Livet i Östersjön är hotat – det här kan du göra

Det senaste året har skrämmande bilder på små och taniga torskar som söker mat längs syrefattiga bottnar i Öster­sjön visats i media och på sociala medier. 

Torskbeståndet har minskat drastiskt under de senaste decennierna. Trots att fiskekvoterna för torsk i östra Östersjön har minskat de senaste åren har torsken inte hämtat sig. 

Svår situation

–  Situationen för torsken i Östersjön är bekymmersam. Förra året blev det rött ljus för Östersjötorsken i WWF:s Fiskguide, och nu pratar vi om en kollaps, säger Karin Glaumann, fiske­expert på Världsnaturfonden WWF. 

Torsken hade sin stor­hetstid i Östersjön på 1980-talet. Då var sälbeståndet litet, dessutom bidrog faktiskt övergödningen till en ökad produktion i havet. Övergödningen var positiv för vissa arter, där­ibland torsken. Numera är bottnarna syrefria, och det gör att torsken har det svårt. 

Sälmasken sprids

Ännu ett problem är sälmasken, en parasit som sprids av sälar. Enligt Statens veterinär­medicinska anstalt, SVA, infek­terar masken fiskarnas inre organ och muskulatur. Simförmågan påverkas och fiskens motståndskraft och hälsa försämras. Lägg till ett högt fisketryck och torsken ser ut att vara nära en kollaps. 

–  Jag brukar ofta prata om klimatet och där använder vi oss av termen ­”tipping point”.  Det handlar om att när man når en viss punkt så är förändringarna så omfattande att de kommer att vara permanenta. Vad gäller fisken och Östersjön finns det en risk att vi redan har passerat en sådan där viktig tröskel, säger Pär Holmgren, meteorolog och miljöpartistisk politiker. 

Därför är Östersjön hotad

Övergödning och ­algblomning
Hela Östersjön har problem med övergödning och värst drabbat är Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten. Övergödning uppstår när ett överskott av näringsämnena kväve och fosfor kommer ut i havet. Utsläppen kommer från jordbruk, reningsverk, enskilda avlopp, trafik och industrier. Övergödningen försämrar vattenkvaliteten vilket kan leda till syrebrist. Bristen på syre resulterar i att inga djur kan leva i området och bottnarna beskrivs då som döda. Östersjön har världens största område med döda bottnar. 

Överfiske
Världsnaturfonden WWF avråder oss idag från att äta torsk fångad i västra Östersjön där forskarna rekommenderar en rejäl minskning av fisket. Torsken i Östersjön blir liten, mager och könsmogen tidigt och forskarna är osäkra på varför. När torskbestånden minskar startar en kedjereaktion som ökar algblomningen – ett exempel på hur allt hänger ihop. 

Miljögifter
Många miljögifter har minskat kraftigt sedan 1970-talet, men samhällets massiva kemikalie­användning utgör fortfarande ett hot mot havsmiljön. Tyvärr tillkommer hela tiden nya kemikalier. En del ämnen är direkt giftiga medan andra kan ha en långsiktig inverkan på växter och djur genom att till exempel påverka fortplantning och förmågan att få ungar. 

Plast
Plast i haven är ett globalt problem och Östersjön är inget undantag. Den långa nedbrytningstiden gör att plasten blir kvar i haven under lång tid. Förutom att plast misstas för mat fortsätter plast i naturen att brytas ner i mindre och mindre delar. Hur de allra minsta bitarna, mikro- och nanopartiklar, påverkar djur och människor är inte bevisat. Här finns det fortfarande mycket att forska i. 

5 Läkemedelsrester
Delar av läkemedlet som kroppen inte tar upp åker ut med avloppsvattnet. Väl vid reningsverken är det svårt att rena och få bort läkemedlen. Det påverkar både vattnet vi dricker och miljön för djur och växter.

Främmande arter
En främmande art är en växt, ett djur, en svamp eller en mikroorganism som med människans hjälp har spridit sig utanför sitt naturliga utbredningsområde. Detta kan ha skett alldeles avsiktligt eller av misstag. En art som lever i samklang med naturen i sin naturliga miljö kan ställa till med mycket oreda när den etablerar sig i en ny miljö, där den kanske saknar naturliga fiender eller andra spärrar. Några exempel på främmande arter är ullhandskrabba, rysk stör, mink och svart­munnad smörbult.

Klimatförändringarna
I takt med att andra världshav har värmts upp med en halv grad under de senaste 30 åren har Östersjön värmts upp med 1,5 grader under samma period. Det beror på att det bor många människor runt Östersjön, att marken används intensivt och att det här finns många industrier.