Idag vet jag att mitt hjärta är sårbart – och jag har lärt mig att lyssna till det!

Hon miste tidigt sin unge bror hjärtinfarkt, och hade själv riktigt höga kolesterolvärden. Ändå tog inte Riggan varningssignalerna på allvar. Ryggvärken skulle nog snart gå över…

Läkarens kommentarer

Varje minut är viktig – sök hjälp snabbt!

Eva Swahn är professor i kardiologi, överläkare och verksamhetschef på Universitetssjukhuset i Linköping. Här svarar hon på våra frågor om hjärtinfarkt:

Exakt vad är en infarkt?– Ett hinder i ett av hjärtats kranskärl har orsakat att blodförsörjningen stryps, vilket skadar den del av hjärtat som försörjs av just det kranskärlet. Hur stor skadan blir beror på omständigheterna. Inte minst hur lång tid det tar för patienten att få vård.

Vad leder fram till en infarkt?– När vi föds har vi rena, fina och elastiska blodkärl. Men med åren sker en inlagring av blodfetter i kärlen, ibland redan när vi är barn och beroende på arvsanlag. Så småningom växer “bölder” av blodfetter och reparations- och inflammationsceller till och bildar en förtjockning i kärlet. Ibland brister dessa “bölder” och det uppkommer ett sår. Då strömmar försvaret till i form av blodplättar, vita och röda blodkroppar och en mängd blodlevringsfaktorer. Det bildas en propp!

– När detta sker i hjärtats kranskärl och blodet inte kan ta sig fram till hjärtmuskeln är infarkten ett faktum. Hela processen kan ske mycket snabbt och ju längre tid som går, desto större är risken för en definitiv skada på hjärtat. Det forskas nu en hel del om varför dessa farliga inflammationer uppstår hos vissa personer

Är det någon skillnad mellan mans- och kvinnohjärtan?– Nej, utom att kvinnohjärtat oftare är mindre än mannens. Det säger sig självt att en två meter lång karl som väger över 100 kilo har större hjärta och större kärl än en kvinna i “normalstorlek”. Däremot finns ju andra biologiska skillnader, som att vi har olika hormonuppsättningar könen emellan.

Tar sjukvården kvinnornas infarkter på mindre allvar än männens?– Nej. Däremot finns könsskillnader när det gäller att själv ta de egna symtomen på allvar.

– Kvinnor väntar längre än män med att söka hjälp när de får hjärtinfarkt, kanske för att de är så vana vid att ta hand om allt hemma att de viftar bort symtomen. Kanske tror de också fortfarande att infarkter mest är något som drabbar män. Många vill heller inte störa. En kvinna med symtom låter ibland minuterna ticka iväg medan hon ringer runt till maken eller husläkaren för att inte kalla på ambulans i “onödan”.

– Det händer att en kvinna insjuknar på lördagen, men väntar till måndagen med att söka hjälp. Då är skadan redan skedd. Varje minut är viktig och betyder räddad hjärtmuskel!

Detta ökar risken att få hjärtinfarkt

• Ärftlighet, som förhöjda blodfetter i familjen. Har du en förälder som fått infarkt före 65-årsåldern är du i riskzonen.
• Diabetes.
• Ohälsosam livsstil. (Se rutan intill.)
• Rökning. Kan du sluta röka minskar du din risk betydligt.
• Högt blodtryck. 40 procent av kvinnorna och 35 procent av männen som får infarkt har förhöjt blodtryck.
• Fetma, särskilt bukfetma.
• Stress. Hormonerna adrenalin och kortisol som frigörs vid stress antas kunna påverka blodtryck och kärl och trigga inflammationer.
• Åldern, inte minst. Infarkter drabbar oftast kvinnor efter klimakteriet, eftersom östrogenet gett ett skydd innan dess. Männen får sina infarkter sju till tio år tidigare.

Så håller du ditt hjärta friskt
• Rök inte!
• Rör på dig och ät rätt!
• Ät mycket frukt och grönt.
• En liten daglig mängd rött vin har en positiv inverkan på kärlen.
• Håll vikten. Kvinnor ska helst inte ha ett större midjemått än 80 centimeter och männen 100 centimeter.

Det här händer när du kommer till sjukhuset

En patient som kommer in med bröstsmärtor hamnar oftast på hjärtövervakningsavdelningen.

