Här är de fyra största hoten mot våra pensioner

En femtedel av de svenska pensionärerna klassas som fattiga. Nu ska grundskyddet i systemet stärkas, men arbetet går långsamt. Här är de fyra största hoten mot våra pensioner.

Här är de fyra största hoten mot våra pensioner
Många pensionärer skäms över att ha ont om pengar. De ber hellre om hjälp hos frivilligorganisationer än lånar pengar av sina barn. Foto: Istock

– Jag tillhör dem som går i dåliga kläder och får vända på vartenda öre, säger Gloria Perdemo Varela. Foto Sanna Arbman Hansing/ETC

Gloria Perdemo Varela, 79, kan bara skratta åt frågan om vad hon kan unna sig för de 11 000 kronor hon får ut varje månad i pension (inklusive bostadstillägg).

– Unna sig! Vilken fråga…

Gloria kom till Sverige för 40 år sedan och har arbetat inom vården fram till sin pension. Hälften av pensionen går till hyran för tvårumslägenheten i Göteborgsförorten Angered. 

– Jag tillhör dem som går i dåliga kläder och får vända på vartenda öre. Nu behöver jag ortopediska skor, och gå till tandläkaren, men varifrån ska jag få pengar till det? 

– Jag som arbetat och bidragit till detta samhälle undrar vart våra pensionspengar tagit vägen. Vad har hänt med alla dessa miljarder? Allt borde vara totalt annorlunda. Hela pensionssystemet måste göras om från grunden. Dagens situation är skamlig, säger hon. 

I januari lanserade representanter från sex riksdagspartier en handlingsplan för att komma till rätta med de ojämlika pensionerna. EU-statistiken visar att nästan en femtedel av de svenska pensionärerna lever i vad som betecknas som fattigdom, på mindre än 60 procent av medianinkomsten. I Sverige går denna relativa fattigdomsgräns vid dryga 12 000 kronor per månad (2015).

Men arbetet mot mer jämställda pensioner går långsamt. Under tiden lär många pensionärer få fortsätta att vända på slantarna, samtidigt som pensionerna riskerar att urholkas ytterligare. Här är några exempel på hur. 

1. Pensionsskojarna

De gigantiska pensionsfonderna utgör en oemotståndlig lockelse för mindre seriösa affärsmän, som erbjuder "lösningar" som inte tål närmare granskning. 

När de orange kuverten trillar ner i svenskarnas brevlådor råder högsäsong för pensionsbluffare. Bedrägliga PPM-rådgivare ringer hem till intet ont anande privatpersoner, lyckas i sämsta fall föra över premiepensionen till nya fonder och försvinna med pengarna. 

En miljard kan vara borta

Ett av de värsta exemplen är Falcon Funds som sparkades ur PPM-systemet i fjol. Där kan över en miljard av spararnas pengar vara borta. Ytterligare tre fondbolag har skött sig så illa att myndigheterna slängt ut dem från premiepensionssystemet. Senast det skandalomsusade Allra, som förvaltat 17 miljarder åt 110 000 sparare. Allra, vars ägare blivit stormrika, har investerat pensionsspararnas pengar i komplicerade upplägg till skyhöga avgifter på 40 procent. Ekobrottsmyndigheten har inlett en förundersökning om misstänkt brott mot fem personer med koppling till Allra, däribland huvudägarna Alexander Ernstberger och David Persson Rothman.

– Bedrägerierna har blivit mer utbredda och grövre. Många tycks vara direkt kriminella – förut var det mer fråga om bondfångeri, har Johan Florén på statliga fonden AP7 sagt i en intervju.

Frågan är hur många ytterligare skandaler pensionssystemet tål.

2. "Bromsen" 

– Att så många har en förhållandevis låg pension i Sverige, beror delvis på att bromsen slagit till tre gånger efter -finanskrisen 2009 och sänkt pensionerna, säger Christina Rogestam som är ordförande i SPF Seniorerna.

"Bromsen", även kallad balanseringen, är en mekanism som sänker värdet av intjänade pensionsrätter. Bromsen slår till när inflödet av avgifter till systemet är för litet för att möta alla pensionsåtaganden.

– Det var först förra året som pensionerna var högre än 2009, om man räknar bort den låga inflationen. 

3. Skatterna

Pensionärer betalar högre skatt än löntagare, år 2015 gjorde alla pensionärer det. Det är skatterna i kombination med "bromsen" som hållit nere pensionerna sedan 2009, med cirka 20 procent, säger Christina Rogestam, SPF Seniorerna.

– Att som ensamstående pensionär leva på runt 11 000 kronor per månad innebär att man har det väldigt kärvt. Många i den situationen har inte ens råd att lägga en tjuga för kaffe på våra månadsträffar. Behöver man gå till tandläkaren eller om glasögonen går sönder blir det katastrof. Att gå till socialen eller låna av barnen är det sällan tal om, särskilt inte bland kvinnor.  De skäms. Det många gör är att gå till Röda Korset, Stadsmissionen eller Svenska Kyrkan, säger Christina Rogestam.

Statsminister Stefan Löfven (S) har lovat sänkt skatt för pensionärer, tills nivån en dag är densamma som för lön. I ett första steg, som genomförts, har pensioner på upp till 10 000 kronor jämställts med lön vid beskattning. 

I början av 2018 väntas skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare slutas för alla med en inkomst upp till 14 000 kronor.

4. Minusräntan

I över två år har Sverige haft minusränta. En förbisedd effekt är att den äter upp pensionerna. Det säger Anders Wilson, analytiker på fondbolaget Enter Fonder.

– Minusräntan slår väldigt hårt mot pensionen. När räntorna i långsiktiga värdepapper (som statsobligationer) är negativa eller runt noll, urholkas den framtida köpkraften. Det blir ingen kompensation för inflationen, som antagligen är lite högre än vad som sägs, titta bara på matpriserna. Räknar man lite på det, blir effekterna ganska förskräckliga. En ränteplacering kanske bara är värd hälften så mycket om 30 år. 

– Än så länge har människor räddats av stigande börser och fastighetspriser. Under förutsättning att man ägt aktier eller fastigheter. Då har det gått att få en anständig avkastning på sina placeringar, trots låg eller negativ ränta. Men här-ifrån och framåt är läget betydligt besvärligare. Människor kommer att upptäcka att deras pensioner inte blir så stora som de trott från början.