Inga onödiga smällar här – det ser våra hundar till!

Om de inte varit så förtjusta i hundar hade Therése och Jonas nog aldrig blivit ett par. Nu har det gått nästan 15 år och paret har sju hundar som både är deras arbetskamrater och specialtränade för att hitta sprängmedel.

På slingrande skogsvägar kommer vi till det vackert belägna huset utanför Härryda, ett par mil från Mölndal, där Therése Liljegren och Jonas Segerdahl bor med tioåriga dottern Clara och sina sju fyrbenta medarbetare.

Vi välkomnas av en flock pigga och glada hundar av olika raser och storlekar som busar runt i köket och vardagsrummet och gärna vill bli klappade. Men så fort de får sina tjänstetecken på sig förvandlas de till tuffa och effektiva arbetshundar med nos för sprängmedel.

Vi slår oss ner vid köksbordet med hundarna omkring oss och Therése och Jonas berättar om sina hundar och jobbet de gör tillsammans. En nästan osannolik historia med hundarnas fantastiska luktsinne i centrum.

Inga onödiga smällar här – det ser våra hundar till!
Therése och den tyska jaktterriern Grappo söker sprängämnen i dagbrottet i Svappavaara.

– Vi söker efter sprängmedel, berättar Therése. Odetonerade sprängladdningar kan vara livsfarliga och efter sprängningar finns det alltid risk att de ligger kvar i marken. Hundarnas luktsinne är det bästa verktyg som finns för att undersöka om allt verkligen exploderat. Tack vare hundarna kan risker undanröjas och olyckor förebyggas.

Ett tufft jobb i ofta besvärliga miljöer men Therése upplever inte några större faror med jobbet även om det naturligtvis alltid finns risker med sprängmedel.

Jobb i hela landet

Paret och deras hundar har jobb överallt i landet. För att hinna med alla uppdrag har de två anställda medarbetare. När vi är på besök har Jonas just kommit från Kiruna med tre hundar och om ett par dagar är det Therése som ska iväg.

– Det är sällan vi är hemma samtidigt, konstaterar hon. Vi har fullt upp hela tiden, men ibland reser vi tillsammans och då får även Clara följa med. I Kiruna är vi varje vecka på uppdrag av LKAB.

Gruvföretaget har öppnat ett gammalt dagbrott i Svappavaara och här finns rester av sprängämnen. Därför måste hela området sökas igenom och säkras medan malmbrytningen pågår på den gamla sprängbottnen. Så gott som varje dag hittar parets hundar sprängämnen.

Inga onödiga smällar här – det ser våra hundar till!
Therése med sina duktiga hundar Grappo, Vanja och Kiwi som söker efter sprängmedel i dagbrottet Leveäniemi i Svappavaara.

– Ett ständigt pågående projekt, berättar Jonas.

Tidigare var han målare men nu jobbar han heltid i familjens företag Dsec, som Therése startade 2015. Sin första beställning fick hon och hennes hundar på ett tunnelbygge i Göteborg. Första gruvjobbet kom två år senare då Northland hörde av sig och ville ha hjälp i gruvan utanför Pajala.

Alltid älskat hundar

Så länge hon minns har Therése älskat hundar och hennes uppväxt i Tingsryd var fylld av fyrbenta kompisar.

– Jag var bara sex år när jag lyckades tjata mig till en egen hund, skrattar hon. Som tolvåring började jag träna agility, spår och lydnad och jag kunde inte tänka mig ett liv utan hundar.

När Therése fyllde 16 år började hon utbilda sig till instruktör, flyttade sedan till Göteborg och var väldigt aktiv i Göteborg Mölndals brukshundklubb. Samtidigt tränade Jonas på brukshundsklubben med sina hundar och det tog inte lång tid förrän de blev ett par.

– Hundarna förde oss samman, säger de.

Inga onödiga smällar här – det ser våra hundar till!
Therése har alltid älskat hundar och fick sin första hund redan som sexåring.

Både Therése och Jonas ville använda sina hundar till något mer än att bara träna för tävlingar och började träna specialsök för att kunna arbeta aktivt med dem. Första projektet 2005 var att utbilda hundar som kunde söka efter pyroteknik och bengaler på fotbollsarenor.

Under tre år var de med på alla allsvenska matcher i Västsverige och på högriskmatcher runt om i Sverige med sina hundar.

– Clara var liten men min mamma körde barnvagnen, minns Therése. Vi arbetade inne på arenorna och vid insläppen. Under tre år bevakade vi över 350 fotbollsmatcher med tre utbildade hundar och under den perioden inträffade bara tre bränningar, varav två berodde på att vi inte litade på att hundarna hade rätt när de markerade. Det gäller ju så klart att lita på hundarna i alla lägen.

Jättekul att söka

Projektet avslutades efter några år eftersom paret tyckte att det inte kändes seriöst nog. Det fanns ingen kvalitetssäkring av pyroteknikhundarna och risken fanns att dåligt utbildade hundar och förare skulle ge sig in i “branschen”.

– Vi ville inte arbeta i det klimatet, så 2008 började vi utbildade våra hundar till sprängämneshundar i stället, säger Therése.

Hundarna tränades att söka bitar av sprängämnen i dagbrott och på byggarbetsplatser och under två års tid utvecklades metoden.

Hundens personlighet och arbetsiver är det viktigaste för att arbetet ska fungera. Naturligtvis måste de också ha en stark sökvilja.

– Hundarna ska lätt kunna ta sig fram i svåra miljöer, de ska vara nyfikna, älska att leka och vara trygga i sig själva och starka i kroppen, förklarar Therése. Det är en krävande uppgift i en ofta besvärlig terräng som kräver full koncentration, och de får inte låta sig störas av annat som händer på arbetsplatsen.

Inga onödiga smällar här – det ser våra hundar till!
Familjen och hundarna bor i ett hus i skogen utanför Härryda ett par mil från Mölndal. Det är många koppel att hålla reda på när det är dags för promenad…

Paret arbetar med flera hundar i samtidigt. Hundarna är traditionella bombhundar i grunden. Alla har sina speciella egenheter.

– Vi har alltid två–tre hundar med oss, berättar Jonas. De måste kunna avlösa varandra och vi vill inte pressa dem för mycket. Hundarna kan ha dåliga dagar. En del är bäst på morgonen, andra kan vara trötta. Hundar är personliga. Alla söker på olika sätt. Men alla tycker det är jätteroligt.

Formen är viktig

När hundarna inte arbetar lever de som vanliga familjehundar hemma i huset i skogen. Under arbetsveckorna i Kiruna bor de tillsammans med Therése eller Jonas i en lägenhet i Kiruna.

– Hundarna måste få koppla av när de inte jobbar, säger Jonas. De är familjemedlemmar och håller oss gärna sällskap i soffan på kvällarna. Vi går promenader i skogen och gosar och kelar med dem.

Fast ibland kan hundarna tröttna på det idylliska och stilla familjelivet och vill att det ska hända något. De kan bli rastlösa. Helst vill de alltid jobba.

– När jag kom hem häromdagen hade de grävt upp alla hallonbuskarna, skrattar Jonas.

För att klara det hårda arbetet får hundarna massage, osteopatbehandlingar, och laserterapi och går på simning för att stärka kroppen.

– Det krävs oerhört mycket av dem. De måste alltid vara i bra form både mentalt och fysiskt och vara hundraprocentigt koncentrerade när de arbetar. Därför är det viktigt att de har ett annat liv också och inte bara får arbeta, säger Therése och Jonas och kramar om sina duktiga medarbetare.

Scroll to Top