Så blev Helena fri från de svåra magbesvären

Symtomen kom smygande redan i förpuberteten, när Helena Omfors var tio år. Hon led av gaser i magen, dålig aptit och en tilltagande trötthet. 

På högstadiet förvärrades symtomen. Helena började få ont i magen och diarréer. 

– Jag blev sjuk i en känslig ålder då mina tjejkompisar utvecklades fysiskt. Medan de växte till sig på längden, fick bröst och mens, så hände inget med mig. Jag blev allt blekare, tröttare och smalare, beskriver hon.

 

Fick extra smör

Helenas mamma tog tag i saken och sa att det kanske var dags för ett besök på vårdcentralen, för att kolla hur det stod till med dottern. 

– Jag hade ständiga buk-smärtor. Mitt järnvärde var så lågt att blodprovet togs om tre gånger innan läkaren insåg att det verkligen stämde.  

Helena remitterades till en barnläkare, som ställde diagnosen Crohns sjukdom, och läkemedelsbehandling påbörjades.

– De kostråd jag fick var att äta mat som var snål på fett och socker. Men mattanterna i skolan tyckte att jag behövde äta upp mig och hällde extra smör på mina portioner, för att göda mig. Men tarmen kunde inte ta upp näringen från det extra smöret, konstaterar Helena.

Hela livet påverkades av sjukdomen, främst i unga år. Kostförändringar gjorde då ingen skillnad till det bättre.

– Det var en jättejobbig tid. Jag kommer ihåg när jag skulle gå på min kompis konfirmation och jag fick gå dit med blöja för säkerhets skull. Jag visste ju aldrig när jag skulle behöva gå på toa under ett sjukdomsutbrott. 

– Det känns som om jag missade mycket roligt som tonåring. Många helger gick åt till att laxera inför olika undersökningar. Plus att min kroppsliga utveckling stannade av helt.

Kom i kapp kompisarna

Trots medicinerna, så försämrades Helenas hälsa alltmer. När hon gick i nionde klass opererades 30 centimeter inflammerad tunntarm bort.
Läkarna sa att det med stor sannolikhet skulle bli fler sådana ingrepp i framtiden.

– Efter operationen började jag blomma och utvecklas. Fick bröst och mens, och blev som andra tjejer i min ålder. Det kändes fantastiskt att min kropp kom igång och började växa igen. 

Det följde sedan några lugna år. Helena läste till beteendevetare på universitetet. Magen gjorde sig bara påmind om hon drack alkohol på student-
fester, rökte eller åt fet mat. 

Efter färdig utbildning slog kärleken till. Det blev flytt utomlands för ett liv som diplomathustru; först i Chile, 1999 och sedan Kanada, 2002. 

Där ändrade Helena livsstil. Hon började med yoga och meditation för att främja sin personliga utveckling och vegetarisk mat för att se om det skulle påverka hälsan positivt. Hon slutade även med alkohol, vitt mjöl och komjölk.  

Sann mot sig själv

Men det var fortfarande något som saknades i hennes liv:

– Jag hade allt: man, barn, bil och villa men var ändå inte lycklig.

Helena önskade sig något mer av livet och kontaktade en livscoach. I takt med att hon blev mer sann mot sig själv och tog sina behov på allvar försämrades äktenskapet, vilket ledde till skilsmässa, något som för Helena var en sorg. Barnen var då två och fyra år gamla. 

Men kroppsligt kände hon sig mer kry än någonsin: 

– Min mage blev bättre och bättre. Jag kände “wow” och var övertygad om att kosten och den nya livsstilen gjorde att jag mådde så bra, säger hon. 

 

Friskförklarad

Vid ett återbesök på universitetssjukhuset i Lund, sa läkaren att de inte kunde hitta några tendenser till Crohns sjukdom hos Helena längre. 

Hon var 35 år när hon friskförklarades, efter 25 år med perioder av buksmärtor, trötthet och diarréer. Att bli friskförklarad var stort för Helena. Men läkaren sa inget särskilt om det, som hon minns det. 

– Man kan ju egentligen inte bli frisk från Crohns sjukdom, reflekterar Helena. Men jag tror inte att jag kommer att bli sjuk igen. 

Två år efter att hon flyttat hem till Sverige igen fann hon en ny kärlek och anammade en del av hans livsstil. Tillsammans började de mysa med kött, sås, potatis, vin och snacks på helgerna. Det blev heller inte så mycket yoga under en tid.

Ibland hade Helena besvär med gaser och uppblåst mage efter feta måltider, men inte så ofta eller lika kraftiga symtom som tidigare.

 

Nertryckta känslor

Då började hon grunna över om något annat i hennes livsstil bidragit till att hon inte längre hade några svåra sjukdomsskov. Helena tänkte att den andra stora förändringen i hennes liv, var avgörande: Den att hon börjat öppna sig känslomässigt och att uttrycka sina känslor. Med sin nya man vågade hon göra det. Han uppmuntrade henne att visa sin ilska och sorg istället för att dölja vad hon egentligen kände. 

– Som barn lärde jag mig att det var ett tecken på svaghet att gråta. När jag blev arg vid sällsynta tillfällen, tyckte andra att det var gulligt. Det ledde till en upplevelse av att mina känslor inte var respekterade, därför höll jag dem för mig själv. 

 

Ohälsosam stress

Helenas teori är att undantryckandet av känslor har bidragit till ohälsosam stress och spänningar i kroppen. När hon började sätta ord på vad hon kände, upplevde Helena att magbesvären minskade betydligt, men inte helt. 

– Förra nyåret tänkte jag därför att nu ska jag börja leva sunt igen och på ett sätt som gynnar min kropp, för mitt eget bästa. Jag märkte att den kost jag levde på, och att jag inte längre yogade, medförde att jag mådde sämre. 

Sedan denna nystart har Helena inte haft någon mer känning av sin sjukdom.

– Jag tror absolut att jag kommer att fortsätta att må så här bra, det var många år sedan jag behövde gå till en läkare. 

Av: Mia Coull 

3 typer av tarmsjukdom

Crohns sjukdom 

Ungefär 30 000 svenskar lider av sjuk-domen. 

Debuterar vanligen i de sena tonåren och tidiga 20-åren. En lägre topp av insjuknande förekommer även vid 55–60. 

Vanligaste symtomen är magsmärtor och diarré. 

Crohns kan drabba alla delar av mag- och tarmkanalen, men ofta får man inflammation
i nedre delen av tunntarmen.  

 

Ulcerös kolit

Cirka 30 000 personer i Sverige lider av sjukdomen. 

Debuterar oftast i åldern 15–25. En lägre topp av insjuknande förekommer även vid 55–60.

Domineras av lösa avföringar som inne-håller blod, var och slem. 

Vid ulcerös kolit är det tjocktarmen som är drabbad. 

 

Mikroskopisk kolit

Samlingsnamn för en grupp ovanliga
diarrésjukdomar. Utgör ca 1–2 procent av de inflammatoriska tarmsjukdomarna.

Debuterar vanligen i medelåldern, betydligt fler kvinnor än män drabbas. Över 40 procent har även en eller flera autoimmuna sjukdomar som angriper kroppens immunförsvar.

Symtomen är kroniska diarréer som är vattniga och utan blod. 

Fastställs genom en mikroskopisk undersökning av vävnadsprover från tjocktarmen.