Kika in i det vackra 1700-talshuset – där historien syns i inredningen

När Lotta och Niclas Bergström köpte det nästan helt orenoverade 1700-talshuset i Öregrund insåg de inte riktigt vad de hade gett sig in på. I dag, två år senare, har byggnadshistoria blivit ett av parets stora intressen.

“Långkatekesen” är ett gammalt namn på en sällskapslek där man berättar en del av en historia och sedan lämnar över fortsättningen till nästa person. Det är också namnet på en av Öregrunds äldsta bevarade gårdar, en enplanslänga med fähus och brygghus på innergården som sträcker sig över ett helt kvarter ett stenkast från hamnen. Sedan den byggdes i mitten av 1700-talet har Långkatekesen fungerat bland annat som stadsjordbruk, stadskällare för servering av alkoholhaltiga drycker och i slutet av 1800-talet som hotell.

Niclas och Lotta Bergström hade hållit utkik efter ett större hus men var inte på jakt efter ett renoveringsobjekt. Men när gården kom ut på marknaden för två år sedan blev de nyfikna. Visningen resulterade inte i särskilt många bud eftersom det var så enormt mycket som behövde göras. Det hindrade emellertid inte Niclas och Lotta.

– Vi visste nog inte riktigt vad vi gav oss in på. Det här var ingenting vi hade gjort förut. Men det har varit en otrolig resa för oss och vi har fått väldigt mycket uppskattning från andra som bor här i Öregrund. Gården har stått tyst och mörk i 40 år. Nu stannar många och berättar hur roligt de tycker det är att det är liv här, att den tas om hand och inte rivs, berättar Niclas.

På det gamla satsbordet i mahogny står vasen ”Kolonn” från Skruf med ett fång vita pioner.
I stora salen står en fåtölj från Ikea, resten av möblerna är köpta på olika loppisar, auktioner och antikaffärer runt om i Uppland. Mycket fanns redan i huset när Lotta och Niclas flyttade in, bland annat den stora mattan i salen. 
Niclas och Lotta Bergström.
Långkatekesen sträcker sig över ett helt kvarter nära hamnen i Öregrund. Porten som Niclas och Lotta tjärar varje år lär vara den äldsta i Öregrund.

Historiskt välbevarat

Bostadshuset består av en mindre och en större del. Niclas och Lotta bestämde sig för att börja renoveringen med den mindre delen.

Taket var nyligen bytt och fönstren var ersatta men annars var mycket lite underhåll gjort på många år. El, vatten och avlopp behövde bytas. Eftersom husen satt sig och sedan byggts på gick det knappt att hitta en rät vinkel. Dörrarna hade slipats ner eller sågats till för att passa i de allt mer sneda dörröppningarna. Men timret i väggarna var mestadels friskt, vinden var torr och fin och golven, med undantag för två rum, kunde bevaras.

– Även om det var förfallet så var det väldigt historiskt välbevarat. Alla dörrar och dörrfoder är original från 1700-talet. Vi har sju kakelugnar och en fantastisk vedspis. Ju mer man hittar, desto mer intresserad blir man av historia. Att renovera och inreda ett gammalt hus var inget intresse vi hade innan, men nu är det ju det vi gör med nästan all vår tid, säger Lotta.

Den stora kakelugnen håller salen varm hela vintern.
Den vackra skänken i salen fanns redan i huset och har renoverats av Lotta. På skänken står bland annat en blomsterskål från Gefle porslinfabrik. 
På väggen har Lotta och Niclas samlat och ramat in tapetrester från husets olika rum.

Familjen som sålde huset till Niclas och Lotta var arvingar till en prästfamilj i Öregrund som flyttade hit 1924. Släkten var bofast fram till omkring 1950 och därefter användes gården av och till som fritidsbostad.

– De lämnade kvar i princip allt: möbler och mattor, silverbestick och gamla kläder, berättar Lotta.

Många av möblerna har hon renoverat. Den gamla kökssoffan står kvar där den alltid stått. En magnifik matta behövde tvättas men är nu tillbaka på sin plats i salen.

Niclas och Lotta har försökt rädda och bevara så mycket som möjligt. Vissa skavanker har fått vara kvar, det sneda, vinda och inlevda tillför bara charm. Skavda trösklar som de som bott här har snavat på i över 200 år målas inte om för att historien ska synas i huset. 

– Det ska kännas som ett hem och inte som ett museum, säger Lotta.

Från hallen kommer man in i köket genom en låg dörr som bara är 162 centimeter hög. Hallen med ingång från innergården fick delvis rivas och byggas upp igen då innerväggen visade sig vara murken. Numera är väggarna klädda med målad pärlspont och trasmattan är vävd av Lottas farmor.
Köksluckorna kommer från Ikea men är ommålade i en kulör som passar huset. På golvet ligger trasmattor, som sig bör.
Köksväggen är klädd med pärlspont i samma färg som luckorna och har praktiska hängare för skärbrädor, linnehanddukar och diskborste.

Kärleksbrev och tidningar

När renoveringen var klar var det dags för tapeter och färgval.

– Tidigare satt det åtta, tio lager av gamla tapeter kvar på väggarna i fantastiska mönster och färger. Vi har kunnat spara bitar för att se hur det har sett ut här tidigare. Vi har inte styrts så hårt av någon särskild epok när vi har inrett utan mer gått på känsla, vilka färger, nyanser och stilar vi tycker passar oss och huset, berättar Niclas.

Kökssoffan och stolarna fanns på plats men har fått lite kärlek och linoljefärg i engelsk röd av Lotta. Bordet är köpt på loppis. Niclas fick ta bort tio centimeter på varje långsida för att det skulle få plats. Dåtidens rum var ofta mindre vilket gör att dagens möbler inte alltid ryms.
Tapet i kammaren från William Morris. På skänken står en gammal fotogenlykta i grönt glas och en bordslampa i 1800-talsstil. Många småprylar och begagnade möbler har paret hittat hos Bonnie på antikaffären Stormhatten i Öregrund.
Kammaren som är ett genomgångsrum mellan köket och salen är Fannys rum. Pall och skomakarlampa köpta på Stormhatten.
Kakelugnen i Lottas och Niclas sovrum går i ljusblått, vilket inte märktes förrän de försökte foga den med vit fog. Den ska fogas om i rätt färg när andan faller på.

Bortsett från alla möbler och föremål som stod framme gömde huset även andra vittnesmål.

– En av de roligaste sakerna med att renovera ett äldre hus är alla gamla skatter som man kan hitta på vinden och under golv, säger Niclas.

Han berättar om fynd som gamla kärleksbrev, tidningar (som bromsar allt arbete eftersom man måste stanna upp och läsa) och till och med en gammal kanonkula. En del av fynden finns nu på Upplandsmuseet.

Under den gamla tapeten i kammaren hittade Lotta och Niclas målningar direkt på putsen som de tog fram som ett fönster mot det förflutna.
Sovrummet är tapetserat med ”Rosenvinge” från Boråstapeter. Byrån stod framför kakelugnen när de flyttade in men står nu i motsatta hörnet så att kakelugnen får synas. Taklampa, Mio.

Nu när den mindre delen av bostadshuset är klar har de börjat ta sig an den stora delen, som är tänkt att bli den framtida bostaden, och innergården med sina bodar, fläderträd och den gigantiska jasminen. Kanske blir det så småningom någon typ av verksamhet här också.

– Vi får se, kanske ett bed and breakfast eller ett galleri, säger Niclas.

Scroll to Top