Måns Möller: "Det är roligare om jag är lite lönnfet och äter för mycket pizza"

I 20 år har han underhållit oss. Nu står Sveriges spralligaste komiker återigen på scen – i sin mest omogna show.
– Den handlar om att vägra jaga vuxenpoäng, säger han.

Måns Möller: "Det är roligare om jag är lite lönnfet och äter för mycket pizza"
Foto: Peter Jönsson

Måns Möllers mission i livet är att vara rolig och få oss andra att skratta. Kanske har du själv fnissat åt hans skämt framför tv-program som Time out och Parlamentet. Eller när han uppträtt live, som ståupp-komiker, med humorshower som Sveriges historia – den nakna sanningen, där han ifrågasätter historiska skeenden, som huruvida Gustav Vasa verkligen åkte Vasaloppet. 

Senaste succén Omogna killar har gått för utsålda hus och snart kommer en julversion av föreställningen. 

Därför kommer han till vårt möte 15 minuter försenad, i en fräsig svart sportbil, och börjar med att be om ursäkt för den akademiska kvarten.

– Vi fotograferade affischen till Omogna killar firar jul, och det drog ut på tiden, förklarar han. 

Showen handlar om att våga vara barnslig och tramsig.

– Om en längtan att vara omogen kille hela livet och vägra jaga vuxenpoäng, förklarar Måns Möller.

Men först får han vara fotomodell en gång till, för Icakuriren. Vi går ner mot Mälarens vatten för den härliga miljöns skull.

– Det blir jättefina bilder, säger Måns.

– Men ni skulle kanske valt en annan fotomodell, tillägger han. 

Skämten är ständigt närvarande men går alltid hand i hand med allvar och eftertänksamhet. För ett antal år sedan raserades Måns Möllers tillvaro. Sonen Viggo, nu 11 år, fick diagnosen autism och livet fick en helt ny vändning. Idag har familjen lärt sig att leva med sonens diagnos – och de förutfattade meningarna.

Ville beröra publiken 

I föreställningen Jävla pajas – det här skrattar du inte bort ville han beröra publiken. Berätta med både skratt och allvar om hur det är att ha en son med en funktions-variation, och om hur det känns när sonen inte blir bjuden på kalas, till exempel. 

Det gör fortfarande ont, Måns Möller säger att han har svårt att prata om det, även om sonen numera står med på gästlistan när någon kompis fyller år. 

– Viggo förstår vad man säger, men pratar inte så mycket. Han är väldigt orolig för förändringar, rutiner är viktigt. Han har bra och dåliga dagar, fler bra när vi idrottar. Så i kväll ska vi ut och springa tillsammans, säger Måns Möller. 

Eftersom sonen mår bättre av fysisk aktivitet, driver Måns Möller stiftelsen Viggo Foundation, som samlar in pengar för att ge andra barn med någon neuropsykiatrisk diagnos som adhd, asperger eller autism, möjlighet att idrotta, så att även de får fler bra dagar.  

Senast i försomras cyklade Måns Möller genom Europa för att fylla på fondens kassa. Resan tog 29 dagar och han avverkade 600 mil, samlade in 350 000 kronor samt satte världsrekord i att snabbast cykla genom Europa. 

På Facebook skriver han att "stjärten var glad" när utmaningen var över. Och visar såren, med anständigheten i behåll.

– Jag hade stora sår på rumpan, som blev infekterade, och var tvungen att äta starka mediciner, säger Måns Möller.  

Nyligen belönades Viggo Foundation med priset Årets Mångfaldsbragd på 100 000 kronor för sitt arbete med att ge barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) möjlighet att utöva idrott.

"Med sitt passionerade engagemang och målinriktade arbete är Måns Möller och hans stiftelse en inspirationskälla och ett föredöme för andra.", löd bland annat juryns motivering.

I maj slog Måns Möller och coach Christer Skog med team världs­rekord som snabbast på cykel genom ­Europa, över 600 mil på 29 dagar.
– Cyklingen har blivit en frizon.

