Linda Skugge: "Absurda spartips för dagens unga"

Linda Skugge skriver om orimliga spartips från influencers, som till exempel "skippa den där dagliga latten på stan", "hyr ut konferensrummet" och "köp bara äkta kashmir eftersom det har ett andrahandsvärde".

Visste ni om att det är en trend att ge spartips? Att kändisarna som era barn och barnbarn följer på nätet (de kallas "influencers" nu för tiden men är samma sak som "bloggare") kommer med handfasta tips om hur man kan spara pengar? Och att tipsen som riktar sig till personer mellan 12 och 25 år är sådant som "skippa den där dagliga latten på stan", "hyr ut konferensrummet" och, det bästa är, "köp bara äkta kashmir eftersom det har ett andrahandsvärde".

Det ni! Är det vad ni vill att era snart flygfärdiga barn ska läsa? Ligger det nära de spartips ni själva skulle ge era barn? Eller vad sägs om "sov alltid på saken vid köp över 700 kronor"? När kan en ung människa köpa något för 700 kronor – någonsin? Vilket konferensrum avses? Och kashmir?

Det här är personer som knappt har passerat 25-årsstrecket, går det så fort att helt tappa kontakten med verkligheten?

Mer rimliga spartips vore väl att tipsa om riktigt billig mat? Nudlar, havregrynsgröt, potatis, lök och morot. Och förklara vad kilopris innebär och att om man alltid köper "veckans varor" kommer man riktigt billigt undan. En hel ring falukorv för 15 kronor är inte ovanligt. Den går dessutom att frysa in i mindre bitar, bara att ta fram och mumsa på medan man tentapluggar.

Jag oroar mig för att om dagens unga läser om att "skippa den dagliga latten" så kanske de tror att de kommer ha råd med en latte, ens en i månaden. Eller så känner de sig värdelösa för att de tror att alla andra har det. Förväntningarna blir inte rimliga och livet kan måhända te sig lite torftigt om det verkar som om alla andra köper dyra kläder för att de har ett "andrahandsvärde" medan man själv inte ens har råd att köpa kläder på den billiga kedjan. Och detta kommer från en trebarnsmamma som på sin tid var en "bloggare" men som ändå inte hade råd med "kashmir", och kläderna från den stora kedjan gick i arv från barn till barn och faktiskt vidare till min systers barn. Jag lagade till och med kläderna och det slår mig att det är ett utmärkt spartips: Laga kläderna, stoppa strumporna och sy fast handdukshållarna som går sönder. Där har ni ett fint mindfulness-tips mitt i den ekonomiska krisen också – att sy skingrar tankarna och oron som maler och det gör att falukorvsringen för 15 kronor inte känns lika "ohärlig", man kan låtsas att det är "charkisar" medan man väljer nål från farmors gamla fina nålbrev.

Det de snart vuxna barnen måste inse är att de inte kommer ha råd att köpa någonting alls, men att livet ändå kan vara riktigt fint. De måste få veta att de kommer vara så fattiga att det enda spartipset som har verklig -bäring är: Köp ingenting. Och det som gör livet värdefullt är saker som inte kostar: ett leende, en fin nattlig promenad, en iskall insjö, ögonkontakt med en fågel. En latte är ingenting i jämförelse.