Elin Ek

"Tänk när E4:an är lika tyst som en cykelväg"

Elin Ek

I en kort notis i tidningen stod det att vi sedan en månad tillbaka redan använt upp jordens resurser för det här året och att vi nu lever på kredit. Jaha, det var ju skit. Men jag tycker mig ha anat några ljusglimtar på domedagsfronten i sommar som jag vill dela med mig av, det spritter lite i framtidstron!
Jag är ganska ointresserad av bilar, men jag tycker att de är praktiska och uppskattar att jag kan tränga in hela
familjen och barnvagn och packning och åka till en fin strand några mil bort en solig dag. Och storhandla och knö in sex kassar i bakluckan. Men jag blir svettig av att köra i city, gillar inte att fickparkera och jag avskyr ilskan som man ofta hittar hos medtrafikanter bakom ratten. Och så hela miljöaspekten som gör att man bara vill totalförbjuda all biltrafik från jordens yta!
Men nu har det plötsligt börjat bubbla, lite här och var så har folk – inte bara engagerade nördar och några svinrika – börjat byta sina bilar med förbränningsmotorer mot elbilar. I en helt vanlig syrénberså snackas det el-kablar och hur långt man kan komma på en laddning och hur bekantas bekanta åkt över halva Sverige på nästan ingenting. Jag känner samma glädje som när jag insåg att folk hade börjat sortera sina sopor eller slutat köpa tyskt fläsk.

Det miljövänligare bilalternativet har tagit ett första steg till att bli folkligt. Äntligen! Jag minns den första elbilen jag såg, en outsider med ganska knasig design som förde tankarna till Mr Bean. Samma sak med de första ekologiska matprodukterna, fula förpackningar som aldrig fick det att vattnas i munnen. Det kändes svårt att greppa en ekologisk rättvisemärkt chokladkaka för tredubbla priset som luktade halm och såg ut som ett paket buljongtärningar. Nu har vi konsumenter visat att vi är intresserade av det här och de stora matkedjorna har försett oss med ekologiska alternativ av nästan alla varor i hyllan.

En väldigt bilintresserad vän har köpt en elbil som jag fått provköra. Den är snygg, bekväm och lättkörd och så tyst att min cykel låter mer. Bilen tankas med en sladd in i villan. Det tar några timmar att ladda den full men på en el-station går det på en halvtimme. Tänk när E4:an kommer att vara lika tyst som en cykelväg. Och en burk avgasdoft är något vi köper dyrt på nostalgikafé och låter barnbarnen ta en liten sniff innan vi snabbt stänger igen och berättar att så här luktade västvärlden några decennier runt sekelskiftet.

 

Av Elin Ek

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top