Hasse Andersson och Lotta Engberg: Vi är som en familj som har roligt ihop

Lotta Engberg formar en inte helt rund glasskål, och Hasse Andersson skrattar retfullt när han ser resultatet.

– Det är inte lätt att vara nybörjare, Lotta!

Vi befinner oss i en fabriksbyggnad i småländska Kosta och två av Sveriges mest folkkära artister får sig en grundkurs i glastillverkning. Under tillsyn av glashantverkaren Lars Andersson lär sig Lotta och Hasse att forma den heta glasmassan till olika föremål och även om resultatet blir lite skevt skrattar de förtjust som små barn:

– Det jag gillar bäst med Hasse är att det känns som att det bor en liten pojke i honom, säger Lotta lite senare när hon pustar ut i en soffa efter dagens strapatser.

– Vissa känner man sig direkt hemma med och så har det alltid varit med Hasse. Det är alltid så enkelt att umgås med honom. Vi har samma glada synsätt på livet, fortsätter hon.

Duon befinner sig i Kosta för att ladda upp inför sin kommande sommarturné, som har premiär just i det här lilla småländska samhället den 14 juli.

Är som en familj
Det är faktiskt första gången de jobbar tillsammans, trots att deras vänskap sträcker sig över 30 år tillbaka i tiden. De lärde känna varandra redan 1985, då en 22-årig sångerska vid namn Lotta Pedersen begav sig till en inspelningsstudio i Stockholm för att sjunga körsång på en kommande skiva med Hasse “Kvinnaböske” Andersson, som då var 37 år gammal.

– Han var ju en levande legend, så jag var alldeles till mig. Och sen när jag lärde känna honom var han bara som en go’ björn, minns Lotta.

Hasse ler åt minnet.

– Jag minns hur glad jag var första gången jag träffade henne och när hon lyssnade på låtarna vi hade gjort i studion. Jag hade sett henne på håll och tyckte hon var bra, säger han.

– Pågarna i mitt band var lite förälskade i henne också. De ville tvunget vara i studion när hon sjöng, fortsätter han.

– Va? Det visste jag inte, säger Lotta med ett skratt.

Deras vägar har korsats flera gånger sedan den första dagen i studion. Ibland på lite oväntade sätt. Hasses fru Monica var till exempel den som skrev texten till 100 procent, Lottas hitlåt tillsammans med Triple & Touch från 1988.

– Vi som jobbar i den här genren hör ihop som en familj. Vi har följts åt genom åren, träffats och gjort roliga saker ihop. Jag har varit med hos Lotta i hennes tv-program, både Kär och galen och Lotta på Liseberg. Vi har gjort liknande grejer, hon har möjligen jobbat lite mer med dansband medan jag har gjort lite mer country, säger Hasse.

– Vi kom på att det var på tiden att vi gjorde något ihop. I själ och hjärta är vi spelemän båda två, vi är inga “fancy” artister, fortsätter han.

Äntligen Grammis
Hasse Andersson förvånade många när han ställde upp i Melodifestivalen med låten Guld och gröna skogar i fjol. Den blev som bekant en jättesuccé och slutade på en fjärdeplats i tävlingen. Låten innebar en rejäl nytändning för Hasses långa och brokiga karriär.

– Innan Melodifestivalen hade jag börjat trappa ner lite på arbetstempot, jag är ju ändå 68 år gammal nu. Jag brukade göra över hundra spelningar om året, men jag tänkte att jag skulle minska det till kanske 60 om året. Men efter Melodifestivalen var det helt galet; jag gjorde 110 spelningar från Luleå i norr till Ystad i söder och det kom tusentals människor till alla ställen. Och utöver det alla tv-framträdanden… Det var en fantastisk upplevelse, säger han.

Få har upplevt artistlivets höga toppar och djupa dalar som just Hasse Andersson. Efter det stora genombrottet med Änglahund 1982 var han mannen på allas läppar, men med åren glömdes han bort alltmer. Hasse berättar att han kontaktade “hela Mediasverige” när han släppte självbiografin Jag har skrivit mina sånger 2013, men att ingen var intresserad av att prata med honom om boken.

– Jag har gjort 25 album och aldrig blivit nominerad till någon grammis, trots att jag har sålt en massa skivor genom åren. Och i år blev jag nominerad för första gången och då vann jag! Det känns lite märkligt att det skulle ta så lång tid, säger han.

