Här är julbordets läckerheter från A till Ö!

Vårt svenska julfirande har anrika traditioner, men vad vet du egentligen om julbordets alla frestelser? Som när mandeln hamnade i gröten, varför glödgat vin är så populärt och hur det blev tradition att inhandla senap på apoteket …

A som i ansjovisgratäng

Idag mer känt som Janssons frestelse. Vem Jansson egentligen var finns olika teorier om. Enligt en var det Elvira Stigmark som inför en bjudning döpte sin ansjovisgratäng till Janssons frestelse efter filmen med samma namn, där hennes favoritskådespelare hade huvudrollen. Rätten hamnade hur som helst på julbordet under 1970-talet.

B som i brunkål

Framställs genom att vit kål kokas och steks för att sedan smaksättas med sirap, ättika och salt. Färgen kommer av den långa tillagningstiden. Kål i alla varianter är särskilt vanligt på julbord i södra Sverige, och drygt hälften av brunkålen säljs i Skåne.

C som i citrusfrukter

Mandariner, clementiner och apelsiner dekorerade med kryddnejlika (också kallat pomander) ger en härlig färg och doft åt julen. Anledningen till att clementiner kommit att förknippas med jul och vinter är att de importerats till Sverige främst under vintern, då det är säsong för dem i Sydeuropa.

D som i dopp i grytan

Det är kanske julbordet äldsta inslag, men har tappat i popularitet på senare år. Det var förr ett bra sätt att ta vara på all mat, då spaden från julskinkan användes för buljongen och brödet som doppades kunde vara gammalt och torrt.

E som i enbär

En är en växt med många användningsområden. Medan riset fyller hemmet med väldoft under julhelgen, kan barken användas till att röka kött, och bären som krydda i både matlagning och drycker. Man plockar enbären under det tredje året, då de blivit mörkt blålila.

F som i fruktkaka

Efter maten kan det sitta fint med någonting sött, och ett bakverk som börjat leta sig in på det svenska efterrättsbordet är fruktkakan. Denna klassiker från England, en sockerkaka fylld med frukt och smaksatt med konjak eller rom, är perfekt för den som vill vara ute i god tid med julförberedelserna. Den kan nämligen hålla sig flera veckor i kylen.

G som i glögg

Varmt kryddat vin, idag mer känt som glögg, har vi druckit i Norden sedan medeltiden. Uttrycket glödgat vin dök upp i svenskan redan under 1600-talet, men först i slutet av 1800-talet började det förknippas med julfirandet då butiker började sälja färdiga glöggblandningar inför helgen.

H som i Hovmästarsås

Denna söta sås, som innehåller bland annat senap, olja och dill, är ett perfekt komplement till den gravade laxen. Namnet kommer av att såsen förr tillreddes av hovmästaren vid gästens bord. Samma ingredienser hittar man i en gravlaxsås, men där använder man ofta en starkare senap.

I som i inlagd sill

Sill har i århundraden varit ett självklart inslag på matbordet i Sverige, vare sig den stekts, kokats eller torkats. I början var det främst i rikare familjer man la in den i lag och kryddor, men tack vare nya konserveringsmetoder under 1800-talet spred sig rätten till fler.

J som i julmust.

Drycken lanserades 1910 som ett alternativ till brännvin och öl. Det var läskfabrikören Robert Roberts son Harry som fick i uppdrag att ta fram ett recept, och än idag är det bara ett fåtal personer som känner till den unika blandningen av ingredienser.

K som i köttbullar

Ute i världen har köttbullen blivit känd som Sveriges paradrätt. Kanske är det därför frågan om köttbullens ursprung rörde upp känslor på sociala medier under våren, när det påstods att den skulle kommit hit från Turkiet under 1700-talet. Ordet köttbulle ska ha använts första gången av Cajsa Warg år 1755, men det var inte förrän efter andra världskriget som de började ses som en självklarhet på julbordet.

L som i lax

Lax kan tillagas på många sätt, och man kan kanske tro att den är en av de tidigaste rätterna vi lade på julbordet. Gravad lax, det vill säga lax som legat i en blandning av salt och socker, har ju förekommit i århundraden i Sverige, men vanlig på julbordet blev den inte förrän andra halvan av 1900-talet.

M som i mumma

Mumma är en blandning av porter eller annat vin, och sockerdricka eller julmust, ibland kryddad med någon julig krydda som kanel. Drycken härstammar från ett tyskt mörkt och kryddat öl, Braunschweiger Mumme, som importerades till Sverige redan på 1500-talet. Med tiden kom mumma att betyda sött, mörkt öl i allmänhet och en vanlig juldryck blev den under tidigt 1900-tal.

N som i nötter

Idag lägger vi dem nog helst i en skål för att sedan knäcka och äta dem, men nötter kunde förr i tiden användas för att pynta hemmet och granen inför jul. Mandeln (som egentligen är en stenfrukt men brukar säljas bland nötter) som läggs i gröten för att spå vem som ska bli gift under det kommande året är en sed som troligen uppkom i slutet av 1800-talet.

