Malin började skejta som 45-åring: “Jag har alltid varit lite av en kicksökare”

För psykoterapeuten Malin Bäck är skejting en frizon. När hon rullar släpper tankarna på allt annat. Tack vare skejtandet har hon också fått många goda vänner.

Malin är en rätt äventyrlig person. Hon har haft en radda av roliga hobbies, åkt snowboard, kört motorcykel, sjungit i rockband och brottats innan hon som 45-årig ”tant” fastnade för skateboard.

– Jag har alltid varit lite av en kicksökare på ett positivt sätt, men jag trodde att det hade gått över. Jag gillar känslan av spänning när jag åker bräda, det är en form av rolling yoga. Jag kan inte fokusera på något annat för då slår jag mig, säger Malin.

Behöver en lekfull hobby

Som psykoterapeut och forskare i klinisk psykologi befinner hon sig väldigt mycket ”uppe i huvudet”. Kontrasten är stor mellan den akademiska världen och att åka skateboard i parken.

– Mitt yrke är ganska allvarligt och jag behöver få något som är den totala motsatsen, som är lekfullt och ”i nuet”. Det är min egen tid där jag bara kan få vara. Men om man inte ska vara så djup så är det sjukt kul och jag gillar blandningen av människor och den sköna inkluderande stämningen i parken. 

Hon började skejta samtidigt som hon blev doktorand och hon delar intresset för skejting med sin handledare, psykologiprofessor Gerhard Andersson.

– Vi ses och skejtar och på det viset får jag min doktorandtid. Ett skäl till att jag blivit så biten är att jag fått många goda vänner. Vi peppar varann att våga mer och har kul tillsammans. 

Åker bräda så ofta hon kan

Brädsporter förknippades mest förr kanske med en tuff gatusport och unga coola killar.

– Men vi är ju lite udda ändå. Det är fortfarande exotiskt med mammor som åker bräda, säger Malin och skrattar.   

I början övade hon hemma i garaget för att få in så kallade basictricks. Idag ses hon och väninnan varje onsdag och åker i parken i Värnamo eller testar andra parker och Malin har också byggt en ramp hemma i trädgården.

– Jag åker så mycket jag kan. Jag har fastnat för bowl där man åker runt, runt och som man kan likna vid att surfa på vågor. Skateboard kräver mycket tålamod och man får räkna med att ha blåmärken på kroppen.

Malin har inga tankar på att sluta åka. 

– Vi brukar skoja om att vi ska skapa ett ålderdomshem med skatingramp. Men man får vara klok också, jag gillar inte att bli skadad så man måste gipsa sig och så. Min dröm är att forska för att studera hälsoeffekterna av skateboarding. Jag tror att man kan behandla både stress, nedstämdhet och koncentrationsproblem så det skulle jag vilja titta närmare på i framtiden.

Artikeln publicerades först hos Icakuriren

Scroll to Top