Charlotte föll sex våningar och blev förlamad – nu har hon fått livsglädjen tillbaka

Charlotte Sjöberg föll sex våningar och knäckte alla revben, ena skuldran, punkterade lungorna, bröt ryggen och fick en ryggmärgsskada. Förlamad från midjan och ner fick hon börja om på nytt.

Charlotte Sjöberg bodde i en lägenhet på Kungsholmen i Stockholm och var anställd i en forskargrupp inom neurovetenskap på Karolinska institutet. 

I början av juli år 2012 befann hon sig hos sin pojkvän i Atlanta, USA.

– Tanken var att jag skulle hälsa på honom och den fjärde juli skulle vi springa världens största lopp på en mil tillsammans. Därefter skulle han åka med mig till New York för en anställningsintervju på ett läkemedelsföretag, berättar Charlotte.

Livet var då på topp och paret planerade entusiastiskt sin framtid tillsammans. Om Charlotte skulle få jobbet skulle de flytta till New York. Istället hamnade Charlotte på sjukhus.

– Vi hade varit på restaurang och nattklubb till sent in på natten. Garaget som hör till min pojkväns bostadshus låg på sjätte våningen och medan han parkerade bilen hoppade jag av och gick fram till kanten.

Charlotte föll sex våningar och blev förlamad – nu har hon fått livsglädjen tillbaka
Charlotte hade fullt upp och planerade att flytta till New York med sin amerikanske pojkvän när olyckan inträffade. (Foto: Privat)

Charlotte har minnesluckor av vad som hände men höga klackar, mörkret och ett trasigt betongräcke bidrog till att hon föll. Hon minns hur hon fick tag på kanten där hon blev hängande tills pojkvännen kom till undsättning.

– I panik skrek jag: “Don´t let me fall – låt mig inte falla!” Han tog mina händer, men den dagen hade det varit 40 grader varmt och svetten gjorde att våra händer gled isär, trots att han krampaktigt försökte hålla fast mig. Jag föll sex våningar rakt ner i marken.

Om underlaget hade varit asfalt hade Charlotte dött på en gång, men underlaget var gjort av singel som är stötdämpande.

Charlottes pojkvän rusade ner för alla våningar och han fick med sig en annan person, men när de kom ner insåg de att Charlotte hamnat i ett inhägnat område och de kunde därför inte ta sig intill henne. Men de hörde Charlotte väsa fram att hon inte kunde andas. Charlotte själv minns inte så mycket.

– I ambulansen tuppade jag av och på sjukhuset i Atlanta opererade man akut nacken som skadats och därefter ryggen under totalt 17 timmar. Sedan var jag nedsövd i tre dygn och den första tiden minns jag väldigt fragmentariskt på grund av stark smärtstillande medicin.

Charlotte föll sex våningar och blev förlamad – nu har hon fått livsglädjen tillbaka
“Jag hade tur både som överlevde och som bara blev förlamad från midjan och neråt.”

Gyllene vingar

Charlotte bröt alla sina revben, ena skuldran, punkterade båda lungorna, krossade en kota i nacken och tre i ryggen. Hennes pojkvän, som saknade kontaktuppgifter till sin svenska flickväns anhöriga, skickade mejl till hennes senast använda kontakter. Han fick sedan kontakt med en kvinna vid namn Jill på det svenska konsulatet.

– Jill kom att bli en viktig person för mig. Hon tog kontakt med min familj och hon hälsade på mig varje dag under de fem veckor jag befann mig på sjukhuset. På söndagarna hade hon med sig klassiska svenska söndagsmiddagar, som stek med pressgurka. Hon, tillsammans med en fantastisk arbetsterapeut, blev min stora räddning i ett läge där jag var väldigt utsatt. Jag fick hjälp med precis allt – toabesök, tvättning, påklädning – allt … Men dessa två såg de små sakerna, som ändå var så viktiga. Som mascara på ögonfransarna, att raka benen eller borsta håret till exempel.

Charlotte hade väldigt mycket smärta den första tiden och grät en hel del. Hon hade fullt upp med att bara andas och uthärda nuet.

– Försäkringsbolaget, som tog kontakt med min pappa, trodde att min försäkring hade gått ut. Men tack och lov hade den inte det – sjukhusräkningen hade gått på 4–5 miljoner.

På sjukhuset kallade man Charlotte för “the girl with the golden wings” – flickan med de gyllene vingarna.

– Jag hade tur både som överlevde och som bara blev förlamad från midjan och neråt.

Charlotte föll sex våningar och blev förlamad – nu har hon fått livsglädjen tillbaka
Visst kan man åka skidor även om man är förlamad! (Foto: Privat)

Fick lära om allt

Charlotte flögs över till Karolinska sjukhuset i Stockholm tillsammans med två läkare på en brits i ett reguljärflyg. Hon fick en insomningstablett och somnade på sjukhuset i USA och vaknade inte förrän hon befann sig i en säng på Karolinska. Väl i Sverige fick hon veta att hon aldrig skulle kunna gå igen.

– När läkarna sa detta kom det som en käftsmäll, som om de smulade sönder alla de små förhoppningar jag byggt upp under veckorna i USA. Jag blev väldigt arg men befann mig fortfarande i ett chocktillstånd. Det var först när jag kom till ett rehabiliteringshem, där jag blev kvar i tio veckor, som jag hamnade i en ordentlig livskris och förstod att inget skulle bli som det varit.

