Lars-Olofs diagnos prostatacancer blev en spark i baken

När Lars-Olof Jansson, 60, i fjol fick beskedet att han drabbats av prostatacancer bestämde han sig för att fightas. Istället för att deppa ihop gjorde han en nystart och började motionera, äta hälsosammare och dra ner på stressen för att tillbringa mer tid med sin dotter.

– Diagnosen blev en spark i baken. Min dotter Michelle är 10 år och att ge upp kändes inte som ett alternativ utan jag tog beslutet att ändra min livsstil och göra allt vad jag kan för att halvera mängden cancerceller, säger Lars-Olof Jansson.

Det var i maj 2015 som Lars-Olof var på en vanlig hälsokontroll i Hägernäs, strax norr om Stockholm. Han bor i Vallentuna och driver två företag som säljer dentalutrustning och ger teknisk service till tandläkarmottagningar och är van att jobba ihärdigt från tidig morgon till sen kväll. Ofta utan tid för lunch och pauser.

– Jag tänkte det var bäst att kolla upp organ och värden när man närmar sig 60-årsstrecket och jag hade inte kollat mig på 15 år, men har inte behövt fundera över hälsan heller.

Några besvär från prostatan hade han inte känt av. Men på återbesöket en vecka senare berättade läkaren att ett blodprov visade att PSA-värdet var förhöjt. Det kan bero på flera orsaker. PSA är ett protein som kan läcka ut i blodet vid urinvägsinfektion, när prostatan är förstorad eller inflammerad – och vid prostatacancer. Det ska helst inte ligga över tre. Lars-Olofs visade 30. Man tog ett nytt prov och det visade 29.

– Jag förstod med en gång att det var cancer men jag blev varken särskilt ledsen eller orolig utan innerst inne är jag realist.

Han fick en remiss till urologen på Täby Närsjukhus där vävnadsprover togs från prostatan och de visade att Lars-Olofs intuition stämde. Det var prostatacancer. Man gjorde tolv biopsier och i alla fanns cancerceller.

– Jag berättade för läkaren att jag nyligen mist min äldre bror i cancer och att min pappa avlidit i prostatacancer och läkaren tröstade med att “dig ska vi nog klara tills du är 85”. Men för säkerhets skull fick jag en tid dagen därpå för han vill checka hur jag tog beskedet.  

Många män med prostatacancer får vänta länge på besked och behandling. Lars-Olof har hela tiden blivit snabbt och väl omhändertagen i vården.

– Eftersom jag är nyfiken av mig såg jag det som en spännande erfarenhet att få vara med om hur sjukvården fungerar inifrån.

 

Viktigt att inte smyga

I augusti fattades beslut om behandling på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. I september började Lars-Olof ta hormonella läkemedel och i december låg han under strålkanonen för första gången. I januari fick han sin sista och 29:e strålning.

– Helst hade jag opererat bort allt eftersom strålningsperioden är väldigt jobbig. Men för mig var operation aldrig något alternativ då cancercellerna hade spridit sig.

Under behandlingen har han i stort sett kunnat arbeta som vanligt och han har valt att vara öppen med sjukdomen både på jobbet och privat.

– Jag är en öppen person och har en fin relation med mina kunder och ville berätta. Jag har förstått att många tycker det är lite skämmigt med den här diagnosen, men jag tror att det är viktigt att inte smyga utan prata klarspråk. Då stänger man inte in oron i kroppen, vilket jag tror att många gör, och alla har varit jättegulliga.

I slutet av behandlingen började Lars-Olof känna av biverkningar. Det blev flera vändor om natten till toaletten och störd sömn.

– Urinledare och ändtarm tar stryk av strålning, men det har blivit bättre och nu tänker jag på att inte dricka kaffe eller annat drivande på kvällen.

 

Slutade med rött kött 

Cancerdiagnosen ledde till det positiva att han funderade över sin livsstil. Under tiden han gick och väntade på att påbörja strålbehandlingen läste han allt han kom över på internet om cancer och om vad han själv kunde göra för att förbättra hälsan. Han läste bland annat på om motion och vegetarisk kost.
Under hösten började han träna regelbundet, varannan dag.

– Jag stålsatte mig och sprang 20 kilometer på löpbandet eller roddmaskinen och lyfte lite järnskrot i gymmet, ingen hårdträning utan mer för att få igång kroppen.

Han lade även om sina kostvanor och åt uteslutande grönsaker och frukt, slutade helt med rött kött och åt mer fisk och kyckling. Främst satsade han på att äta mycket antioxidanter som är verkningsfulla mot cancer. Numera går rawfoodprocessorn varm hemma i köket i Vallentuna. Lars-Olof berättar inspirerat hur han mixar råa rödbetor och citron, och äter aprikoskärnor, ananas och ett halvt granatäpple varje dag. Han har även dragit ner på stressen.

– Även om man inte drabbas av cancer börjar man i min ålder att tänka över hur lång tid man har kvar och  förstår att tiden är värdefull. Jag vill vara mer tillsammans med min dotter de veckor jag har henne och hon har också vuxit av det här.

Nu följer regelbundna kontroller var tredje månad till att börja med. För säkerhets skull fortsätter han ta hormonella läkemedel ett år framöver. Diagnosen blev som en spark i baken. Lars-Olof säger att han känner sig mer positiv och energisk än på länge.

– Idag mår jag jättebra, är så himla pigg och taggad och glad att jag följde läkarnas råd att röra på mig och få upp pulsen. Allt går lättare.