På Augusts kafé jobbar bara personer med funktionsnedsättning

Allt började med att krögaren Lars Nyström fick syn på ett videoklipp på internet om Bitty & Beau’s Coffee i USA. Det är ett kafé som drivs av en amerikansk fyrabarnsfamilj där de två yngsta, Bitty och Beau, har Downs syndrom.

Idag arbetar fyrtio personer med funktionsnedsättningar på deras kafé. Lars, vars son August också har Downs syndrom, blev djupt berörd när han såg klippet.

– Först grät jag i en kvart av glädje. Det var så fint. Sedan bestämde jag mig för att jag ville starta något liknande här i Malmö där vi bor, berättar han.

För Lars, som tidigare drivit restauranger i Malmöregionen, var det inget jättestort steg att ta. Han kan branschen och sedan han väl hittat en fungerande lokal i de centrala delarna av staden startade han kaféet strax före jul förra året.

 

– Det är perfekt. Dels får August något att göra när han inte går i skolan, dels ger det chansen till många andra med funktionsnedsättningar som annars inte kommit in på arbetsmarknaden, berättar Lars.

Stressfri zon
Han bestämde sig tidigt för namnet August No stress Surf Café. Det är nämligen precis det det handlar om. Hit ska människor kunna komma och ta en kopp kaffe och en lunchsallad i lugn och behaglig miljö.
Stilen går i surfingmiljö. På väggarna hänger brädor och bilder på surfare och på menyn står salladen “Waikiki” (den berömda stranden på Hawaii), soppan med det skämtsamma namnet “Splash” och smörgåsen “Waves”.

– Det är jag som är inbiten vindsurfare. Jag tycker själv att det är avstressande, säger Lars och fortsätter:

– Man får inte vara stressad om man är här. Man får också vara beredd på att man kan få en kopp te om man beställt en kaffe latte eftersom personalen är lite speciell, men man får sin latte till slut även om det dröjer fem minuter.

Det första man möts av när man kliver över tröskeln på August No Stress Surf Café är ett stort porträtt på just August.

– Det är han som är boss. Det är hans kafé, säger Lars och lägger armen om sin son när vi satt oss i en soffgrupp i ena hörnan av kaféet.

Jobbet ger identitet
August går fortfarande i skolan, men på helger och ibland vid ledig tid mitt i veckorna jobbar han själv på sitt kafé. Den dagliga ruljangsen sköts annars av de sammanlagt 21 personer som Lars har anställt.

Arton av dem har någon form av funktionsnedsättning. Ingen av dem jobbar full tid utan det handlar om några timmar per dag eller vecka. Det viktiga för dem är att överhuvudtaget ha fått ett arbete, känslan av att ha fått en meningsfull sysselsättning och tjäna lite egna pengar.

Lars har rekryterat sin personal genom Arbetsförmedlingen, men även genom vänner och bekanta som tipsat om personer de tycker skulle passa in på kaféet.

– Jag har även anställt två kvinnor och en man som leder det dagliga arbetet i kaféet. Det är personer som jag känner sedan tidigare och som jag har stort förtroende för, säger Lars, som ser det som att han gör en insats för att hjälpa personer med funktionsnedsättningar att komma ut i arbetslivet.

– Det här gör jag från hjärtat. För att jag känner så mycket för de här människorna. Jobbet ger dem en identitet som de har längtat efter. De ska inte gömmas undan för att de är annorlunda, säger han.

Alla trivs på kaféet
När Hemmets Journal kommer på besök på August No Stress Surf Café träffar vi Pontus Emander Lövberg, 21, som står bakom disken och häller upp en kopp kaffe åt en kund. Han föddes med ett hjärtfel och har diagnosen Noonans syndrom och Kallmans syndrom.

– Det är mitt första riktiga jobb och jag trivs jättebra, säger han under en paus i arbetet. 
Hans arbetskamrat i köket Sandra Nilsson, 21, som har en svår form av dyslexi, berättar att hon arbetar två dagar i veckan på kaféet.

– Det bästa med att vara här är att man får träffa folk. Jag tycker det är roligt att prata med kunderna.

Då och då kommer bagaren och konditorn Malin Novak Zemplinski, 33, ut från köket med nybakade bullar. Hon har en lindrig cp-skada. Tidigare arbetade hon inom vården, men där blev hon mobbad av sina arbetskamrater.

– Det är mycket bättre här, säger hon.

August sprider glädje
Lars blir upprörd och ledsen över att färre och färre barn med Downs syndrom föds eftersom många blivande föräldrar väljer att göra abort efter att de upptäckt en misstänkt kromosomavvikelse vid fostervattensprov.

– Det är ruggigt. De har lika stor rätt till ett värdigt liv som andra barn, säger han och fortsätter:

– Alla vill ju förstås ha ett friskt barn, men hur skulle världen se ut om alla var lika, om allt var stereotypt? Det är klart att jag och min dåvarande hustru först blev chockade när vi fick veta att August hade Downs syndrom, men vi upptäckte snabbt vilken härlig filur han är.

Lars beskriver August som en riktig glädjespridare som betyder mycket för honom och för hans andra tre barn.

– När man får en sådan här grabb ser man världen omkring sig på ett annorlunda sätt. Man får mer empati och förståelse för att det finns alla sorters människor. August berikar verkligen mitt liv, säger Lars och ger sin son en lekfull kram.