På rehabiliteringshemmet fick Charlotte lära sig allt man behöver som ryggmärgsskadad.

– Jag fick lära mig att ta mig fram på stan, åka buss, gå på toa, klä mig. Jag fick helt enkelt lära mig att återta makten över mitt eget liv. Jag fick ett fullspäckat schema måndag till fredag med träning med sjukgymnast, arbetsterapeut och rullstolsinstruktör. Många gånger satt jag bara och grät . Jag ville inte lära mig att klara mig själv, eftersom jag inte ville ha ett liv i rullstol över huvud taget. Vissa dagar när det var riktigt mörkt ville jag inte leva.

I december fick hon flytta hem och väl hemma i lägenheten möttes Charlotte av den största utmaningen.

– Jag kände mig så ensam. Det kändes som att alla andras liv fortsatte medan mitt stannade upp. Det var helt surrealistiskt, säger Charlotte.

Hennes amerikanske pojkvän kom och hälsade på henne vid två tillfällen, men deras förhållande tog ändå slut.

– Vi gled ifrån varandra. Jag tror ärligt talat att det blev för jobbigt för honom att se mig i den här situationen. Han har nog tagit på sig en hel del av skulden för det som hände mig. Vi har en viss mejlkontakt idag, men inte mer än så.

Charlotte föll sex våningar och blev förlamad – nu har hon fått livsglädjen tillbaka
Kappsegling har blivit ett nytt glädjeämne i Charlottes liv. På sjön kan hon känna frihet. (Foto: Privat)

Plötsligt osynlig

I två år befann Charlotte sig “rejält under isen”.

– Den stora hjälpen fick jag av att träffa andra olyckssystrar och bröder med ryggmärgsskador liknande min som levde bra liv med familj, jobb och aktiv fritid på rehabcentrat Spinalis. Och det var viktigt för mig att träffa kvinnor som fött barn. Jag insåg att jag fortfarande hade en chans att kunna bli mamma, att fertiliteten inte påverkas av en ryggmärgsskada. Och jag förstod att jag skulle kunna bli helt självständig igen. Det var viktigt för mig.

Men det finns saker som Charlotte aldrig kan få tillbaka. Speciellt om somrarna saknar hon att bara kunna springa ner i vattnet och simma eller dyka från bryggan.

– Eller bara att få springa barfota på en gräsmatta. Jag saknar att dansa och rida, något jag sysslade med en hel del innan olyckan. Och jag saknar att bara kunna resa iväg lite spontant. Nu måste jag kolla vilka hotell som funkar för mig och liknande. Allt jag gör måste planeras i minsta detalj och allt tar tid.

I början hade Charlotte väldigt svårt att hitta tillbaka till sin kvinnlighet.

– Jag trodde aldrig att någon skulle kunna bli attraherad av mig igen. Man vill ju vara stolt över sig själv och sin kropp. Och från att killar kunnat vända sig om efter mig på stan var jag plötsligt osynlig eller möttes av medlidsamma blickar. Eller så möts jag av blickar som säger: “Vilken superhjälte du är som klarat av detta.” Men jag är ingen superhjälte bara för att jag sitter i rullstol. Livet händer och man har ju inget val annat än att gå vidare.

– Jag har lärt känna vänner i samma sits som jag som tagit sitt liv. Jag tror att det kan drabba en värre om man måste omskola sig och byta yrke. Då blir det ytterligare en identitetskris. Som forskare har jag använt min hjärna och det kan jag fortsätta med även i framtiden. På den fronten behöver inte mitt liv förändras så mycket.

Charlotte föll sex våningar och blev förlamad – nu har hon fått livsglädjen tillbaka
Charlotte har alltid varit en hästtjej och har inte släppt sitt stora intresse. (Foto: Privat)

Dejtar på nätet

Det har varit en långsam process men med tiden har de mörka dagarna blivit färre och färre och de ljusare dagarna fler.

– Det känns lite som att sorgen är som ett ständigt närvarande oväder som anas borta vid horisonten, men som inte längre kommer över mig lika ofta ju längre tiden går. Jag mår allt bättre och även om min kropp har försvagats så har den mentala biten bara blivit starkare.

– Insidan, mitt självförtroende har förändrats till det bättre. Jag har klarat saker jag aldrig trodde jag skulle kunna ta mig igenom. Från att ha varit helt sängliggande klarar jag idag min vardag helt själv. I början gick jag till en psykolog, men besöken sker allt mer sällan. Och jag har lärt mig att det är okej att känna ångest vissa dagar, det blir alltid bättre.

Två år efter olyckan började Charlotte dejta, på nätet.

– Jag har träffat en del killar och blivit tillsammans med någon, säger Charlotte.

Som andra i 35-årsåldern längtar även hon efter att skaffa man och barn, precis som hennes jämnåriga.

– Ja, men än finns det tid, säger Charlotte.

Vänner och nära relationer hör till det viktigaste i livet. Vännerna, tillsammans med hunden Gucci som tvingar ut henne på promenader, och segling, är det som ger henne mest livsglädje idag.

– Kappsegling är ett helt nyfunnet intresse för mig. Det är en superhärlig känsla att lämna rullstolen på bryggan, sätta sig i båten och bara vara själv med havet och vinden. Det ger mig sådan enorm frihetskänsla. Ofta glömmer jag bort min funktionsnedsättning när jag är ute med båten.

Scroll to Top