Kallar sig misslyckad ekonom

Vi förflyttar oss till en restaurang i området där Måns Möller bor med sin sambo. Sonen Viggo har han på halvtid. Det är en promenad på kanske 50 meter till krogen. På den korta sträckan hinner Måns Möller hälsa på och skaka hand med flera. Han är hej och tjenis med många i kvarteret. 

Till lunchen berättar han om sin bakgrund, att han egentligen är ekonom, men för snart 20 år sedan övergav han den trygga yrkesbanan för att sprida skratt och glädje bland sina medmänniskor. 

– Redan i fjärde klass skrev jag i en Mina bästa kompisar-bok, att jag ville jobba med stand-up-comedy. Jag hade sett underhållningsprogrammet Släng dig i brunnen, på tv. Där skrattade folk åt någon som bara pratade, som inte behövde hjälp av roliga hattar eller kläder. 

Måns gillade vad han såg, kände sig kallad att göra likadant och närde en dröm om att själv få stå på samma scen och dra skämt. 

Det skulle dröja till vuxen ålder innan han tog nästa steg mot sitt mål:

Före sista uppsatsen på ekonomutbildningen, bestämde Måns Möller sig för att ge sin stå-upp-önskan en chans. Han tänkte att om han inte lyckades inom det år som han fortfarande hade studiebidrag, var reservplanen att slutföra studierna till ekonom. 

– Numera kallar jag mig för en misslyckad ekonom, berättar Måns Möller.  

Men han konstaterar i nästa andetag att underhållningsbranschen också är "business". Att ekonomutbildningen kommer till nytta ändå. Måns Möller och några humorkollegor har bildat agenturen ROA för att ha koll på ekonomin.  

– Innan dess hände det att vi träffade kunder som tyckt om evenemanget, men uppfattat det som lite dyrt. Vi undrade vart pengarna tog vägen, själva fick vi ju bara en tiondel av totalsumman, förklarar Måns Möller. 

Måns Möller i Parlamentet 2015 tillsammans med André Wickström.

Började karriären i garderoben

Men till en början jobbade han gratis. Tog emot jackor i garderoben och hjälpte till med ljudet. Men så fick han en chans: En av ståupparna, Claes Malmberg, blev sjuk och det behövdes någon som kunde fylla tio minuter med skratt. Uppdraget gick till Måns Möller. Och sedan dess har det rullat på.

Att han hade en komisk ådra upptäckte han redan på lågstadiet. Han var varken starkast eller smartast i klassen, men hittade en egen nisch – förmågan att skoja till det.  

– Jag imiterade lärare när de gick ut ur klassrummet och tyckte jag var "hilarious" (hysteriskt rolig), säger Måns Möller.

Han är uppvuxen i Stockholmsförorten Hässelby tillsammans med storasyster Lina, mamma Margareta, lärare, och pappa Roland, ekonom.

– Jag har en klassisk medelsvensson-uppväxt, med kedjehus, hot-dogs och fotboll med kompisarna. Mina föräldrar bor kvar i Hässelby, och jag gillar fortfarande området, men stadsdelen har inte så god klang längre. Ryktet har fördunklats av gängbildningarna i Västerort, säger Måns Möller. 

I fyran började han i Adolf Fredriks musikklasser och har medverkat i kören bakom stora operaföreställningar som Carmen, Tosca och Trollflöjten

En av klasskompisarna var soulartisten Stephen Simmonds. De två är fortfarande nära vänner.

– Jag testar alla skämt på Stephen, han har humor och vågar säga som det är, vad som är roligt och inte. Och så jobbar han inte med komedi, det är viktigt, för annars blir man insnöad, menar Måns Möller. 

Han tycker man kan skämta om det mesta, men att det finns en tidsfaktor. Det är exempelvis inte lämpligt att skoja om en katastrof innan tiden läkt och lagt ett skyddande filter över oss. 

– Det finns många åsiktspoliser som bestämmer när och om man får skoja om något. Det är alltid någon som känner sig kränkt, träffad eller vill anmäla, säger han. 

