Karin Bergmark är medicine doktor och överläkare vid Jubileumskliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Hon är också forskare vid Karolinska institutet i Solna med specialisering på livmoderhalscancer. Här svarar hon på våra frågor:
Vad är gynekologisk cancer?
– Det är inte en utan flera olika sjukdomar, som har fått samlingsbeteckningen gynekologisk cancer.
– Det är cancer i äggstockar och äggledare, cancer i själva livmodern, cancer i livmodertappen i slidan eller på blygdläpparna. Behandlingen beror på vilken typ av cancer det är, oftast kirurgi, strålbehandling och cytostatika.
Hur många kvinnor får de här typerna av cancer?
– Det är många kvinnor, både unga och äldre. Man räknar med att cirka 2 900 kvinnor i Sverige får någon typ av gyncancer varje år. Det är en stor grupp, men den är relativt undanskymd jämfört med till exempel bröstcancer, som drabbar cirka 6 000 kvinnor i Sverige per år. Livmoderhalscancer kommer att bli mer ovanligt i framtiden eftersom det nu finns vaccin som kommer att ges till unga flickor i det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige.
Är det viktigt att gå på cellprovsundersökning när man blir kallad?
– Ja, det är det. Av de cirka 450 som diagnostiseras med livmoderhalscancer har runt 300 inte gått på cellprovsundersökning. Cellprovsundersökningen kan också göra att andra typer av underlivscancer, till exempel i slidan, också upptäcks.
Kan cellprov göra att även äggstockscancer upptäcks?
– Nej, just cancer i äggstockar och äggledare är svårare att diagnostisera. Sjukdomen har kallats “bukens tysta tumör”, eftersom den ger diffusa symtom från magen. Det är inte ovanligt att kvinnor som kommer till vårdcentralen blir utredda för mag- och tarmproblem istället innan man ställer rätt diagnos.
Cancer i själva livmodern, är den lika svår att upptäcka?
– Nej, den ger tydligare symtom. Ett är blödning och eftersom livmoderkroppscancer oftast drabbar kvinnor efter klimakteriet, då vanliga menstruationsblödningar har upphört, brukar en blödning bli en larmsignal.
När man behandlats för gynekologisk cancer, kan det finnas problem kvar efteråt?
– Ja, det är vanligt med problem med urinblåsa och med tarmen. Vid operation och strålning kan vissa gemensamma nervtrådar skadas, och tarmproblem som diarré är vanligt. Genom att undvika till exempel lök, kål och bönor kan man hjälpa en tilltufsad tarm att må bättre. Regelbunden användning av hälsofiler och vissa bulkmedel är bra, och stoppande medicin typ Imodium kan användas för långtidsbruk.
Vilka andra fysiska problem kan finnas?
– Sterilitet, att inte kunna bli gravid, drabbar yngre kvinnor som fått strålbehandling och oftast efter operation också. Efter kirurgiska ingrepp och strålbehandling kan slidan bli trång och samlag gör då ont. Därför bör dessa kvinnor få hjälp så fort som möjligt efter operationen. Jag brukar säga att slidan behöver sjukgymnastik. Väntar man så är det svårare att göra något åt problemen. Att arbeta med vaginala stavar brukar ge bra träning.
Är sex och samliv ett problem efter gyncancerbehandling?
– Det kan vara det och framför allt så pratas det alldeles för lite om det. Själen och sexualiteten hänger ihop, och underlivet är kvinnans mest intima rum. Att tappa lusten är vanligt när självkänslan försvinner och man känner sig oattraktiv. Det är viktigt att dessa frågor lyfts fram.