Här kopplas ett övervaknings-EKG för hjärtrytmen. Men ett EKG kan först se bra ut, även om patienten har en infarkt. Därför tas även blodprov på sjukhuset. Inom två-tre timmar efter detta prov vet vårdpersonalen besked.

Nu beslutas ofta om kranskärlsröntgen, vilket man vet är bra för männen att göra tidigt. Men det är inte alltid självklart bra för kvinnorna, enligt hjärtprofessorn och överläkaren Eva Swahn:

– Vid en viss typ av infarkt, som kvinnor oftare får, kan det faktiskt vara lika bra eller bättre att vänta, medicinera och enbart vid ökande besvär göra en kranskärlsröntgen. Vi har bra mediciner som kan lösa upp proppen. Man ska alltså inte alltid ha bråttom!

Efter kranskärlsröntgen beslutas om eventuell operation, oftast en ballongvidgning av de förträngda kranskärlen. Om detta visar sig omöjligt görs en by pass-operation, då man tar kärl från andra delar av kroppen och leder dem förbi de förträngda kärlen kring hjärtat. Denna operation görs bara på de svåraste fallen.

– Idag lever infarktpatienter bättre efteråt än för bara 20 år sedan. Vi har bra hjärtrehabilitering och uppföljning med vårdteam och medicinerna är effektiva, det vill säga kolesterolsänkande medicin och blodproppsförebyggande medicin. Man behöver oftast ta dem resten av livet efter en infarkt, säger Ewa Swahn.

– Idag vet vi också bättre hur patienten ska lägga om sin livsstil för att motverka risken för en ny infarkt. Vårt mål är att patienten ska kunna leva ett liv med hög kvalitet efter infarkten!

Hjärt- och kärlsjukdom vanligaste dödsorsaken

Nästan hälften av alla dödsfall i Sverige beror på hjärt- och kärlsjukdom. Det är dubbelt så många som de som beror på cancersjukdom.

12 procent av befolkningen har någon hjärt- eller kärlsjukdom och ungefär 27 000 människor vårdas varje år på sjukhus för hjärtinfarkt.

Antalet infarktpatienter har minskat med ett par tusen fall om året under den senaste tioårsperioden. Istället har antalet fall av instabil kärlkramp ökat. En infarkt kan föregås av instabil hjärtkramp. Du kan läsa mer om detta på www.sjukvardsradgivningen.se

Lär dig känna igen varningssignalerna!

Smärta och obehag som går över efter en liten stund kan vara kärlkramp. Varar symtomen längre än en kvart kan det vara en hjärtinfarkt.
Allt som du upplever som obehagligt, som du inte känner igen och som återkommer, särskilt vid en viss typ av ansträngning eller psykisk stress, kan vara symtom på kärlkramp. Varar symtomen längre tid än 15 minuter kan det vara en hjärtinfarkt. Ibland också vid kortare tid om känslan är mycket intensiv eller förenad med andra obehag i kroppen, säger hjärtprofessorn och överläkaren Eva Swahn.

I princip skiljer sig symtomen inte åt mellan kvinnor och män. Den absolut vanligaste varningssignalen för både män och kvinnor är bröstsmärtor, som ibland kan stråla ut i ena eller bägge armarna, uppåt halsen, käkarna, nacken eller utåt ryggen till.

Dyker smärtan upp när du ansträngt dig eller varit upprörd, men sedan går över efter en liten stund, tyder det på kärlkramp. Kranskärlets kapacitet räcker då inte till för att transportera tillräckligt med blod till en viss del av hjärtat. Hjärtat “protesterar” då genom bröstsmärta/obehagskänsla, som går över när hjärtmuskeln åter får tillräcklig blodtillförsel. Det typiska för kärlkramp är att den försvinner när man vilar efter den fysiska eller psykiska ansträngning som orsakat anfallet. Hjärtat har lugnat ner sig och behöver inte samma tillförsel av näring. Du bör söka hjälp hos husläkare, som slussar dig vidare!

Går smärtan inte över på en kvart och du samtidigt mår dåligt i övrigt kan du ha fått en infarkt. Ring genast 112 efter ambulans! Det är sjukvårdens och inte din uppgift att utesluta något livshotande.

En infarkt kan också föregås av smärtor i ryggen, i magen eller i käkarna. Särskilt kvinnor kan också få andra symtom, men även männen. Symtomen kan visa sig en tid före infarkten. Dessa symtom är:

• Kallsvett
• Andfåddhet
• Trötthet
• Yrsel
• Kräkningar
• Illamående

Mycket spännande forskning på gång

Hjärt-Lungfonden är en ideell insamlingsorganisation som har som mål att besegra hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Den bekostar större delen av den oberoende hjärt- och lungforskningen i Sverige idag.

