Energieffektivt med passivhus

Halvmetertjocka väggar, energisnåla dörrar och fönster och en högeffektiv värmeväxlare. Nu kommer passivhusen som är så välisolerade att de inte behöver någon värmepanna.

Passivhus "Granbäck" i Vallentuna i norra Stockholm under uppbyggnad. När hela huset är klart ska väggarna putsas.

Passivhusets vägg med ett u-värde på 0,09. Lager utifrån: 1. panel, 2. vindskydd, 3. isolering 45 mm, 4. isolering 170 mm och bärande stomme, 5. isolering 170 mm utan reglar, 6. diffussionsspärr, 7. installationsskikt med 70 mm isolering, 8. gipsskiva

Andreas Granbäck och Linda Wester har byggt Stockholms första passivhus i Vallentuna.

Extremt täta och välisolerade hus utan vare sig värmepanna eller värmepump för sin uppvärmning låter som villaägarens våta dröm när energipriserna rusar i höjden. Husen kallas passivhus, men den definition av begreppet som är gängse i Sverige utesluter egentligen inte aktiv uppvärmning. Och visst behövs det ett litet, litet värmetillskott. Man skulle kunna kalla passivhusen för extremt välbyggda lågenergihus.

Passivhus är en rätt modern företeelse. Idén utvecklades av svenska och tyska forskare i slutet av 1980-talet. En förutsättning för genombrottet var att under 80-talet hade glas- och fönsterindustrin lyckats får fram fönster med extremt låga energiförluster.

I Sverige byggdes det första passivhuset i Lindås 1991. De flesta passivhus i Sverige är flerbostadshus eller radhus, medan friliggande enfamiljshus är ovanligare. Runt ett tiotal passivvillor finns idag.

Ett hus förlorar värme på främst tre sätt. En stor mängd energi rinner bort med varmt avloppsvatten, ännu mer värme strålar ut genom husets klimatskal (väggar, tak och golv) och ytterligare värme blåser bort med ventilationsluften.

Rent teoretiskt skulle det gå att återvinna värmen ur avloppsvattnet, men det ställer till så mycket tekniska problem att man avstår. Att täta och isolera väggar, tak och golv är däremot inget problem.

– Jag brukar säga att det ska vara 30 cm isolering i golvet, 40 cm i väggarna och 50 cm i tak som en tumregel, säger arkitekt Hans Eek som specialiserat sig på passivhus.

Det är dubbelt så mycket som byggnormen kräver. Ytterligare isolering är knappast någon idé eftersom kostnaderna då blir alltför höga i förhållande till energivinsten.

Även fönstren har bättre energivärden än byggnormen föreskriver. I dag finns fönster med ett U-värde på 0,9. Det är betydligt lägre än de fönster som oftast väljs till konventionella hus. U-värdet är ett mått på energigenomgång. Ju lägre värde, desto bättre.

Stor noggrannhet vid byggandet garanterar att huset även är tätt med en heltäckande diffusionsspärr. För att vara riktigt säker på att inneluften inte sipprar ut gör man i regel även en provtryckning av huset. Inneluften är alltid fuktigare än uteluften och därför är det så viktigt att ingen fuktig inneluft läcker ut i väggen där fukten kan kondensera till vatten och ge upphov till röta och mögel.

Många är rädda för att ett riktigt tätt hus skulle ge dålig inomhusluft. Så behöver det inte vara. Modern och väl fungerande ventilation är ett måste för att få ett bra inomhusklimat. Passivhus utrustas med ett rejält ventilationssystem. Den varma inomhusluften värmer i en värmeväxlare den inkommande friskluften. Verkningsgraden i moderna ventliationsvärmeväxlare ligger på 85 procent eller ibland högre så det är oerhört lite värme som går förlorad.

En sak är att bygga ett hus som släpper ifrån sig oerhört lite värme genom förluster. Men värmen måste ändå komma någonstans ifrån. Svaret är att alla de apparater som en familj använder avger en hel del överskottsvärme. Kyl, frys, tvättmaskiner, datorer, tv och belysning avger värme även om man i passivhus väljer marknadens energisnålaste modeller. Även människor avger värme som kommer huset till del. Många passivhus har en solfångare som stora delar av året ger tappvarmvatten. En del av tappvarmvattnets värme hamnar i inomhusluften.

