Ing-Marie och Kjell jobbar ständigt på sitt förhållande trots att de varit gifta i ett halvsekel. De ger varandra plats och tid att få utveckla egna intressen och ha sina egna vänner. Grunden de står på är kärleken och ett genuint intresse för varandra.
– Han är min skatt, säger Ing-Marie med rösten full av kärlek.
Och så har det varit ända sedan de träffades på en dans i Skövde 1967. På den tiden bjöd man inte upp en kille, men Ing-Marie hade tur. Kjell satt vid ett bord där hennes väninna kände flera stycken av Kjells kompisar och det var så de fick kontakt. De dansade hela kvällen och bestämde att de skulle ses igen. Så blev det och inte långt senare blev de ett par.
– Det var jättespännande att flytta ihop och en utmaning. Det är ju två människor som inte känner varandra som ska komma överens, men det gick väldigt bra, säger Ing-Marie.
Älskar att resa
Inte långt efter kom först dotter nummer ett, Veronika, och sedan nummer två, Viktoria. De har under åren gjort mycket ihop och de älskar att resa tillsammans, men det finns också plats för de egna intressena. Kjell tycker om litteratur och politik och har varit engagerad i det och Ing-Marie gillar att träffa sina tjejkompisar och få tjöta lite, som hon uttrycker det.
– Det är jätteviktigt att få ha sitt eget. Det finns saker som jag pratar med mina tjejkompisar om som jag inte tar med Kjell och det behövs. Jag tror det är livsfarligt för förhållandet att tro att ens partner kan vara allt för en, man måste ha fler personer i sitt liv för att utvecklas, säger Ing-Marie.
Inga stora kriser
Inte allt har varit en dans på rosor, lite taggar har det också varit, men det har inte varit några stora kriser och de har alltid pratat om det som stört dem och rett ut det. 2018 firar de femtio år som gifta och det genom att resa utomlands, antagligen blir det Spanien i tre veckor. Och Ing-Marie har ytterligare ett tips för att ha ett bra, långt förhållande.
– Ibland åker Kjell bort och då är jag helt själv. Jag gör inte så mycket, kanske tar ett fotbad och laddar batterierna. Går omkring i morgonrock en hel dag och skriver brev, för det tycker jag är roligt. Då blir det mycket roligare när man ses igen, säger hon.
För i grunden vill de ha varandra och vara tillsammans – och det har de vetat ända från start.
Anders och Maria träffades via gemensamma kompisar och har idag varit gifta i 37 år. De insåg snabbt att kärleken var stark, men det handlar också om inställning. Att man tar tillvara varandra och ger förhållandet tid trots allt runt omkring. Det går inte av sig själv.
Maria var bara sexton år när hon träffade Anders men kärleken slog till och ett par år senare flyttade de ihop i Södertälje. Det var 70-tal, jämlikhet och de jobbade båda två. När de några år senare ville och försökte få barn tog det sig inte riktigt.
– Vi var barnlösa i tio år innan vi fick adoptera våra barn. Det var en jobbig period självklart, men i efterhand kan jag se att vi lärde känna varandra ordentligt under den tiden, för det var bara vi, säger Maria.
Nya intryck är viktigt
Att ha gemensamma intressen tror Maria är viktigt, att man gör saker tillsammans. Det spelar egentligen inte någon roll vad man gör, men att man tar sig ut och får nya intryck är viktigt. Hon och Anders gillar att vara i naturen, att vandra och fiska. När de fick barn så fortsatte de att göra saker ihop, men var också noga med att ge förhållandet tid.
– Det är viktigt att vårda sin parrelation. Vi ordnade barnvakt och åkte på kryssning eller gick på bio. Vi har alltid haft inställningen att det ska vara vi två, vi jobbade på det vi hade, säger Maria.
Maria säger själv att hon är förundrad över att de har varit ihop så länge, inte för att hon inte trodde på dem, men för att det fortfarande är så roligt och för att de fortfarande är kära.
– Beröring är jätteviktigt. Att ge en puss eller kram i vardagen, det får man inte tappa. De jobbiga perioderna, som med barnlösheten, har fått oss att bli starkare tillsammans. Vi har kommit varandra närmare i och med det och då stärks förhållandet och man blir mer ödmjuk inför livet, säger hon.
A och o med kommunikation
De brukar ibland inventera sitt förhållande, se tillbaka på året som gått och reflektera. Vad som varit bra och inte så bra. Vad de har för förväntningar på nästa år och hur de går vidare. Kommunikation är a och o.
– Man behöver reflektera över det som är viktigt, så att det inte går slentrian i förhållandet. Jag är inte förvånad att människor separerar idag, med alla förväntningar som ställs, men då är det viktigt att tagga ner och ge mer plats för dig och mig, säger Maria och ler.
De skulle inte bli ett par men när de varit vänner ett tag så kom de överens om att om de skulle bli ihop med någon någonsin så var det med varandra. Något år senare hade de flyttat ihop med ett barn var och var gifta. Men det har inte alltid varit enkelt.
– Att vi båda hade barn tyckte jag bara var bra. De killar jag haft innan fattade inte riktigt att de inte bara fick mig utan mig och min son. Ville visste hur det var och vi har alltid haft bra relationer till våra bonusbarn, säger Teija.
Ordentligt brända
De insåg snabbt att de hade samma grundvärderingar, att de båda gillade samma saker som att diskutera på ett djupare plan, inte bara de ytliga tingen. Men de hade båda blivit ordentligt brända innan så de hade siktet inställt på att vara singlar.
– Men så träffades vi fler gånger och till slut så insåg vi att det skulle vara vi. Vi flyttade ihop efter bara några månader och vi gifte oss efter drygt ett halvår, säger Teija.
Men det har varit jobbiga tider också och vid de tillfällena har ingen av dem varit rädda för att ta hjälp, i form av terapi.
– Det som vi har fått är verktyg. När vi har krisat så har vi haft två val, gå isär eller gå ihop och vi har velat vara tillsammans och lärt oss hur vi ska göra för att komma vidare, säger Teija.
Pågående diskussion
Nu har de varit ihop i 23 år, men de har fortfarande en pågående diskussion om hur de vill ha det i förhållandet och om de känner att krisen är på väg så har de ett verktyg som de fått av en terapeut.
– Om krisen är nära förestående så har vi ett ord. Om det är jag som känner att det är jobbigt kan jag säga vårt speciella ord och då vet Ville att vi får sätta oss ner och prata. Så också han får en chans att veta vad som är fel. Att gå omkring och inget säga funkar inte, säger Teija.
Kommunikation har alltid varit viktigt för dem båda. I början pratade de i telefon i timmar om både högt och lågt och idag diskuteras det kring köksön hemma i Älvängen.
– Vi hade nog inte tagit oss igenom de här åren och kriserna om vi inte haft en så stark grund. Kärlek givetvis, men också ett samförstånd om att vi är två individer och att det ska vara lika för båda. Inte på den enes eller andres villkor, utan på bådas, säger Teija.