Aktuella projekt som fonden stödjer:
• Vid Linköpings Universitetssjukhus tar forskare nu fram testmetoder som ska kunna avslöja om personer med åderförfettning i kranskärlen har ett försvagat immunförsvar på grund av en kronisk inflammation. Varför inflammationen ökar så kraftigt hos vissa personer att en infarkt uppstår vet man inte riktigt. Men med ett test skulle man kunna förutse och förebygga hotande infarkter.

• Hur stort är sambandet mellan “tysta” hjärtinfarkter och risken för att insjukna i framtida hjärt- och kärlsjukdom? Det vill forskare vid Uppsala Akademiska sjukhus ta reda på. Var femte 70-åring har nämligen tecken på hjärtinfarkt utan att själv ha märkt något. Men ärren på hjärtmuskeln syns på magnetkamerabilder och man vet inte hur mycket de tysta hjärtinfarkterna betyder för risken att få nya infarkter.

• Ett nyupptäckt protein antas ha avgörande betydelse för att man ska kunna förstå vad som ligger bakom högt blodtryck, diabetes och hjärtförstoring. Kanske kan det bidra till framtida läkemedel, hoppas en forskargrupp vid Karolinska Institutet i Solna.

Hjärt-Lungfonden har PlusGironummer 90 91 92-7.

Läs mer på www.hjart-lungfonden.se

Riggan Frändén hastar vant mellan lägenhet och tvättstuga i hyreshuset i Årsta, där hon bor med sexårige sonen Manne.

Hon har ett inrutat schema som ensam mamma och det gäller att hinna med. Lärarjobbet, sonen, hemmet, fritidsintressena… Hon var 42 år när enda barnet Manne föddes och hon vill ju vara världens bästa mamma för honom!

Det är när hon håller på att kånka tvättkassen fylld med rena kläder uppför trappan, som något händer i bröstet på henne.

Det är som om ett järnband klämmer åt, det gör ont och hon känner kallsvetten sippra fram.

“Nu har jag fått kärlkramp” tänker hon förskräckt. Nå, först måste hon få iväg Mannes kompis och sedan lägga Manne. Det där onda går nog snart över!

– Jag kände mig lite bättre dagen efter och följde Manne till skolan, som vanligt, berättar Riggan idag, fem år senare.

– Men när jag gått in i porten hemma tuppade jag av och vaknade i trappan… Sedan velade jag en stund mellan att ringa till doktorn eller att dammsuga. Fast, tänk om jag blev sämre? Eftersom det var fredag och det är svårt få tag i vårdpersonal på helgen, ringde jag.


Fullt gaspådrag

Som tur var. Doktorn var inte inne, men skulle snart höra av sig. När han inte gjorde det ringde Riggan igen och fick tala med en sköterska som frågade om hon haft några andra symtom. Jo, Riggan hade ju haft väldigt ont i ryggen under ett par veckors tid. Och det hade känts tungt när hon motionerade.

– Då beordrade sköterskan mig att genast ringa efter en ambulans. Jag, som kunde både stå och gå! Men jag gjorde som hon sa och blev skjutsad till Södersjukhuset där ett EKG togs, som inte visade något onormalt. Det gjorde däremot blodprovet. Enligt det hade jag haft en hjärtinfarkt. Och nu blev det fullt gaspådrag. Jag åkte in på intensiven och förflyttades sedan till Huddinge sjukhus för kranskärlsröntgen. Efter den undersökningen handlade det om mycket klara besked…

Riggan, som egentligen är döpt till Rigmor men aldrig kallats för något annat än Riggan, fick veta att alla hennes tre kranskärl kring hjärtat var fulla av förträngningar och att hon behövde en by pass-operation. En sådan innebär att man hämtar nya kärl från andra ställen på kroppen och leder dem förbi de dåliga kranskärlen, så att hjärtat får sin syreförsörjning.

– Allt mitt blod försvann ner till tårna när jag fick höra detta. En by-pass! Det trodde jag var en operation förbehållen gamla farbröder. Själv var jag ju kvinna och bara 48 år gammal!