– Jag vet inte vad det beror på, men mycket handlar nog om att jag inte håller till i Stockholm. Jag är inte där det händer. Jag bor där jag bor. Jag bor i Skåne och har tidigare bott i Värmland. Men det är tuffare om man inte bor i Stockholm, fortsätter han.

Omvälvande privatliv
Lotta Engberg säger sig inte ha upplevt samma typ av “dalar” i sin karriär som Hasse gjorde.

– Nej, det kan jag inte påstå. Men min karriär har gått igenom olika faser. På 80-talet vände sig folk om efter mig och sa Fyra Bugg och en Coca-cola, sen på 90-talet sa de Kär och galen istället. Och idag är det vissa som på allvar tror att jag heter Lotta på Liseberg, ha ha! Att jag inte heter Engberg i efternamn längre, utan har bytt, säger hon och skakar på huvudet.

Lotta – som själv gjorde succé i Melodifestivalen när hon vann 1987 års upplaga med nämnda Fyra Bugg och en Coca-cola (en låt som senare döptes om till Boogaloo) – satt framför sin tv-apparat och njöt av Hasses framgångar i fjol.

– Jag satt och såg Melodifestivalen när han sjöng, det kändes i varje kroppsdel. Han fick verkligen en megahit med den låten och den gick inte bara hem hos de äldre utan även hos barn. Det var så himla kul att se, säger hon.

Om det senaste året har varit omvälvande för Hasse ur ett karriärmässigt perspektiv har det för Lotta varit minst lika omvälvande på ett privat plan. I fjol skilde hon sig från maken Patrik Ehlersson efter ett tjugo år långt förhållande och inom loppet av bara ett år och tio månader har hon dessutom hunnit få hela fem barnbarn.

– Det är ett skämt hur fort det har gått. Den ena av mina döttrar är förlossningsläkare och den andra är sjuksköterska. De ska nog gå en grundkurs i hur man använder kondomer nu, säger Lotta med ett hjärtligt skratt.

– Skämt åsido, jag längtade efter att få barnbarn. Jag är så inne i det nu, det är verkligen min grej. Jag har en tavla hemma där det står: “Om jag hade vetat hur roligt det var att ha barnbarn hade jag skaffat det direkt!”

Vara mer med familjen
Hasse har också fem barnbarn, även om de är äldre än Lottas.

– Det är riktigt bra att ha barnbarn. Då har man allt det roliga, men man slipper det största och tyngsta ansvaret. Man kan bara fokusera på att göra roliga saker med dem, så att man blir populär, säger han med ett skratt.

Han jämför det med tiden då hans barn Lisa och Jenny var små och han som turnerande artist ofta tvingades lämna hemmet under långa tidsperioder.

– På somrarna åkte jag iväg i början av juni och kom hem i slutet av augusti. Jag försökte kompensera genom att alltid göra roliga saker när jag var hemma. När jag blir äldre känner jag att jag vill umgås mer med min familj. Det är viktigt, jag har alltid hållit familjen som helig, säger han.

Hasse fyller ju 70 om två år men tycker sig inte lida av ålderskrämpor.

– Nej, men när man träffar så mycket folk som jag gör nu, tusentals människor, så springer man på virus och bakterier. Just nu har jag en riktig halsinfektion, i övre luftvägarna. Och i fjol åkte jag på en lunginflammation mitt på sommaren, det var lite jobbigt. I sommar ser jag till att lägga in fler vilodagar så jag hinner vara mer med familjen och kan spela golf, säger Hasse.

För Lottas del innebär inte de nya barnbarnen att hon känner sig gammal, tvärtom.

– Nej, jag slås bara av att det är så mycket roligare än jag hade kunnat tro. Att man kände sig gammal upplevde jag nog lite mer när mina tjejer flyttade hemifrån för några år sen. Då blev det tomt hemma och när de kommer på besök så ser jag till att diska och göra allt sånt som jag hade tjatat på dem att de skulle göra under alla år, säger hon.

Det märks att Lotta och Hasse är två personer som känner varandra väl och som gillar att skoja med varandra om både högt och lågt. När jag frågar Lotta hur hon trivs med det nyblivna singellivet säger Hasse skämtsamt att han “ska hålla koll på henne” under den kommande sommarturnén så att det inte går för vilt till.

– Nej, du, säger Lotta Engberg och ger Hasse en lång blick. Sen skrattar hon till:

– Jag är inte inne i en raggningsfas, utan en barnbarnsfas.