– Ni skulle kanske tagit en annan fotomodell, skojar Måns Möller under fotograferingen invid Mälaren.

Kluven till sociala medier

Som så många andra välkända personer blir Måns Möller utsatt för näthat. Om han skojar om exempelvis Sverigedemokraterna, tar det honom två dagar att rensa bort negativa kommentarer.

– De som står upp mot rasismen, som jag, och är beredda att ta kampen mals ner av den svans som sympatiserar med de här tankarna. Det är som att slåss mot väderkvarnar, säger han. 

Inställningen till sociala medier är kluven, för Måns Möllers del. För samtidigt är ju de sociala medierna till stor hjälp när han gör något för att samla in pengar till sin stiftelse. Han kan nå över 100 000 personer genom bara några knapptryck.

Det kan tyckas vara lite av en gåta att Måns Möller orkar vara rolig, med tanke på de utmaningar som han ställs inför när det gäller att ge sonen Viggo ett så värdigt och bra liv som möjligt. Han berättar att det är något strul nästan varje dag med taxi och färdtjänst, till exempel. Och att han tidigare i år har drivit en rättsprocess för att få tillbaka Viggos indragna färdtjänstkort. Och han tänker att han kan påverka på så vis, genom att göra oss andra uppmärksamma på vad han tycker är fel i samhällets nuvarande stödsystem för människor med olika svårigheter – och deras föräldrar. 

Men inte alla uppskattar hans initiativ. 

– Jag har fått höra att vi fick tillbaka färdtjänstkortet bara för att jag är kändis, konstaterar Måns Möller. 

Han funderar ordentligt på frågan om hur han har kraft kvar att roa andra, och dröjer lite med svaret. Något han gör vid flera tillfällen under intervjun, genom att stirra ut i ingenmansland och vara tyst.

– Jag har haft svackor, det vore löjligt att säga något annat. Man skriver inga nya skämt när man är nedstämd. Humor är som idrott, man håller sig i form genom att öva. Om jag haft en svacka och inte uppträtt på några veckor är det hemskt att stå på scenen igen. Då tänker jag att det vore bättre att säga att "jag haft en bra tid men nu ska göra något annat". Jag har suttit på plan och hoppats att det ska störta när jag känt mig ur form före en föreställning, säger Måns Möller. 

"Roligare om jag är lite lönnfet"

Vad gör han då med sin egen tid, när han inte står i strålkastarljuset, eller är en närvarande pappa de veckor och lov som han har Viggo hos sig?

– Cykling har blivit en frizon, det är den idrott jag är minst dålig på. 

Måns Möller tycker om att det är en uthållighetssport. Säger att antalet utövare av dessa ökar i landet, för att folk har behov av att göra tråkiga och monotona saker som en motreaktion till det uppkopplade samhället. 

Däremot är gym inget för honom. Han har provat. Men tycker att folket står längre tid vid spegeln än de tränar. Muskler är han inte intresserad av, men vill vara i hyfsat god form och gillar att ha kondis. 

– Humormässigt blir det inget kul om jag gymmat mig till en massa muskler. Det är roligare om jag är lite lönnfet och äter för mycket pizza, tycker Måns Möller. 

Igenkännandets glädje är stor hos oss som tittar och lyssnar. Liksom skämt om vardagshändelser och imitationer av kända personer. 

– Inspiration till skämten hämtar jag ur mitt eget liv. Från sådant som hänt mig eller andra. Jag skriver ner idéerna, eller pratar in dem som röstmeddelande. Ofta kommer idéerna på nätterna.

Det blir inte alltid som han tänkt sig. När han vid ett tillfälle uppträdde på en båt, fick han vara i kaptenshytten där mikrofonen fanns. Publiken satt en trappa ner. Skratten uteblev. Åhörarna gick ju miste om miner och kroppsspråk som i stor utsträckning bidrar till skämten.

– Publiken bestämmer vad som är kul. Om skämten inte fungerar går det inte att dölja, precis lika lite som en ostämd fiol.

– När skratten uteblir har man gjort något fel.