hållit på några timmar. Det är ett slitsamt arbete.

    Tidigare åkte Brita och Curt runt på julmarknader i hela södra Sverige. De var bland annat på julmarknaden på Kalmar slott 13 år i rad. Numera har de trappat ner något och åker mest på marknader i Skåne.

     

    De senaste åren har hon märkt att de som håller på med halmslöjd blir färre och färre. Det är ett hantverk som riskerar att dö ut.

    – Det är inga yngre som håller på med det. Av de som gick kursen på Göinge halmslöjd är det bara jag som är kvar.

    Samtidigt märks det ett stort sug efter föremål i halm, speciellt i jultider. Brita har fått förfrågningar från flera arrangörer om att komma till deras julmarknader och intresset för föremålen hon har tillverkat är stort på de julmarknader som hon är med på.

    Hon tror att en av anledningarna till att allt färre ägnar sig åt halmslöjd är att det är svårt att få ekonomin att gå ihop.

    – Om jag skulle ta betalt för allt det arbete jag lägger ner från skörden av halmen till flätningen skulle en ljuskrona för 300 kronor kosta dubbelt så mycket. Men det är det ingen som är beredd att betala.

    Men Brita tänker göra vad hon kan för att hantverket som hon brinner för ska leva vidare.

    – Jag fortsätter så länge jag kan och orkar, säger hon.

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!