Diabetes-special: Hitta ett sätt att leva bra

Jenny provade många mediciner och dieter för att finna ett sätt att må bra, trots sjukdomen. Och hon lyckades. Utöver insulinmedicinen får yoga, mindre stress och en rejäl frukost henne att må bättre än någonsin…

Bild 1291763

Maten spelar en stor roll i Jennys liv och hon gör ofta smoothies, mestadels baserade på bär eller grönsaker. Hon har insett att en bra balans mellan fett, kolhydrater och proteiner i maten gör att hon mår toppen.

 

När sjukdomen diabetes slog ner i Jenny Bergströms liv, gjorde den det med buller och bång. Under kort tid tappade då 14-åriga Jenny gnistan fullständigt och vägde plötsligt bara 30 kilo!

– Från en dag till en annan var jag allvarligt sjuk, berättar Jenny, 36 år, när vi träffar henne i Grillby utanför Enköping. Här, i föräldrarnas hus ute på landet, njuter hon av semestern och livet.

 

I dag mår hon betydligt bättre och har lärt sig massvis om diabetes, som har blivit ett specialintresse både privat och inom jobbet.

 

Men när hon blev sjuk var det ingen i familjen som förstod vad hon drabbats av. Ingen insåg att hennes symtom med extrem törst, ett ständigt springande på toaletten för att kissa och den svåra tröttheten var så allvarliga.

– Jag var en stressad tonåring med mycket oro i kroppen, minns Jenny. Delvis berodde det på att det fanns alkoholmissbruk i familjen.

– Vid den här tidpunkten förlorade jag också min kära hund och kände mig minst sagt deprimerad. Själv tror jag att den inre stressen kan ha varit en av de utlösande orsakerna till att jag blev dålig.

 

Låg med dropp

Till slut besökte Jenny läkaren och det resulterade i att hon blev inlagd på intensiven med dropp, hennes blodsockervärden var extremt höga. I tre veckor låg hon på sjukhus och fick så småningom lära sig ta sprutor med insulin och besöka en dietist som pratade mat.

 

Jenny har typ 1-diabetes, vilket betyder att hennes bukspottkörtel inte producerar insulin. Därför måste hon ta insulin före varje måltid. Hon använder en så kallad insulinpenna, som hon tar i magen.

 

Under årens lopp har behandlingen sett likadan ut, förutom att nålarna blivit allt tunnare och nya insulinsorter kommit. Numera känns det knappt när hon sticker sig, menar Jenny.

 

Men tröttheten har ofta funnits kvar hos henne.

– Ja, jag hamnade lätt i en svacka, särskilt om jag var stressad, berättar hon. Då hade jag dåligt med kraft, pendlande blodsocker och sov mycket, 10 timmar eller mer per dygn var inte ovanligt.

– Det blev ett normalt tillstånd, men jag såg ju hur mycket energi mina vänner hade. Jag drabbades också ofta av förkylningar och svampinfektioner eftersom immunförsvaret var nedsatt på grund av höga blodsockervärden.

 

Jenny började tidigt söka egna vägar för att må bättre och lära sig mer om sin sjukdom. I åtta år arbetade hon i en hälsokostbutik och så småningom utbildade hon sig till näringsrådgivare och personlig coach.

– Jag har aldrig nöjt mig med att må dåligt utan har alltid provat nya saker, förklarar Jenny. Jag började experimentera med mat och märkte snart att dietistens råd inte var tillräckliga.

 

Sötsuget kom

– Tidigare åt jag mycket lättprodukter, till exempel lättmargarin och lättyoghurt som dietisten rekommenderade, säger hon. Men det resulterade i ett sötsug och att jag åt mer mat och det passade mig inte alls!

– Ett tag testade jag att utesluta alla kolhydrater. Men efter en tid fick jag kraftiga blodsockerfall som jag nästan inte kunde häva, det blev farligt. Till slut insåg jag att jag hade näringsbrist; jag fick inte i mig det jag behövde trots att jag åt mycket frukt och grönsaker.

 

Jennys blodsockervärden har pendlat mycket och många gånger har de legat för högt. Därför blev hon erbjuden att prova en insulinpump år 2003.

