Birgitta behandlades för getingallergi: "Nu kan getingarna sticka mig bäst de vill …"

Birgitta Lindqvist är lycklig över att hon fick möjligheten att gå igenom programmet med immunterapi för sin getingallergi – en allergi som nästan kostat henne livet.
– Det är fantastiskt! Förra sommaren fick jag ett getingstick i foten och det blev ingen reaktion alls … Nu behöver jag inte längre vara rädd!

Birgitta behandlades för getingallergi: "Nu kan getingarna sticka mig bäst de vill …"

Birgitta Lindqvist är en riktig bondmora. Hon är van att ta i och har bott på landet i nästan hela sitt liv. Så den där vackra sommardagen, när hon var ute med röjsågen, var inte speciellt annorlunda.

Men det gick inte enligt planerna.
– Jag råkade komma åt ett jordgetingbo och fick många stick. Det var nära att jag strök med, berättar Birgitta, som var ensam ute i markerna.

Hon minns hur hon förtvivlat sprang runt och försökte få av sig den tunga utrustningen och hur hon blev allt mer omtöcknad när hon till slut försökte ta sig hem med cykeln.

Idag har Birgitta genomgått en lång behandling mot den insektsallergi som det visade sig att hon led av.
– Förra sommaren blev jag getingstungen, men inget dramatiskt hände. Det var en stor lättnad.

Birgitta bor i det lilla samhället Dalum, i närheten av Ulricehamn i Västergötland, med sin sambo Ingvar. Paret har en villa i utkanten av orten och en trevlig trädgård, där de förgrodda eternellerna alldeles snart står i full blom.
– Eterneller är min passion. Men i många år bodde jag på en gård med mjölkkor och hade också en fäbodvall, som blev en turistattraktion, med busslaster av folk. Jag bakade tunnbröd och ostkaka i bakstugan och visade hur livet går till på en fäbodvall med att mjölka och plöja.

Birgitta, just fyllda 70, är fortfarande mycket engagerad i livet på landsbygden och skriver gärna insändare till tidningarna i viktiga ämnen. Hon har tre egna barn och har tagit emot många fosterbarn genom åren.

Fick varningssignal

– Jag är en aktiv person som sällan sitter stilla. Och jag älskar att skapa med händerna. Jag tovar, gör lindockor med inspiration från Hälsingland och gjuter skulpturer i cement. Jag lever ett härligt liv!

Men allt kunde fått ett förfärligt slut en skön och solig sommardag för några år sedan. Birgitta tog cykeln ut till fäbodvallen för att röja sly.

Tre veckor tidigare hade hon fått en varningssignal om att hon kanske kunde vara extra känslig för insektsstick. Något hon inte märkt tidigare i livet.
– Jag blev getingstungen på benet, det vara bara ett enda stick. Men efter en stund svullnade läpparna och jag mådde inte alls bra. Så jag ringde vårdcentralen och fick utskrivet en allergimedicin. De sa att jag nog var överkänslig. Sen, när jag mådde bra igen, tänkte jag inte så mycket mer på det.

Nu, några veckor senare, spände Birgitta åter på sig selen och körde i gång med röjsågen. Hon njöt av att vara ute i skogen. Den hemska överraskningen som väntade var hon helt oförberedd på.

– Jag kom till en jordhög och när jag röjde såg jag att det hände något konstigt. Det var som om det kom massor av jord flygande i luften. Jag hade stört getingboet och jag hann inte undan. Dumt nog hade jag vida långbyxor på mig, så getingarna kunde krypa in. Jag fick många stick, minst 10–15 stycken, både på benen och på magen under skjortan. Det gjorde riktigt ont.

– Min första tanke var att jag måste få av mig selen och den stora och tunga sågen. Jag försökte desperat låsa upp remmarna medan jag sprang in i bakstugan för att få skydd.

Till slut fick Birgitta av selen och sågen och satte sig omskakad på cykeln för att ta sig den knappt halva kilometern hem.
– Men efter en stund orkade jag inte mer. Jag fick leda cykeln och jag blev mer och mer omtöcknad.

– När jag kom hem la jag mig på sängen. Jag var yr, tappade andan och fick panikångest. Jag mådde så illa och kände att nu försvinner jag.

Som en extra säkerhet har Birgitta kvar adrenalinsprutan och kortisontabletterna.

Dramatisk ambulansfärd

Birgitta fick hjälp till vårdcentralen, tjugo minuter bort, där hela personalen var redo att ta emot henne. Då ­var hon nästan medvetslös. Hon fick adrenalin och syrgas. Adrenalin används vid svåra allergiska tillstånd för att höja blodtrycket, minska svullnad och underlätta andningen.
– Sedan fick jag åka ambulans med blåljus till akuten i Borås. Jag hade frossa och kände att jag höll på att försvinna igen.

Hon fick ytterligare behandling mot den allergiska reaktionen och låg inne på sjukhuset en dag för observation och mådde allt bättre. 
– Efteråt minns jag att ­någon läkare sa att vet du hur nära döden du varit …

Birgitta fick med sig en spruta med adrenalin, en adrenalininjektor, som hon alltid skulle ha i beredskap hemma om hon skulle bli stucken på nytt. Kortisontabletter har hon också i medicinskåpet. En så kallad anafylaktisk reaktion på insektsstick kan vara livshotande, som i Birgittas fall.

Sambon Ingvar är förstås jätteglad över Birgitta tog sig igenom den hemska allergiäventyret.

Blev stucken igen

– Ett tag efteråt blev jag jätterädd varje gång jag såg en ­geting. Det är ju inte så konstigt. Och en gång blev jag stucken och fick använda sprutan.

Sedan fick Birgitta ett erbjudande om att gå igenom ett vaccinationsprogram, ­immunterapi, mot insektsgiftallergi. Det pågick i över fyra år och kändes som en stor trygghet.

– Först fick jag en spruta varje vecka i åtta veckor och sedan en spruta var sjätte vecka. 
– Det är fantastiskt bra att det finns en sådan möjlighet. Jag är väldigt tacksam för behandlingen. Förra sommaren fick jag ett getingstick i foten och det blev ingen reaktion alls … Nu behöver jag inte vara rädd!