Fiska skrei i norska Lofoten

Just nu är det skreisäsong i Nordnorge. En halv miljard skreitorskar simmar in till kusten i Lofoten för att leka. Icakurirens reporter besökte fiskparadiset.

Skrei – torsk på vandring

Skrei är egentligen vanlig torsk av släktet Gadus morhua. Fiskarna kommer från ett stort bestånd i Barents hav norr om Norge. När torsken är lekmogen och cirka fyra, fem år gammal vandrar den in till Norges kust för att leka. Det är när den kommer till kusten som den blir till skrei. Ordet skrei kommer av att skrida fram i vattnet, till skillnad från kusttorsken som ständigt lever vid kusten.
All skreitorsk packas i is inom 12 timmar, fiskas med hållbara metoder och är därmed MSC-märkt, den krokfångade är dessutom Kravmärkt. Priset på skrei varierar kraftigt men ligger ofta något över vanlig torsk då kvaliteten är särskilt fin.

Fiska skrei i norska Lofoten
Lofoten
Vinter i Lofoten innebär snöklädda berg och skreifiske i det kalla, klara vattnet. Foto: Stefan Wettainen
Fiska skrei i norska Lofoten
Torsk
Ola Wallberg drog upp dagens värsting, en torsk på 14 kilo. Till vardags jobbar Ola som kock på Hotel Skeppsholmen i Stockholm. Foto: Stefan Wettainen

Långt upp i höga nord, i norra Norge, ligger den lilla ögruppen Lofoten, ett drömresmål för många svenska turister. På sommaren invaderas öarna av turister som vill njuta av de grönskande fjällen som stupar rakt ner i det klara iskalla vattnet i fjordarna. En bra sommar kan badvattnet leta sig upp mot 13 grader i vikarna, inte mer.
När Icakuriren besöker Lofoten i februari är det två grader i vattnet och det är inte turism utan fiske som dominerar. Det råder en spänd förväntan på öarna. Skreien är på väg in.

Varje vår i slutet av januari drabbas de lekmogna torskarna i Barents hav av en stor kärlekstörst och beger sig på en lång simtur in till kusten i norra Norge. Det är när de når kusten som de kallas för skrei. Där leker de sedan två och två i stora stim, ibland så häftigt att vattnet blir grumligt av all mjölke och rom.

Torsken skrider fram
Namnet skrei kommer av att skrida och till skillnad från den vanliga kusttorsken så har skreien simmat eller skridit fram utifrån havet ända in till kusten. Den långa simturen har gjort torskarna särskilt muskulösa och långsmala och det kalla klara vatten de kommer ifrån har gjort deras kött särskilt vitt och fast.
Uppfyllda av leken är skreitorskarna ett lätt byte för fiske­båtarna som fångar fiskarna med krok, nät eller trål.
Efter leken återvänder sedan 90 procent av alla skreitorskar till Barents hav.

När vi först kommer till Lofoten får vi lammkött till lunch eftersom skreien ännu inte kommit till butikerna. Det berättas om en fiskebåt som tagit sig ut på utsidan av Lofoten nära det lilla samhället Napp och där lyckats landa sju ton skrei under natten. Redan samma kväll har vi den vita färska torsken på bordet, mjäll och välsmakande, enkelt kryddad och med sås och potatis till.

Som svensk färskpotis
För norrmännen här är skreien en liknande upplevelse som den svenska färskpotatisen till midsommar, en efterlängtad säsongssmak. Torsken är, också ett nyttigt tillskott av D-vitamin efter den långa mörka vintern i Nordnorge. Den mest traditionella rätten på skreitorsk kallas “Mölja”. Fisken kokas då oftast med salt, peppar och lagerblad tillsammans med rommen och torsklevern. Flera norrmän vi pratar med stönar av välbehag så fort möljan kommer på tal.

Ut i båten
Vi får åka ut med en omgjord lastbåt och själva prova på att dra torsk med krok och sänke. Yttre kusten av Lofoten är säkrast för den som vill ha skrei så här tidigt, men just den här dagen blåser det hårt. Vår båt håller sig i stället på läsidan i Vestfjorden, i närheten av det lilla samhället Henningsvaer. Efter en timmes färd längs den vackra kusten stannar skepparen till mitt på fjärden. Ekolodet visar att vi står rakt över ett fiskstim.

Vi släpper ner våra linor på cirka 50 meters djup, här ska fisken finnas. Nu är det bara att rycka, med kraftiga drag och hoppas på tur. Den lågt stående solen lyser, det är mildväder med bara några få minusgrader och vindstilla. Båten gungar sakta och vi rycker. Reskamraten Malin Andersson blir mäkta stolt när hon lyckas få upp dagens första fisk, en vackert mönstrad torsk som vår fiskeledare Tryggve väger på besman till två kilo. Efter den första fisken går det lättare. Mera torsk, några får sej och kocken Ola Wallberg från Stockholm, som ska laga vår middag, får upp dagens största fisk, en torsk på 14 kilo. Han fotograferas ur alla tänkbara vinklar tillsammans med monstret. När jag själv till slut vevar in den långa linan ser jag något blänka till. Inte en skreitorsk men väl en sej strax under kilot. Fiskelyckan är total.

Till kvällen bjuder de båda kockarna i sällskapet på läcker stekt skrei i smörig buljong och stekta fiskkakor med timjan. Torsklevern har fått koka sakta med vitlök och örter i olivolja. Min sej har nu blivit en läcker förrätt med citronsaft, lufttorkad skinka och sesamfrö.

Fiska skrei i norska Lofoten

Under tidig vår i Lofoten är vädret perfekt för att torka fisken utomhus.

Torrfisk på export
En del av den skrei som fiskas i Norge äts färsk, i Norge men också på export, bland annat till Sverige. Här kan vi köpa den som skrei, som vanlig torsk av hög kvalitet eller som så kallad “Lofotstorsk”.
Men den största delen av skreifångsten torkas till så kallad klippfisk eller torrfisk. Traditionellt hängs fisken på tork utomhus, två och två på höga träställningar. Skreien kommer nämligen in under en tid på året då torkvädret för fisk är som allra bäst i Lofoten. Inte för kallt så att fisken blir för djupfryst, och inte så varmt att den börjar ruttna. De kalla vindarna ger perfekt torkväder även om man numera oftast torkar fisken inomhus.

Den torkade torsken, klippfisken, är en stor norsk exportvara främst till Italien, Spanien och Portugal. Vid Medelhavet blötlägger man fisken, där kallad bacalao, ungefär som lutfisk och kokar fiskgrytor av den.
Av torsklevern kokar man traditionellt fiskleverolja i Norge och många norrmän startar dagen med en liten hutt av den nyttiga oljan.

Nu pågår skreisäsongen för fullt, från början av februari till i april. Därefter driver den befruktade torskrommen med golfströmmen mot Barents hav, där ynglen så småningom blir till lekmogen torsk redo att själva simma, eller skrida, in till den norska kusten för att leka.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top