Julpyntat med naturen i Grönlunden

"Det är inget stort hus, men doften av gran måste jag få in – annars blir det inte jul", säger Katarina Drevenlid. När hon gör julfint hemma tar hon vara på närheten till naturen.

Katarina i entrédörren till sin om- och tillbyggda stuga utanför Bålsta. Fasadsiffra gjord i plywood av Katarina. Lyktor, Rusta.

Öppna spisen har målats vit. Den ger inte så mycket värme, men hög mysfaktor.

Hunden Skruttan och katten Nova i hallen. Matta, Ikea. Tunna och trådkorg, Affari. Speglar, tavlor och ramar köpta på loppis och Ikea. Svartmålad golvlampa, Ikea.

Speglar, tavlor och ramar köpta på loppis och Ikea. Svartmålad golvlampa, Ikea.

I hallen har Katarina platsbyggt en sittbänk och en hylla. Ljuslykta, Affari. Hatten är arvegods. Bokstaven D, Ohlson & Jensen. Muff köpt i antikaffär. Virkad stjärna samt modellhuvud, loppisfynd. Kuddar på bänken sydda av en ripsmatta köpt begagnad. Kofta, Gudrun Sjödén. Liten folkloreväska köpt på loppis.

Stolar med fårskinn från en släktings gård. Järnkaminen stod på familjens sommarställe i skärgården och har renoverats och målats om.

Köksinredning, diskho och metallhylla, Ikea.

På köksväggen har Katarina gjort en gran av garn. Köksbordets skiva är svartmålat. Taklampa "Hinken", Kosta Lampan. Stolar köpta på loppis. Porslin "Mignon", Gefle Porslinsfabrik. Underlägg av gamla virkade, stärkta dukar. Glasen är en gåva från en man som drev loppis och ville bli av med skrot. Det visade sig vara kristallglas!

I vardagsrummet har Katarina gjort en bildvägg med foton på familj och vänner. Soffa "Tomelilla", Ikea. Vardagsrumsbord, köpt begagnat. Tv-skåp av gamla fönster, gjort av Katarinas son Philip. Röd fåtölj "Emma", arvegods. Golvlampa, Kosta. Lampan, fyndad på loppis. På väggen hemmagjord stjärna av pinnar. Kransar, Panduro. Pardörrarna som Katarina fyndat på nätet, leder ner till kontoret och pysselrummet. Runt dörrarna hänger en kottgirlang som är gjord av kottar.

Bildvägg med foton på familj och vänner.

Smart idé - häng kottar runt dörren!

I det lilla pysselrummet trängs både symaskin och dator. Tapet, Ralph Lauren.

I år får det hänga girlander i granen, gjorda av tråd och washi-tejp.

Stämningsfullt med många ljus i samma färg.

Verandans väggar är klädda med råspontspanel. Värmelamporna i taket är köpta på en gammal bondgård.

Även garderoberna har fått dekorationer av gran.

Sovrummet är byggt en halvtrappa ned från vardagsrummet för att hemmet ska kännas mer levande. Taklampa, köpt begagnad. Bäddset, Ikea. Pläd, Bloomingville. Liten byrå, köpt på loppis och renoverad.

Liten byrå, köpt på loppis och renoverad, fungerar som nattduksbord.

Den inbyggda verandan har fått fyra stora fönster ut mot trädgården

Efter tillbyggnaden har huset två sovrum, vardagsrum och kök, samt ett extra rum i den inbyggda gamla verandan. Där är det nu ett kombinerat pysselrum och kontor.

Mossa, grankvistar och vackra grenar blir till pynt och pyssel hemma hos Katarina Drevenlid. Med naturen utanför knuten är det lätt att göra julen naturlig.
– Jag börjar nog redan i oktober att fundera över hur jag vill ha juldekorationerna i min lilla stuga.
Inspiration till både inredningen och julpysslandet får hon mest genom nätsurfande på utländska bloggar. Men några kära saker plockas ändå fram varje år, som de två halmbockarna. De har varit med sedan hennes pojkar var små. Och gran ska det vara!
– Förra året var det många små här och där. Men i år fick det bli en "lång och ståtlig", säger Katarina med ett skratt.

Hon har sedan länge klarat av småbarnsåren då allt som barnen gjorde skulle hängas i granen.
– Nu kan jag äntligen få bestämma själv vad jag vill ha i min gran.
I år blev det små mini-tofsar av garn och en girlang gjord av gamla vackra notblad.

Tillbyggd sommarstuga

Det var när hon tröttnade på livet i lägenhet som Katarina letade upp stugan på 45 kvadratmeter norr om Stockholm.
– Jag ville ut i naturen och ha friheten att gräva i jorden!
Hon sökte sig till det här området, ett sommarstugeområde från slutet av 1950-talet, för att det gick att få tag på billigare alternativ till hus här – medveten om att det skulle kräva en renoveringsinsats.
– Jag var helt novis och tog hjälp av pappa som är byggnadsingenjör, säger hon.

Stugan på 42 kvadratmeter hade ett väldigt litet kök, två riktigt små rum, ett vardagsrum med matplats och mulltoa. Väggarnas furupanel gjorde att det såg trångt och instängt ut.
– Pappa var lite tveksam, men jag såg möjligheterna, berättar Katarina.
Nu har det gått tio år och det nya hemmet har byggts ut med två sovrum, fått nytt tak och ny, inbyggd veranda. Vatten har dragits in, köket rivits ut och byggts upp igen och nästan allt har målats vitt.
– Det var ett riktigt tufft år att bo så där under det första året, utan vare sig riktig toalett eller rinnande vatten.

Tur att jag var ung! Nu är jag alldeles för gammal för ett liknande äventyr, konstaterar Katarina.
Med hjälp av familj och vänner har stugan blivit precis vad hon drömt om. Och som så många husägare har hon insett att man trots det ändå aldrig känner sig helt färdig. Nu drömmer hon till exempel om ett lite större badrum.

En riktig skrotsamlare

Redan som liten började Katarina leta fynd på loppisar.
– Jag älskade att gå runt i vår närmsta skrotbutik och titta på alla gamla saker. En del av det jag köpte där har jag fortfarande kvar.
Flera av husets dörrar och fönster är återanvända fynd, och under åren har hon samlat på sig så mycket grejer genom loppisbesök, att hon mellan varven själv har loppis i sitt lilla uthus.
– Jag är helt enkelt skrotsamlare! En som räddar saker till ett bättre öde.

Det gäller att finna en funktion för fynden, som alla de virkade dukarna som Katarina berättar att hon är så barnsligt förtjust i. Många av dem har hon gjort om till bords-tabletter och av små spetsdukar har det blivit servetter. Andra blir kuddöverdrag eller lapptäcken.
– Det är ett otroligt hantverk som kvinnor i många generationer suttit och arbetat med. Man hittar dem för en billig peng och de passar ju så bra in i julen!

Lagom till jul plockar Katarina fram höstens brygd av äppelmust och tappar upp den i fina flaskor.
– Det är så roligt att ge bort något som kommer från mig och min trädgård, och jag tror det är en uppskattad julklapp, säger hon.
En tradition som Katarina har, är att göra fågelgodis i samband med att några vänner träffas runt första advent.
– Vi brukar julpyssla och inviga årets glögg. Då gör jag alltid fågelgodis. Det är så många fåglar här i min trädgård och jag tycker det är mysigt att titta på dem när de kommer och äter. Jag hoppas verkligen att de uppskattar hjärtana som jag gjort åt dem i år, skrattar hon.

Av Anna Mård Foto Karin Foberg