 

Bild 1291764

–Yoga har hjälp mig att slappna av och att inte vara så lättstressad. Det är ju oundvikligt att bli stressad ibland, till exempel om något tråkigt händer i en relation eller om en närstående mår dåligt,, säger Jenny Bergström.

 

Tyvärr gick det inte så bra som läkarna hade önskat. Jennys blodsockervärden steg skyhögt eftersom hennes kropp inte tog upp insulinet. Hon blev så dålig att hon snabbt tvingades sluta med pumpen.

– Men jag gav ändå inte upp utan försökte hitta andra sätt att må bättre, säger hon. Därför utbildade jag mig till yogalärare. Via yogan har jag funnit mitt inre lugn och ett sätt att förebygga och hantera stress.

– Dessutom har jag inriktat mig på att lära ut diabetesyoga och haft egna grupper. Då stimulerar vi bland annat bukspottkörteln och matsmältningen med olika övningar. Allt fler studier visar att yoga kan påverka hälsan positivt. I mina kursutvärderingar ser jag samma sak; diabetikerna mår bättre.

– Utöver det hjälper jag diabetespatienter med coaching, kost- och näringsrådgivning i mitt eget företag Hälsostark. Mat, träning och stresshantering är viktiga delar för att vi ska må bra.

 

Hittade rätt

– Själv gör jag dagligen olika andnings- och avslappningsövningar samt mjukgörande övningar som lossar på spänningarna och ökar blodcirkulationen i kroppen. Som diabetiker blir man lätt stel.

 

När det gäller mat menar Jenny att det är individuellt vad diabetiker mår bra av att äta. En del kräver till exempel mer insulin än andra fastän de äter likadant, säger hon.

– För några år sedan hittade jag äntligen den mathållning som är allra bäst för mig, så att mina blodsockervärden kommer i balans. Numera äter jag GI-inriktat med långsamma kolhydrater, som långkornigt ris, bulgur och quinoa, och mer fett än många andra.

– Jag använder oliv-, kokos- och linfröolja i matlagning och sallader. Sedan drar jag mig inte för att använda riktig grädde och smör. Jag har faktiskt tappat några kilon i vikt sedan jag började äta på det här sättet.

– Jag äter även fet fisk och mycket mörkgröna bladgrönsaker, som spenat, och broccoli.

– Faktum är att jag undviker de flesta frukter, i synnerhet banan och apelsin. De är alldeles för söta för mig. Dock har jag alltid med mig lite russin i väskan som jag kan ta i nödfall. Då slipper jag oroa mig för att få kraftiga blodsockerfall.

– Om jag ser till helheten är det flera faktorer som påverkar hur jag mår. När jag gör yoga, undviker stress och börjar dagen med att äta en bra frukost, mår jag bra! Det kan till exempel vara turkisk yoghurt, bär, nötter och ett kokt ägg. Då kan jag till och med skippa en insulindos på kvällen.

 

Jenny är övertygad om att hon behöver en bra balans mellan fett, långsamma kolhydrater och även protein för att hålla blodsockret stabilt. Därför tar hon tillskott av proteinpulver.

 

Hon menar också att det är viktigt att ha rätt vitamin- och mineralnivåer för att må optimalt. Vid en blodanalys fick Jenny veta att hon hade brist på magnesium, zink och D-vitamin. Sedan dess tar hon tillskott dagligen.

– Det känns så skönt att kunna påverka min sjukdom och hälsa. En stor motivation är mitt företag, där jag ser att jag hjälper andra i samma situation.

– Numera sover jag oftast 7–8 timmar per natt och vaknar utvilad. Dessutom har min pollenallergi, svampinfektioner och förkylningarna försvunnit. Jag visste inte att jag kunde må så bra som jag gör idag!

 

Rätt mat och mer motion hjälper långt

 

Bild 1291765Kerstin Brismar är professor på Karolinska Institutet och överläkare på Endokrinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Hon har arbetat med diabetes i 39 år och sysslat mycket med forskning, bland annat hur man ska förebygga att drabbas av diabetes och även hur man lindrar sjukdomen.

Vad är diabetes?

– Det är en sjukdom som uppstår då du lider brist på hormonet insulin, som vi behöver för att överleva. Det leder i sin tur till förhöjda blodsockervärden. Därför kallas diabetes även för sockersjuka.

