Så mår Catarina efter ormbetten!

Catarina Bonnedahl, 44, bor i centrala Örnsköldsvik och arbetar som säljsupport. För fem år sedan, en varm sommardag i juli 2013, var hon och hennes bästa vän Maria på väg ut till klipporna vid havsbandet i Örnsköldsvik för att sola och ha picknick.

– Min väninna bor i Gnarp och jag ville visa henne några av våra vackraste ställen här i Västernorrland. Väl ute vid klipporna kom jag på att jag glömt fikakorgen i bilen, säger Catarina.

Hon sprang snabbt tillbaka för att hämta kylväskan. På väg från bilen blev hon kissnödig och beslöt sig för att ta en liten omväg in i skogen. Hon vek av på en smal mindre skogsstig. Precis när hon ska sätta sig ner känner hon att det sticker till i båda fötterna samtidigt.

– Jag tittar ner och ser hur en grå massa av ormar ringlar på marken och väser. Jag hade klivit rakt i ett ormbo!

Ormbetten hade gått rakt genom hennes tygsandaler. Catarina insåg vad som hade hänt och kände hur paniken började komma. Skräckslagen lyckades hon få fram mobilen för att ringa sin väninna.

– Hjälp, jag har blivit ormbiten, fick jag fram. Jag visste ju inte hur man bär sig åt eller hur allvarligt det var. “Sätt dig ner så kommer jag”, rådde hon mig.

Catarina tog sig 20 meter fram till vägen för att sätta sig ner men blev tvungen att omedelbart lägga sig.
– Det flimrade för ögonen och jag var vid fullt medvetande men låg helt utslagen på asfalten och kunde varken röra armar eller ben.

Hon kände att läpparna började svälla upp och hon insåg att andningen kommer att påverkas inom kort.
–  Jag började kräkas och fick diarréer. Det var som om hela kroppen kämpade emot giftet.

Hennes väninna kom springande och när hon får syn på Catarina inser hon allvaret. Hon ringer 112 efter ambulans. Det tar ambulansen ca 20 minuter att köra de tre milen från centrala Örnsköldsvik.

– Det enda jag tänker när jag ligger där på marken utan att kunna röra mig var att jag ville överleva. Tankarna for genom huvudet: “Var detta allt??”. Jag mådde fruktansvärt dåligt.

På Örnsköldsviks sjukhus väntade ett läkarteam i högsta beredskap för att ge henne motgift.
– Jag kunde höra allt de sa till mig men var alltför utslagen för att orka svara.

Catarina vårdades ett dygn på intensiven innan hon flyttades över till en medicinavdelning. Där börjar en rodnad stiga och sprida sig på båda benen.

– På kvällen samma dag var det rött och blått ända upp till övre delen av låren. Benen började också göra ont och svullnade rejält och hela ansiktet såg ut som en fotboll. Jag såg ut som om jag blivit misshandlad och kunde inte stå på benen.

De närmaste dagarna stod hon under ständig bevakning. På sjukhuset fick hon höra att läkarna aldrig sett något liknande.

– Ingen hade blivit så allvarligt ormbiten som jag och de sa att jag trots allt hade haft tur. Men jag måste ha haft maximal otur som blev biten i båda fötterna. När min mamma och bror kom till sjukhuset dagen därpå kunde de inte känna igen mig. I så dåligt skick var jag.

Efter sex dagar med benen i högläge lyckades Catarina med hjälp av kryckor ta sig själv till toaletten och slapp bäckenet. Därefter tillbringade hon fyra veckor hemma under sjukskrivning.

– Smärtan var outhärdlig. Jag ville bara grina och tänkte “ska jag aldrig bli bra”. Svullnaden i fötterna och benen gjorde att det var omöjligt att ha skor. Efter tre veckor lyckades jag få på mig mammas foppatofflor.

Catarinas flyttade tillfälligt hem till sin mamma för att få hjälp med de vanliga vardagsbestyren.
– Jag kunde inte ta mig någonstans, benen bar inte.

Efter fyra veckors kamp och hård träning blev hon sakta bättre och kunde börja gå korta sträckor. Men det tog lång tid innan hon blev normal igen.

–  Jag har fortfarande sviter efter ormbetten. Smalbenen är ömma när jag tar på dom – lite som känslan av blåmärken.

Rörelsemässigt är hon återställd. Hon leder gympapass för vuxna ett par kvällar i veckan.
Catarina är glad att det gick bra. Favoritskorna efter traumat är numer ett par gummistövlar. Hennes råd till alla som ger sig ut i naturen är:

– Ha med mobiltelefonen i skogen, den räddade mitt liv. Och ha gummistövlar på fötterna. Om olyckan är framme, försök bibehålla lugnet och håll den bitna kroppsdelen i högläge. Se till att snabbt komma in till akuten. Ormbett är inte att leka med!