Smärtor i ryggen

Riggan vet mer idag. Hon vet att smärtorna hon fick i ryggen kan vara tecken på en begynnande infarkt. Hon vet också att många kvinnor, liksom hon själv, har en förunderlig förmåga att inte ta sina egna symtom på allvar.

– Ja, min första tanke när jag kände “bandet” runt bröstet var ju att jag fått kärlkramp.

Själva operationen minns hon som oerhört påfrestande. Hela bröstkorgen öppnades ju upp och de transplanterade kärlen togs från hennes båda ben. Det dröjde nog ett år innan hon slutade ha ont någonstans.

– Men operationen var bara början på mitt nya liv. Ett liv där jag måste kämpa för min hälsa, särskilt för Mannes skull. Han behöver mig. Nu tar jag blodförtunnande och blodtryckssänkande mediciner och renar blodet varannan vecka. Jag är rädd om mig och försöker att inte stressa. Så jag jobbar nu halvtid, pluggar på 25 procent och har 25 procents sjukpension. Jag joggar och tar raska promenader regelbundet, äter ännu mer frukt och grönt än innan och frågar mig alltid “Är detta nödvändigt?” innan jag tar mig an något som pockar på.


På elitvinå

Ingen skulle ha kunnat gissa att Riggan riskerade infarkt. Hon var ju relativt ung och kvinna. Dessutom hade hon jobbat som idrottslärare och var vältrimmad som få. Hon har till och med varit orienterare på elitnivå! Och hon levde efter reglerna för hjärta och kärl. Hon har alltså aldrig rökt, alltid gillat hälsosam mat med mycket frukt och grönt och varit måttlig med alkohol.

Men det fanns en hake, en rejäl sådan. Hon hade en ärftlig belastning från sin mors sida i form av förhöjda blodfetter.

– Det arvet tog min tre år yngre bror Rogers liv när han var bara 37 år, efter att han gått igenom tre ballongvidgningar mot svår kärlkramp.

För Riggan var det ett hårt slag att mista brodern, som arbetat som brandman. Han var hennes enda syskon och de båda hade samma intressen och samma läggning. De sportade, reste och hade roligt tillsammans.

– Både jag och min bror visste att vi hade förhöjda blodfettsnivåer. Själv var jag 38 år när jag fick min diagnos vid en hälsoundersökning på jobbet. Mina fika- och bullglada arbetskompisar skojade med mig och sa att jag måste ta testet sist, så de slapp stå där och skämmas. Jag var ju så trimmad och fysiskt aktiv, så mina värden borde ju ligga i botten. Men det gjorde de inte, utan jag hade ett kolesterol på över 13.

Eftersom Riggan också har en leversjukdom tål hon inte vanliga kolesterolsänkande mediciner. Istället började man behandla henne med blodrening (blodaferes) åren före infarkten.


Kunde inte sova

– Tiden innan den kom levde jag med en stark inre stress och kunde inte sova normalt. Jag gick hos psykolog eftersom jag var helt knäckt över att ha förlorat min bror. Jag blev också gravid med Manne, har hela tiden haft ensamt ansvar för honom och strävat efter att vara en så bra mamma som möjligt. Jag jobbade både som idrottslärare och specialpedagog och var mån om att sköta hemmet och hinna med mitt barn, vänner och föräldrar… Kort sagt levde jag på ett sätt som var farligt för mig med min läggning. Och som jag tror är vanligt hos kvinnor. Vi vill nog gärna vifta undan fysiska problem, när de dyker upp.

Idag kan Riggan tycka att hon borde fått mer information om riskerna och tecknen på infarkt. Men det är ju först på senare tid som de kvinnliga infarkterna fått mera uppmärksamhet. Liksom symtomen på infarkt.

– Efteråt har jag fått den bästa vård och efter egen önskan fick jag en kvinnlig hjärtläkare som jag träffar en gång om året. Det är otroligt värdefullt för mig att ha en personlig kontakt med en läkare som känner till min historia. Förutom blodprovstagningar ultraljudsröntgas mitt hjärta regelbundet, så idag känner jag mig trygg och vet vad jag ska göra om det skulle hända igen… Jag tog ju inte mina egna symtom på allvar, fast jag hade en så hård ärftlig belastning och till och med hade förlorat min bror.

Hur har Manne reagerat inför mammas sjukdom?
– Han är min prins! Han var ju jätterädd och hade länge hårdkoll på mig, men ju längre tiden går, desto mer släpper oron. Han ser nu att jag klarar av det mesta .

Scroll to Top