Ny metod mot bröstcancer: Efter tio minuter var Ebbas knöl borta

Det var när 96-åriga Ebba Hansson duschade en morgon för drygt fem år sedan hemma i lägenheten i Bromma som hon upptäckte en knöl i det vänstra bröstet.

– Den var liten och hård och jag blev alldeles förskräckt och tänkte: “Herregud, vad är detta?”

Oron gjorde att hon ringde samma dag till Bröstcentrum på Capio S:t Görans sjukhus och fick en tid för bröströntgen. Den visade att tumören var elakartad och behövde opereras.

– Ingen i släkten har haft cancer och jag trodde jag var för gammal för att drabbas vid 92 års ålder, säger Ebba.

Hon gruvade sig för en operation eftersom hon 15 år tidigare gjort en bypass-operation. Efter att ha mist först sin man och fyra år senare även sin son, drabbades hon av förträngningar i hjärtats kranskärl. Men morgonen den 18:e maj 2011 kunde Ebba sluta oroa sig. Efter det första besöket på Capio vid S:t Görans sjukhus blev hon väl omhändertagen som patient på Bröstcentrum och fick ingå i en forskningsstudie där läkarna istället för operation använde en ny teknik för att behandla kvinnor med tidig bröstcancer.

Värme dödar cancercellerna
Med hjälp av ultraljudsavbildning går läkaren in med en nålformad elektrod till tumören och värmer upp den till cirka 70 grader. På det viset dör tumörcellerna och kan inte spridas vidare.

– Läkaren bedövade först bröstet och jag kunde själv ligga och titta på skärmen när mammografiläkaren Karin Thorneman gick in med en nål och stack i min tumör. Jag kände inte ett dugg och efter tio minuter var behandlingen klar och jag fick klä på mig och gå hem.

Efter behandlingen har Ebba gått på regelbundna kontroller för ultraljud och magnetkamera en gång i halvåret.

– Bröstet fick jag ha kvar, det enda minnet är en förhårdnad inuti bröstet, en slags ärrvävnad som jag kallar för “köttbullen” och den stör inte alls. Alla prover har visat att cancercellerna är döda.

– Jag kan inte nog tacka för att jag fick vara med om den nya behandlingen, säger Ebba Hansson.

Skonsam metod
Efter fyra år tyckte Ebbas läkare, Lars Löfgren, att det räcker med att hon gör en årlig kontroll.

– Men då sa jag till honom: “Hur gammal tror du jag tänker bli!”

Den nya metoden är tänkt att hjälpa kvinnor i alla åldrar, men är särskilt lämplig för personer som precis som Ebba lider av andra komplicerade hälsotillstånd. Allt från äldre som är tveksamma till operation eller där narkos och traditionell operation kan vara en högre risk.

– Jag kan inte nog tacka för att jag fick vara med om den nya behandlingen. I min ålder har kroppen varit med länge och är lite sliten och metoden var så väldigt skonsam.

Är vid gott humör
Problem med gula fläcken gör att Ebba numera har svårt att se på teve. Förslitningar på ryggkotor gör det svårt att gå längre sträckor. Annars trivs hon med tillvaron och är vid gott humör för jämnan. Hon har idrottat i hela sitt liv och deltagit i skidtävlingar tillsammans med en av sina bröder.

Idag är hon den enda som är kvar av en syskonskara på sju och hon tycker att dagarna kan vara ensamma utan familjen och sina gamla arbetskamrater vid Postens lunchrestaurang. Men hon sätter gärna en deg för att baka kaffebröd till barnbarnet Roland och barnbarnsbarnen Pontus, 24 och Katarina, 22, som tack för att de hjälper henne med hembestyr och att handla mat.

– Orkar jag mig inte ut på en promenad så sjunger jag I Roslagens famn för mig själv och svänger på benen. Kroppen vill röra på sig.

Hela artikeln tillsammans med en intervju med Lars Löfgren, överläkare på Bröstcentrum på Capio S:t Görans sjukhus, finns att läsa i Hemmets Journal nr 4 2016.

Så fungerar värmebehandling

Metoden att värma upp tumörvävnad till hög temperatur har tidigare prövats på hjärntumör av professor Hans Wiksell på Karolinska Institutet som uppfann tekniken på 1970-talet. Flera forskargrupper i världen arbetar med liknande teknik. De första kliniska försöken på bröstcancer vid S:t Görans sjukhus gjordes 2007. För att värmebehandling mot bröstcancer ska kunna användas som metod inom sjukvården krävs en större studie och fler patienter med långtidsuppföljning.

Källa: Lars Löfgren.