1,4 miljoner barn riskerar att dö i år – så kan du hjälpa

Nu pågår den värsta hungersnöden i FN:s historia. I Somalia, Sydsudan, Jemen och Nigeria beräknas 1,4 miljoner barn att dö av svält under 2017. Det är tre barn per minut.
Foto: Håvard Bjelland/Kirkens Nødhjelp/Ikon

1,4 miljoner barn riskerar att dö i år – så kan du hjälpa

I Puntland i norra Somalia bor Farhiya. Hon är 2,5 år, men väger som en bebis. I år har hon förlorat två syskon på grund av svälten. Här bor också Jama. För ett år sedan var han som vilken pojke som helst. Idag är han så svårt medtagen av bristen på mat och vatten att det är oklart om han kommer att överleva årets slut. 

– Att människor lider av matbrist och undernäring runtom i världen är ingen nyhet. Men det här är något annat. Det handlar om en akut och livshotande katastrof som saknar motstycke, som är svår att greppa. Det är den största humanitära katastrofen i vår tid, säger Anna-Maria Sandström, Svenska kyrkans regionala representant på Afrikas horn. 

Hon har själv varit i Sydsudan vid två tillfällen bara det senaste halvåret. Hon har främst befunnit sig i huvudstaden Juba. På grund av säkerhetsläget har hon inte kunnat resa ute i fält, men hon har fått rapporter från Svenska kyrkans olika samarbetspartner ute på landsbygden. 

– Svår torka har gjort att boskap har dött, att skördar förstörts och att bristen på vatten och mat nu är akut. Läget förvärras förstås av att det pågår stridigheter och konflikter i flera av de drabbade länderna och att det därmed är svårt att nå fram med hjälp. 

Redan i februari i år slog FN larm och meddelade omvärlden att människor dör av hunger. Då var krisen allra värst i Sydsudan, där det ansågs råda svält i två delstater. Det var första gången sedan 2011 som FN stämplade ett område i världen som "svältområde". Nu har det gått några månader, och FN har dragit tillbaka sin svältstämpel.

Farhiya är två och ett halvt år gammal, men väger som en normalviktig bebis eftersom hon inte har fått tillräckligt med mat.

Befinner sig på svältens rand 

– Det är positivt, det visar att hjälpinsatserna har nått fram. Folk dör inte i samma omfattning längre, men de hungrar akut, säger Anna-Maria Sandström. 

Situationen är fortfarande tuff, och landet befinner sig – tillsammans med Somalia, Nigeria och Jemen – på svältens rand. 

– Barn, sjuka och gamla är de som far mest illa i en sån här katastrof. Barn blir lätt uttorkade, dessutom är det ständiga kolerautbrott, säger Anna-Maria Sandström. 

Bakom FN-larmen finns utsatta samhällen som kämpar mot en gemensam nämnare: krig och konflikt. 

Länderna har många problem att tackla: Jemen är ett av världens fattigaste länder där det råder stor vattenbrist. Både Somalia och Sydsudan har dessutom drabbats av svår torka under senare år. Klimatförändringarna har fört med sig extrema väderförhållanden. Den långdragna torkan har förstört skördar, drivit upp priset på mat och tvingat människor att fly, skuldsätta sig eller sälja boskap som egentligen var menad som en långsiktig investering. 

Jama, 5 år, är svårt medtagen efter att ha varit ensam vilse i öknen i några dagar. När hans mamma Halima Ahmed Hersi desperat lämnade familjens hem för att leta mat försvann Jama, som är ett av hennes nio barn.

Farligt att vistas på fälten

Men det är krigen och konflikterna som har skapat de akuta problemen, menar Anna-Maria Sandström. Svält är nämligen en logisk följd av konflikt.

–Konflikter och terror gör det farligt att vistas ute på fälten, 

människor tvingas fly och överge sina jordbruk. Det är därför flyktingströmmarna är så stora i de här länderna. Men det hade inte behövt vara så här. Sydsudan har till exempel rikligt med naturtillgångar. Det finns gott om vatten, bördig mark och rejält med boskap. Förutsättningarna är egentligen goda. Så det här är i all högsta grad en "man-made" katastrof, säger Anna-Maria Sandström. 

Varför pågår den här svältkatastrofen under så lång tid?

– Ja, det är en mycket utdragen katastrof, som det tyvärr inte finns något snabbt slut på. Det har flera olika förklaringar. Länderna var väldigt dåligt förberedda då torkan kom. De befann sig i krig och konflikt. Det saknades infrastruktur, livsmedelslager och förmåga till snabba insatser. Dessutom kom omvärldens hjälp för sent. Nu har det gått så långt att vi inte längre kan stoppa hungern, men vi kan lindra den.  

Det sägs att det är svårt att få omvärldens uppmärksamhet i den här katastrofen – varför?

– Det är mycket som händer i världen på en och samma gång. Syrien. Irak. Flyktingströmmar och terrordåd i Europa. Det är konkurrens om uppmärksamhet och pengar. 

På vilket sätt kan omvärlden hjälpa?

– Med pengar förstås. Det är alltid brist på pengar i sådana här situationer. Pengar behövs till mat och vatten, till sanitet och behandling av undernärda barn. Pengar behövs också för att utveckla varningssystem så att människor är mer beredda nästa gång torka uppstår. Men vi behöver också prata om det som sker. Aldrig glömma. Komma ihåg att ingen har valt att hamna i den här situationen. Förutsättningarna kan ändras snabbt, nästa gång är det kanske vi som behöver hjälp.

I Sydsudan är det ingen vattenbrist, marken är bördig och det finns rejält med boskap. Så katastrofen är i hög grad människans verk eftersom krig är ett av de stora skälen till svälten.

Just nu: Svälten hotar 20 miljoner

Vad händer just nu?

Miljontals människor är undernärda i en hungerkatastrof som har drabbat fyra länder särskilt hårt. 1,4 miljoner barn riskerar att dö under 2017. Svälten beskrivs av FN som den största humanitära katastrofen sedan 1945.

Vilka länder är hårdast drabbade?

Fyra länder är på randen till en svältkatastrof: Nigeria, Somalia, Sydsudan och Jemen. Mat- och vattenbrist, huvudsakligen på grund av uteblivna regn, råder också i en rad andra länder i södra och östra Afrika.

Varför drabbas dessa länder?

I de hårdast drabbade länderna pågår krig och konflikter. Oroligheterna i kombination med den pågående torkan orsakar ett akut läge för befolkningen.

Hur många drabbas av hungerkatastrofen?

Drygt 20 miljoner människor i Somalia, Sydsudan, Nigeria och Jemen. 1,4 miljoner barn riskerar att dö av undernäring i år i Somalia, -Jemen, Sydsudan och Nigeria. Det motsvarar tre barn per minut.