En vanlig princip i passivhus är att hela huset fungerar som en solfångare. Arkitekten måste ta hänsyn till hur solen träffar huset. Oftast väljer man att ha mindre fönsteryta på norrsidan och större på södersidan där infallande sol bidrar till uppvärmningen. En tung väggstomme av sten eller betong eller betongplatta under huset kan under något dygn lagra gratisenergin från solen.

Men det är bara under den kallare årstiden som solinstrålningen är av godo. Solavskärmning i form av till exempel takutsprång eller fönsterjalusierminskar instrålningen när solen står högt på sommaren.

Fönsterytan på passivhus är ofta mindre än på konventionella hus. Även de bästa fönstren är sämre på att isolera än en vägg är.

– Jag har en tumregel att fönsterytan kan motsvara 15 procent av golvytan. Det ger bra dagsljus, rimliga värmeförluster, säger Hans Eek.

De energisnåla fönstren tar i princip bort risken för kallras från fönstren. Därför behövs heller inga värmekällor under fönstren som i vanliga hus. Värmen fördelas i huset istället genom ventilationssystemet.

Men vi lever ändå i ett land med kalla vintrar. När temperaturen är som lägst behöver även ett passivhus ett visst tillskott av värme på våra breddgrader. Förespråkarna säger att den extra värmen motsvarar ungefär vad en hårfön ger. Och liknelsen är bra eftersom extravärmen gärna tillförs genom ventilationssystemet. Ett litet element i ventilationsanläggningen kan ge den lilla extra värme som behövs för att klara behovstopparna.

Här har det också kommit en del kritik mot passivhusen. Det absolut enklaste och billigaste är förstås att installera ett litet elelement, men elproduktion medför stora energiförluster innan energin ens har nått huset.

– Ett passivhus där tillskottsenergin kommer enbart från el ger faktiskt större total energianvändning än ett konventionellt hus som värms med fjärrvärme från kraftvärmeverk, säger Anna Joelsson, forskare vid Mittuniversitetet i Östersund.

Anna Joelsson forskar kring bostadshus och hur den energi som används vid byggande och användning av huset påverkar koldioxidtillskottet till atmosfären.

– Mina beräkningar visar att även om det är viktigt att reducera själva byggnadens energibehov, så är det är också väldigt viktigt att man tillför den energi som behövs på ett så effektivt sätt som möjligt, säger Anna Joelsson.

Vilken energikälla som används för passivhusets lilla värmetillskott är inte givet. Det går förstås lika bra att använda fjärrvärme eller pelleteldning som att använda el. De som bygger passivhus har redan miljöaspekterna högt upp på dagordningen och strävar efter att minska elanvändningen och exempelvis fjärrvärme eller pelleteldning är bättre från miljösynpunkt.

Kruxet är förstås att även om fjärrvärme är det bästa alternativet för miljön så är inte tekniken tillgänglig överallt. Viktigt för den som överväger att bygga ett hus är att tidigt i planeringen reda ut vilka värmekällor som är möjliga. Det finns en risk att passivhusbyggare ser det som mindre viktigt eftersom det beräknade värmebehovet är så litet.

Privatekonomiskt kan passivvillan vara en riktig höjdare. Merkostnaden i form av högre byggkostnader för isolering och avancerad ventilationsvärmeväxlare kan delvis matchas mot att man slipper köpa panna eller värmepump och rörledningar och radiatorer. Men byggkostnaden landar ändå högre än för en konventionell villa.

Andreas Granbäck och Linda Wester har byggt Stockholms första passivhus i Vallentuna. I sin blogg berättar de att de ofta får frågan hur mycket dyrare det är att bygga passivhus.

– Vi räknar med att merkostnaden kommer att betalas tillbaka inom fem år med låg elförbrukning. Vi ser inte byggandet av ett passivhus som en extra utgift utan som en investering, säger de.

Det har även höjts röster mot att passivhusen blir stängda volymer med skottgluggar till fönster. Några arkitekter vill hellre använda den energieffektivare fönstertekniken till större fönstervolymer än för att minska energiåtgången.

Trots de invändningar som finns så kommer passivhusen att spela en stor roll. EU har aviserat en ökad satsning på passivhus som ett sätt att möta hotet mot klimatet. Säkert är att erfarenheter från passivhusen kommer att ha betydelse för hur vi kommer att bygga våra hus oavsett om de kommer att kallas passivhus, lågenergihus eller något annat. Vi kommer sannolikt att se fler täta och välisolerade hus i framtiden.

 

Läs mer:

www.passivhuscentrum.se

www.granback.se

Av Roger Nyström