Att äta tillsammans har ersatts av ensamtid – men vi går miste om gemenskap

Allt fler äter ensamma, framför datorn, tv:n eller mobilen. Det oroar författaren Mats-Eric Nilsson, som menar att vi tappar mer än bara matlusten.

Äta bör man, annars dör man. För självklart är maten vi äter bränsle för kroppen. Men en måltid är så mycket mer än det som ligger på tallriken. Det är också ett tillfälle för möten, samtal och gemenskap.

Att vi allt oftare äter våra måltider ensamma oroar journalisten och författaren Mats-Eric Nilsson, som bland annat har skrivit boken Måltidens magi.

– Vi underskattar ibland betydelsen av en måltid. Den får stryka på foten för alla andra aktiviteter. Vi slänger i oss något till exempel på väg till gymmet eller framför datorn på jobbet, ensamma, och äter kanske inte heller med någon annan sedan när vi kommer hem. Något som även gäller familjer, enligt en stor nordisk studie som jämför åren 1997 och 2012, säger han.

Gemensam måltid grunden

Förklaringen till den uteblivna matfriden med familjen är, som Mats-Eric Nilsson ser det, att vi har så olika aktiviteter numera att vi därmed har svårt att få ihop gemensamma måltider. 

Istället mikrar var och en sin egen måltid och äter den ensam, kanske med tv:n som enda sällskap, när hen har en stund över. 

– På så sätt går vi miste om gemenskap och samtal, vilket är en av de få saker som skiljer oss från våra kusiner aporna. Att laga mat och äta den tillsammans med andra. Något som en gång skapade den mänskliga civilisationen och kulturen. 

Det utbredda ensamma ätandet kan få fler tråkiga konsekvenser, till exempel bland äldre. 

– De får lunchen hemkörd i en liten oaptitlig, näringsberäknad låda. De tappar lätt aptiten där de sitter ensamma vid sina köksbord, säger Mats-Eric Nilsson och konstaterar att det ju inte spelar någon roll att maten är näringsberäknad om man ändå inte äter upp den. 

– Att många äldre lider av undernäring är inget större mysterium, ofta är det gemenskapen som saknas.

Andra vanliga exempel är kvinnan eller mannen i yrkeskarriären som äter sin lunch framför datorn för att spara tid. Och som därför gärna väljer något som går att äta med en hand, för att vara effektiv på jobbet. 

Middagen utvecklar språket

Att bjuda andra personer på middag är inte alltid enkelt. Som värd kan man behöva utesluta flera slags livsmedel eller laga olika rätter.

– Jag har själv inte råkat ut för det särskilt ofta, men många jag har pratat med klagar över hur komplicerat det blivit eftersom så många, av olika skäl, har så mycket de inte kan eller vill äta, säger Mats-Eric Nilsson. 

Det kan handla om dieter eller om att utesluta vissa livsmedel. Någon är vegan, andra äter efter sin blodgrupp och så vidare. 

– Man kan ju ha en trevlig måltid ändå, men den samhörighet som uppstår när man slevar ur samma gryta missar man, säger Mats-Eric Nilsson.

Den gemensamma måltiden har fler fördelar än samhörigheten, menar han.

– En amerikansk undersökning visar att barn lär sig fler svåra ord vid en måltid med -familjen än vid sagoläsning. Vid matbordet får barnen komma till tals och inte bara lyssna. Barn får också höra vuxna använda ord som de inte har hört förut.

Det var för två miljoner år sedan som vi människor började äta tillsammans, berättar Richard Tellström, måltidsforskare och etnolog. Självklart har det hänt en hel del sedan dess. Från att vi samlades utomhus kring den rogivande lägerelden till att vi flyttade in till dukade bord i varma kök. 

– En stor förändring i gemensamhetsätandet var när det började serveras måltider i skola och förskola i början på 1900-talet. Då var maten som serverades näringsberäknad av näringsexperter.

Under slutet av 1900-talet blev det också populärt att äta på restaurang för nöjes skull – även till vardags. 

Något som då också inkluderade kvinnor i sällskap med andra kvinnor, något som tidigare ansågs vara opassande. 

– En annan stor förändring i Sverige var att vi på 1970–talet tog bort efterrätten i våra hem. Nu serverades till vardags vanligen bara en rätt. Det gör att vi kunde äta lunch på 12 minuter och middag på 17, säger Richard Tellström.

Mobilen styr matval

Aktuella måltidstrender är att vi gärna äter mat som är i bitar, så att vi kan använda mobilen medan vi äter. Av samma skäl använder vi gärna en skål och äter med ett enda bestick, en gaffel eller sked. Och vi äter ofta bredvid varandra – men inte tillsammans.

40 % – så många svenskar följer eller försöker följa minst en diet, enligt en undersökning från Demoskop på uppdrag av Livsmedelsföretagen 2015. Var tionde svensk uppgav att de kombinerar olika dieter och exempelvis utesluter både gluten och laktos ur kosten.

Hälften äter inte tillsammans

I en stor nordisk studie var det endast cirka hälften av familjerna som uppgav att de under det senaste dygnet hade ätit en gemensam måltid med varm mat.

En tredjedel äter framför tv:n

På 15 år har tv-tuggandet ökat från en femtedel av alla måltider till nästan en tredjedel. Dessutom ligger mobilen och paddan allt oftare bredvid tallriken, skålen eller på muggen, enligt en stor nordisk studie.  

Källa: Måltidens magi – om måltidens gemenskap av Mats-Eric Nilsson (Ordfront förlag)

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top