13 säkra tips
1 Begär ”Spärra obehörig adressändring” på Skatte-verkets hemsida.
2 Skriv inte på sociala medier att du ska resa bort.
3 Var försiktig med att lämna ut person- och bankuppgifter.
4 Sätt lås på brevlådan.
5 Riv brev från banken och annan känslig information innan det slängs.
6 Ha ett uppdaterat virusskydd på datorn och spara inte lösenord.
7 Håll koll på dina kontoutdrag så att du märker avvikelser.
8 Var rädd om din väska och plånbok.
9 Handla endast från sajter med säkra betalmetoder eller certifikat för säker e-handel.
10 Spärra ditt kort för utlands- och onlineköp.
11Ha inte alla pengar på det konto som kortet är kopplat till.
12Anslut dig inte till okända eller offentliga trådlösa nätverk, undvik helst helt om du inte är hemma.
13Håll koll på post, kreditupplysningar och fakturor.
I en vitvaruaffär hämtar en man en tvättmaskin. Han tar den på avbetalning och betalar ingenting när han lämnar butiken. Han visar upp ett körkort för att stärka sin identitet. Det personalen inte vet är att körkortet är falskt.
Identitetsstöld innebär att man tar någon annans identitet, oftast för sin egen ekonomiska vinnings skull. Det brukar gå till så att bedragaren stjäl någon annans personnummer. Man kommer långt på ett sådant – varor kan köpas mot faktura, kreditkort öppnas och abonnemang tecknas.
Bedrägerimöjligheterna blir större om bedragaren även har ett förfalskat id-kort. Då begås även ett grövre brott: urkundsförfalskning.
Enligt personuppgiftslagen är personnummer en offentlig handling och det tar inte mer än ett par minuter att få tag på någons uppgifter. Det räcker med att gå in på särskilda hemsidor eller att ringa Skatteverket. Men det är även kortuppgifter som stjäls. De köps och säljs på en svart marknad på internets skuggsida, Darknet.
Enligt polisen är det mycket svårt att utreda kreditkortsbrott, eftersom bedragarna till 85 procent använder de svenska korten på utländska sajter, där säkra betalningslösningar inte används och det enda som krävs är kortnumret.
– Det finns ingen chans i världen att det går att lösa, säger Jan Olsson, utredare vid polisens
nationella bedrägericenter.
85 000 drabbade
Under 2015 blev fler än 85 000 svenskar utsatta för id-kapning, som enligt Dagens Nyheter är det brott som ökar snabbast i Sverige. Anledningen är att vi handlar mer på internet.
– Man minskar ju risken om man låter bli att köpa saker på nätet, men ofta måste man ju göra det ändå, säger Peter Stark, jurist på Konsumenternas Försäkringsbyrå.
Jan Olsson tycker inte att man ska vara orolig för id-stöld – men däremot uppmärksam.
– Det går inte att förhindra att det händer, men man ska ha koll på kreditupplysningar, kontot och fakturor. Ser man något som inte stämmer ska man reagera snabbt, berättar han.
Då ska man ringa banken och spärra sina kort, och även ringa polisen. Kontakta också berörda kreditupplysningsföretag och affärer. Du kan också behöva spärra ditt personnummer så att inga fler kreditköp kan utföras i ditt namn. Agera direkt och låt inte dagarna gå, då är risken stor att flera köp genomförs i ditt namn.
Bestrid fakturan
Man ska heller aldrig betala en faktura man inte känner igen. Kontakta istället det berörda företaget och bestrid fakturan. Om du betalar blir det svårare att hävda din rätt senare. Bevisbördan på att det är du som har gjort köpet ligger hos företaget.
Den första juli i år blev id-kapning, eller olovlig identitetsanvändning, ett brott i Sverige, och sedan dess har fler än 6 000 anmälningar kommit in. Dock har bara en person åtalats och dömts.
Den nya lagen innebär att ett brott fullbordas redan i id-kapningens första fas, innan det har blivit ett bedrägeri.
Händer var tredje minut
Var tredje minut får en person sin identitet stulen. Det är omöjligt att skydda sig helt, men man kan minska risken för att drabbas.
Allt fler företag säljer särskilda id-skyddsabonnemang, tjänster som ibland kan ingå i hemförsäkringen. Konsumentverket har varnat för dessa företag:
– De använder sig av en oskälig marknadsföring. Tjänsten kostar ändå 800–900 kronor per år, som en liten hemförsäkring. Det är upprörande, säger Peter Stark.
Peter Starks bästa tips är att gå in på Skatteverkets hemsida där man går in på ”Spärra obehörig adressändring” – en tjänst som är relativt nyöppnad. Efter anmälan kan man bara ändra sin adress med e-legitimation. Det är med hjälp av pappersblanketten som de flesta bedragare flyttar andras adress. En kvarts miljon svenskar över 18 år har redan beställt tjänsten hos Skatteverket.
I princip står bankerna och företagen för den ekonomiska förlusten, men bara om du inte har varit vårdslös med bankdosa, bankkort eller kontouppgifter. Man får heller ingen ersättning om man har uppgett sina personliga koder för någon annan.
– Banken gör en individuell prövning av varje ärende där kunden påstår sig varit id-kapad, säger Claes Warrén, presskontakt på Swedbank.
Terés Lidén fick sin identitet stulen
Efter en beställning från en mobilapp upptäckte Terés Lidén en främmande faktura. Någon hade tagit hennes personnummer och beställt varor för 800 kronor.
Sent på kvällengick Terés Lidén in på sitt Klarna-konto för att betala en faktura på 58 kronor. Där upptäckte hon en faktura på nära 800 kronor, som dessutom saknade köpspecifikationer.
– När jag ringde Klarna sa de att någon hade beställt varor till en annan adress. Det är obehagligt att det är så lätt, berättar Terés Lidén.
När hon insåg att hon blivit id-kapad ringde hon sitt försäkringsbolag. I hemförsäkringen ingick ett id-skydd och hon fick hjälp med att spärra sitt personnummer. Händelsen polisanmäldes också.
Trots att personen som stulit personnumret skrivit ut sin folkbokföringsadress, mejladress och telefonnummer fick Terés Lidén nyligen ett brev där det stod att förundersökningen lagts ner.
Hon kan idag inte handla på Klarna om hon inte ringer och förbereder dem.
– Jag tänker hela tiden på vad och var jag handlar, och låter ofta bli att handla från nätet. Jag är också försiktig med var jag lämnar ut mina uppgifter, säger Terés Lidén, som fortsätter att ha sitt personnummer spärrat.
Av: Lina Abrahamsson
