Kompost - så lyckas du

Egentligen är det så enkelt. Det som växt i trädgården ska tillbaka dit och ge ny näring. Ändå kan det vara svårt att få till det. Lär dig gulla med trädgårdens guldgruva – komposten.

Att sköta en kompost kräver lite kunskap. Foto Anna Skoog/Johnér

Gamla blommor och blad är mums för komposten. Foto: Kenneth Bengtsson/Naturbild.

Att gräsklipp, löv, ogräsrens och kvistar samlas ihop och körs i väg till sopstationen i plastsäckar är lika oekonomiskt som att kasta sina pengar i sjön. Lägg dem på hög i stället och låt dem förränta sig till en härlig näringsrik svart kompostjord.

Det här budskapet har gått fram till de flesta av oss. Men när högen i trädgården står kvar oförändrad, luktar pyton eller myrorna flyttat in, så kan lusten att vara ekonomisk och miljövänlig falna.

Men även om man inte får en praktkompost på första försöket kan man trösta sig med att det egentligen inte går att misslyckas. Någon gång kommer skräphögen i trädgården att bli finaste mylla – ibland tar det bara lite längre tid.

Med lite kunskap om vad komposten vill ha är det lättare att samarbeta med grovjobbarna i den, mikroorganismerna. Med tiden blir den faktiskt en guldgruva på riktigt. Man slipper dyra bilfärder med kärra till miljöstationen, sparar in på dyr köpejord och kan till och med få billigare soptaxa.

 

Vanliga problem:

Myrorna flyttar in.

Betyder att komposten är för torr. Vattna!

Det luktar ruttet.

Det är för blött eller för kompakt. Komposten har syrebrist. Lufta med en grep och tillsätt halm, kvistbitar eller strö för att suga upp vätska. Ofta beror det på att den innehåller för mycket kväve. Blanda in det torrt kolrikt material – löv, halm, ris.

Det luktar ammoniak.

För mycket kväve. Blanda in kolrikt material som löv, halm, ris och kutterspån.

Flugorna invaderar.

Lägg ett lager med torrt material överst på högen. Eller skaffa en kompostbehållare med lock.

Råttor!

Betyder att det finns matrester, kött, fisk, ost eller bröd i komposten. En trädgårdskompost får inte innehålla något av detta. Kompostering av matrester måste göras i en sluten behållare och kräver särskilt tillstånd i de flesta kommuner.

 

Hemligheten handlar om balans

Kol och kväve finns i alla växter och båda behövs för att få i gång förmultningsprocessen. Kväve ökar mängden mikroorganismer som gör grovjobbet när växter förmultnar. Med för lite kväve avstannar processen, med för mycket börjar komposten stinka ammoniak. Förutom en bra balans mellan kolrikt och kväverikt material behöver komposten också fukt, syre och en temperatur på minst 10– 12 plusgrader.

 

Mycket kväve:

Urin

Nässelvatten

Gräsklipp

Hästgödsel

Halvförmultnad kompost

Potatis

Morötter

Granbarr

 

Mycket kol:

Sågspån

Kutterspån

Tidningspapper

Torra löv

Granbark

Halm

Torv

 

Annat kompostgodis:

Frukt- och bärrester

Färska löv

Vissna blommor och krukväxter

Grönsaksblast från köket

Ettårigt ogräs (innan det börjat fröa)

Rotogräs (om rötterna får torka först)

Kaffesump med filterpåse

Teblad

Äggskal som krossats

 

Vad ska jag inte lägga i komposten?

Vedaska, den ska i stället strös runt bärbuskar eller på gräsmattan.

Fett, som smör eller olja

Dammsugarpåsar

Kol och briketter

Av Nina Sederholm