Trädgårdstider-programledaren Adam Aamann: ”Vill ge tittarna aha-upplevelser”

På en gata på Østerbro i Köpenhamn – cirka tio minuters cykelavstånd från Nyhavn och Strøget – ligger en mäktig villa från 1850-talet med en stor lummig trädgård. Här bor den, i vårt grannland, mycket kände kocken och krögaren Adam Aamann med sin familj.

– Det är fantastiskt att kunna odla sin mat fast man bor i en storstad, säger han medan vi går en runda genom hans köksträdgård.

Han stannar till vid en odlingslåda och skördar några gurkor.

– Vi är självförsörjande på många grönsaker under ett par månader om året, säger han medan han kontrollerar att de inte har några snigelangrepp.

Grönsakerna är för det egna hushållet men en och annan blomma hittar vägen från Adams köksträdgård hela vägen till någon av hans restauranger i Köpenhamn.

Adam är nämligen krogkungen som byggt upp ett imperium i den danska huvudstaden med restauranger som satsar på klassikern smørrebrød.

– Grönsaker kan jag inte odla i så stor skala att jag kan leverera till mina restauranger. De är bara till oss själva. Däremot ätbara blommor som ringblomma och krasse från trädgården hamnar ofta som dekorationer på mina rätter, berättar han.

Tareq lämnar Trädgårdstider 2024

För Adam är det viktigt att hans mat inte bara ska smaka gott. Den ska även vara en fest för ögat. Ett koncept som han tar med sig nu när han ska laga mat tillsammans med Pernilla Månsson Colt, John Taylor och Malin Persson i SVT:s Trädgårdstider.

– Jag vill att min matlagning ska ge tittarna aha-upplevelser. De ska få inspiration till att laga mat på ett nytt sätt. Samtidigt får det inte vara för komplicerat utan alla ska kunna laga efter mina recept. Det viktiga är att det ska se extremt aptitligt ut. Det ska gärna börja kurra i magen hos tittarna, säger han.

Från andra avsnittet av Trädgårdstider, vars fjortonde säsong sänds nu i vår, får tittarna stifta närmare bekantskap med dansken som ersätter Tareq Taylor.

– Tareq är med i första avsnittet för att säga hejdå till tittarna. Sedan kommer jag in och jag måste säga att det har varit fantastiskt. Det är bara drygt en timmes bilresa från storstadspulsen i Köpenhamn till lugnet och rofylldheten vid gården utanför Eslöv där vi spelar in.

”Till och med John Taylor förstår mig”

Att laga mat på ett utekök har varit en rolig utmaning men den största utmaningen har framför allt varit språket. Adam anstränger sig för att prata en tydlig Köpenhamnsdanska som många svenskar förstår men han är förberedd på att en del tittare kan komma att reagera.

– Givetvis textas det jag säger. Men jag märker att efter ett tag i Sverige pratar jag mer och mer någon sorts svensk-danska. Till och med John Taylor förstår mig.

När vi träffar Adam hemma i Köpenhamn har det dock varit en paus i inspelningarna under några veckor. Adam har haft semester och kopplat av
med familjen i deras hus vid Gardasjön i Italien.

– Det märks. Jag måste vänja mig vid svenskan igen för att förstå allt vad till exempel du säger.

Grön inriktning Adam Aamanns mat

Adam ersätter alltså Tareq bakom grytorna på gården utanför Eslöv som de andra programledarna förra säsongen döpte till Apelgården.

– Men jag kommer att sätta min prägel på programmet och vill bidra med min kunskap och mina erfarenheter i köket, säger han.

Hans fokus i matlagningen kommer att ligga på de grönsaker de själva odlar på gården.

– Det är inte helt vegetariskt men det är en grön inriktning på matlagningen. Till vissa rätter köper vi dock in ansjovis, bacon och sill, där de animaliska proteinerna kan vara en krydda i rätten men inte den huvudsakliga ingrediensen.

Adam Aamann växte upp i danskt kollektiv

Intresset för odling och matlagning kom in tidigt i Adams liv. Han är född i Köpenhamn men växte upp i Djursland på Jylland dit hans föräldrar flyttade på 70-talet för att bo i ett kollektiv.

– Vi var två familjer som bodde i samma hus men det fanns flera hus i närheten som också ingick i kollektivet. Vi hade hästar, grisar och får och vi odlade våra egna grönsaker.

Den gemensamma skörden och matlagningen väckte den unge Adams intresse. Hans intresse för böcker och skolarbetet var inte lika starkt.

– Min mor mer eller mindre knuffade in mig på en kockskola, säger han med ett skratt. Hon tyckte ett praktiskt arbete var det som passade mig bäst.

På skolan fick han testa allt från att vara kock, konditor till bagare. Han fastnade för kockyrket.

– Där fick jag lära mig grunderna, till exempel hur man styckar en gris. Det är kunskaper som jag har nytta av än idag.

Smørrebrød på Adam Aamanns restauranger

Som 20-åring flyttade Adam till Köpenhamn för att arbeta på olika restauranger. Han arbetade även ett halvår på en fine dining-restaurang i Paris och på en trattoria i Italien.

– I Paris var det helt galet. Där gällde den traditionella mobbningen av nykomlingar i köket som tack och lov är på väg att försvinna. Jag vägrade att finna mig i det.

När Adam återvände till Köpenhamn väntade han och hans hustru Sara deras äldsta dotter. Adam insåg att det inte gick att kombinera familjelivet med arbetet som kock på en traditionell restaurang.

– För att slippa jobba sena nätter bestämde jag mig för att öppna eget. När jag skulle välja inriktning funderade jag på vad som var det mest klassiska inom dansk matkultur och som samtidigt var mest försummade. Det som man kunde förnya.

Svaret han kom fram till var smørrebrød. 2005 startade han sin första restaurang Aamanns 1921.

Hans koncept med klassiska danska smørrebrød på ett nytt sätt – på hans sätt – gjorde succé. Idag har han fem restauranger i Köpenhamnsområdet, har skrivit flera kokböcker och hans framgångar ledde 2015 till att han anlitades som tv-kock i Madmagasinet i dansk tv.

Han var därför ingen nybörjare framför kamerorna när han bjöds in till en casting av Sveriges Television och fick träffa Pernilla Månsson Colt. Kemin stämde direkt mellan dem och han fick jobbet som en av programledarna istället för Tareq Taylor.

– På intervjun fick jag frågan om jag gillade att snickra. Det gör jag och förutom att laga mat i Trädgårdstider är jag involverad i några byggprojekt, berättar han.

Artikeln publicerades först hos Hemmets Journal.