Infektionsläkare Inger Andersson von Rosen svarar
Jag har glömt när jag vaccinerade mig senast. Var får man hjälp?
– Kontakta din vårdcentral eller be en vaccinationsmottagning se över din grundvaccination inför nästa semesterresa. Du får då råd om vilka vacciner som ska fyllas på. Håll reda på ditt BVC-kort och hantera vaccinationsuppgifterna som värdepapper!
Behöver jag vaccinera mig när jag semestrar i Europa?
– Ja, det finns en risk för ovaccinerade vid utlandsresor även i Europa. Till exempel har man i central- och Sydeuropa just nu ett omfattande mässlingsutbrott.
Finns det ett nationellt register för vaccinationer?
– Nej, vi har inget nationellt register i Sverige till skillnad från Norge, Danmark och Island. Behovet av en samlad kunskap om vaccinationer har bland annat påpekats i den vaccinationsutredning som regeringen tillsatt.
Vilket skydd bör jag se över som vuxen?
– Är man kvinna i barnafödande ålder finns det anledning att se över skyddet mot röda hund. Har man spädbarn i familjen är det särskilt viktigt med ett skydd mot kikhosta. Generellt gäller att alla rekommenderas ett grundskydd mot stelkramp, difteri och polio.
Har jag livslång immunitet om jag haft sjukdomen som barn?
– Troligtvis har du en bredare och mer långvarigt skydd. Vaccinet ger dig inte lika kraftfullt immunitet som när du haft en infektion.
Kan jag övervaccinera mig?
– Man ska hålla reda på sina vaccinationer, om man har ett bra immunförsvar finns det risk att man får en ordentlig lokalreaktion med både svullnad och värk särskilt när man vaccinerar mot stelkramp och difteri.
Tuberkulos ökar både i Sverige och i Östeuropa, varför vaccineras inte alla mot sjukdomen?
– I Sverige slutade vi med allmän vaccination 1975. I dag vaccineras bara riskgrupper. Det vaccin som utvecklades för över 80 år sedan ger fler biverkningar än nya moderna vacciner. 1975 hade vi i Sverige fler fall av biverkningar än personer som fick tuberkulos.
Vad gäller för influensavaccinering?
Influensan kan snabbt ändras, men just nu ser det ut att vara samma virus som förra året, H1N1 eller svininfluensan, som dominerar på södra halvklotet. Risken att det blir ett stort H1N1-utbrott i Sverige är liten. Men det är mycket viktigt att alla med ökad risk för svår influensasjukdom ser till att få ett bra skydd med det så kallade säsongsinfluensavaccinet.
Grupper som bör vaccinera sig är personer över 65 år, patienter med kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom, personer med extrem fetma, personer med gravt nedsatt infektionsförsvar av sjukdom eller medicinering, barn med flerfunktionshinder och gravida kvinnor som inte tidigare vaccinerats mot H1N1.
Det svenska vaccinationsprogrammet för barn fungerar väl, men för vuxna finns ännu inget nationellt vaccinationsregister. Det är upp till var och en att hålla koll på vad man har för skydd och vilka vacciner man bör fylla på med.
Det så kallade grundskyddet har varierat över tid och vad man har för vaccin beror på när man är född och vad man varit med om i livet.
Hur lång immuniteten är efter vaccination mot våra vanligaste barnsjukdomar vet forskarna inte i dag. Den livslånga immuniteten har för flera sjukdomar visat sig inte hålla.
Regeringen har tillsatt en Vaccinationsutredning för att få en översyn av hela vaccinationsprogrammet. Det diskuteras även om det kommer att behövas påfyllnadsdoser i vuxen ålder.
– Det är helt logiskt om immuniteten inte är livslång. Vi blir äldre och äldre och generellt blir vårt immunförsvar tröttare. Minnescellerna för vaccination går i pension, säger Inger Andersson von Rosen läkare vid Socialstyrelsens smittskyddsenhet.
Och det är ojämlikt.
– Vaccinerandet är inte jämlikt, många män har till exempel redan fått en kompletterande stelkrampsspruta med difteritillsats i samband med värnplikten.
Vid en vaccination tillför man kroppen delar av det smittämne som orsakar en sjukdom, eller större delar av smittämnet i försvagad form för att man ska få ett skydd utan att bli sjuk. Om man sedan blir utsatt för smitta, är kroppens immunförsvar i förväg aktiverat och kan oskadliggöra smittämnet innan sjukdomen bryter ut.
Smittskyddsinstitutet gör regelbundet immunitetstester då man tar blodprov och kollar antikroppar i olika åldersgrupper och kartlägger antikroppsnivåer. Utifrån det gör man riskbedömningar om det behövs påfyllnadsdoser i vuxen ålder när det gäller vissa barnsjukdomar.
I Sverige har vi länge haft en hög vaccinationsgrad bland befolkningen. Så länge sjukdomarna cirkulerade i samhället, förstärktes vaccinationen genom att man återkommande fick en naturlig förhöjning.
I dag när väldigt få insjuknar i dessa sjukdomar får man som vaccinerad inte sitt immunförsvar aktiverat på samma sätt och det immunologiska minnet blir vilande.
Dessutom är det olika från person till person, vilket immunologiskt minne man har.
– Vi behöver alltså mycket mer kunskap för att kunna rikta påfyllnadsdoserna rätt och till exempel veta mer om olikheter mellan kvinnor och män. Grupperna som provtas måste därför vara tillräckligt stora, säger Inger Andersson von Rosen.
– Generellt kan man säga att det är kvinnor från 35 år och uppåt som behöver en påfyllnad av stelkramp och difteri men även polio, säger Inger Andersson von Rosen.
Påfyllnadsvaccination för den vuxna befolkningen är inte bara en svensk fråga, utan en fråga för alla välvaccinerade samhällen.
– Vi jobbar med frågan i Sverige, men den lyfts också på EU-nivå.