 

Varför drabbas man av diabetes?

– Vid typ 1-diabetes har kroppens produktion av insulin helt eller nästan helt upphört. Det beror på en autoimmun reaktion där kroppens eget immunförsvar förstör de insulinproducerande cellerna. Typ 1 drabbar unga i lika stor utsträckning som vuxna.

– Vid typ 2, även kallat åldersdiabetes, finns vanligtvis en viss insulinproduktion kvar. Men den är otillräcklig för att sänka blodsockret, till exempel vid övervikt, stress eller graviditet.

– Har någon i din familj typ 2 bör du undvika att gå upp i vikt, få kulmage, röka samt inaktivitet.

 

Hur vanligt är det att drabbas och kan man ärva sjukdomen?

– 5 procent, cirka 450 000, av alla svenskar har diabetes. Av dem har 10–15 procent typ 1-diabetes. Resten har typ 2-diabetes, vilket är mycket ärftligt. Typ 2-diabetes är mycket mer ärftligt än typ 1.

 

Vilka är symtomen?

– Hos vuxna kan symtomen smyga sig på under lång tid. Du kan känna dig trött och seg, ha svårt att koncentrera dig och du kanske inte orkar promenera lika långt längre. Det är också lättare att få olika infektioner, till exempel svampinfektioner.

– Vid typ 1 kan symtomen komma fort, i synnerhet hos barn, och inom en vecka kan du bli mycket sjuk. Hos vuxna kommer symtomen långsammare, under veckor till månader. Förutom trötthet i hela kroppen, illamående och magsmärtor kan du bli mycket törstig och kissa mycket. Viktnedgång är även vanligt.

 

Hur ställs en diagnos?

– Vi tar blodprov och mäter blodsockret på morgonen vid två olika tillfällen när du har fastat. Värdet ska ligga strax över 7 mmol/l. Om värdet är över 11 mmol/l har du diabetes. Ligger du däremot mellan 8 och 11 mmol/l har du ett förstadium av diabetes. Då har du mycket stor risk att få diabetes. Redan då har du en ökad risk för kärlförändringar med följdskador som till exempel hjärtinfarkt och stroke.

– Vi mäter också ditt långtidssocker, som visar hur medelblodsockret legat de senaste veckorna. Hos diabetiker är målet att det ska vara under 6 procent.

 

Vilken behandling erbjuds?

– Vid typ 1 får du insulin via spruta eller pump. Det finns snabbinsulin som tas vid måltiden samt långtidsverkande som täcker behovet över halva eller hela dygnet.

– Vid typ 2 finns det tabletter med olika verkan. En medicin ökar till exempel insulinproduktionen över hela dygnet eller när du äter och en annan minskar ditt upptag av socker från maten. Det finns även medicin som påverkar leverns känslighet för insulin eller fettomsättningen i kroppen, så att du får ett minskat insulinbehov.

– Dessutom kan vi minska på magsäckens storlek via operation. Då blir du inte hungrig lika lätt och kan bara äta små portioner. Det går att bota diabetes typ 2 på det viset. Men så fort du börjar äta som vanligt ökar blodsockret och du får tillbaka din diabetes.

– Utöver det finns det en ny medicin som ges i injektionsform (se ruta).

 

Vad kan jag själv göra för att påverka sjukdomen?

– Har du typ 2-diabetes kan du få ett nära på normalt blodsocker om du äter rätt och motionerar regelbundet. Ät mycket fibrer och undvik snabba kolhydrater som godis, läsk, bröd och kakor. Välj fullkorn om du ska äta bröd.

– Du behöver inte springa utan det räcker att promenera i 1,5 timme om dagen, cirka 10 000 steg. Sitt inte för mycket utan res dig ofta! Skaffa ett höj- och sänkbart skrivbord om du jobbar med skrivbordsarbete. På så vis kan du stå och arbeta.

 

Varför ökar förekomsten av diabetes?

– Vi tror att det beror på både felaktig kost och avsaknaden av fysiskt arbete. Förr arbetade vi mer med kroppen, då fanns inte alla dessa maskiner och bilar.

– Problemet är att diabetes kan leda till följdskador som nedsatt njur- och nervfunktion, dålig syn och en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.