O som i ostkaka

Denna svenska klassiker serveras som efterrätt under flera av våra högtider. Man kan spåra dess historia ända bak till 1500-talet, men troligen är den äldre än så. Hälsingeostkakan och den småländska skiljer sig åt i både recept och servering, och enligt småländsk tradition åt man förut kakan från mitten. Sedan 2004 firas Ostkakans dag den 14 november.

P som i pressylta

Ordet sylta kom till svenskan under 1400-talet från medeltidstyskans, där det hade betydelsen “koka i saltlake”. Här användes det om kött som pressats och tillagats, alltså samma betydelse som det har idag. En pressylta görs på kött- och fläskbitar som smaksätts med bland annat lagerblad och kryddpeppar för att sedan tillredas genom att kokas och pressas om vartannat.

Q som i Quiche Lorraine

Vad är väl ett julbord utan ost? I århundraden har osten varit en självklarhet på festbordet, och förr ystades de redan på sommaren och lades undan till julfirandet. Edamer och ädelost är båda populära sorter, och den som vill förtära sin julost på ett nytt sätt kan kanske lägga den i en Quiche Lorraine, denna ost- och skinkpaj som först blev populär i Sverige under 1980-talet.

R som i rödbetssallad

Redan under 1800-talet åt vi rödbetssallad här i Sverige, men då innehöll den ofta kål eller potatis. Den rödbetssallad vi känner till idag, gjord på majonnäs, crème fraiche och inlagda rödbetor, blev populär för omkring 50 år sedan.

S som i senap

Som tillbehör till julskinkan har senapen fått en alldeles speciell plats på julbordet, men från början sågs senapsväxterna som ett läkemedel. Redan för 5 000 sår sedan ska de ha använts för att läka sår och lindra matsmältningsbesvär. Här i Sverige fanns de med på apotekens prislistor under 1700-talet. Men idag använder vi nog hellre senapsfrön i vår matsenap, som enligt tradition fortfarande finns att köpa på apoteket lagom till jul.

T som i tomtegröt

Gröt har länge varit både vardags- och festmat i Sverige. Gröten, som kunde göras på bland annat korngryn, kokades till högtiderna på mjölk istället för vatten och lyxades till med smör och grädde. Risgrynsgröten hamnade bland julmaten i slutet av 1800-talet, men risgrynen var lite dyrare så det var inte alla som hade råd med det.

U som i ugnsbakad skinka

Den ståtliga julskinkan har inte legat på julbordet så länge som man kan tro, först vid slutet av 1800-talet blev den ett inslag på gemene mans julbord. Innan dess serverades ofta bara grishuvudet vid festen, medan den finare skinkan sparades till ett senare tillfälle.

V som i vörtbröd

Detta bröd, som bakas på bland annat vetemjöl, sirap och kryddnejlika, har ätits i Sverige sedan 1600-talet. Vört, som ger brödet dess karaktär, är en restprodukt vid ölbryggning som man tar tillvara i bakningen. Då man framförallt bryggt öl vid högtiderna, kom också vörtbrödet att förknippas med dessa festtider.

W som i wienerkorv

Som ju prinskorven är en kortare variant av. Namnet prinskorv nämns första gången 1879, innan dess kallades den för siskonkorv i betydelsen “liten korv”. Fram till 2002 var prinskorv ett skyddat namn, och för att kallas så behövde den innehålla minst 45% kött.

X som i x-tra allt

Julen är en tid för frossande, och allt eftersom vi blivit bättre på att konservera mat och nya ingredienser börjat importeras har det svenska julbordet fyllts på med allehanda smårätter. I början av århundradet blev det i de borgerliga hemmen allt viktigare med ett flärdfullt firande, och maträtterna började dekoreras.

Y som i yoghurt

Den som vill ha ett lättare alternativ till julens röror kan till exempel byta ut majonnäs och crèmefraiche mot yoghurt. Yoghurt har framställt i tusentals år, främst i mellanöstern, och i Sverige växte dess popularitet vid mitten av 1900-talet.

Z som i zink

Vem sa att julmaten är onyttig? Flera av rätterna innehåller faktiskt en mängd nyttiga vitaminer och antioxidanter. Zink är ett mineral som är bra mot virus och stärker immunförsvaret, och finns bland annat i rödbetssalladen, nötterna och prinskorven.

Å som i ål

Idag är ålen akut utrotningshotad och EU införde under hösten förbud mot ålfiske i ibland annat Östersjön. Fler och fler har valt att plocka bort ålen från julbordet de senaste åren, men innan dess har den varit särskilt populär i Skåne, där traditionen med ålfiske är mycket lång.

Ä som i ägghalvor

Att äta ägg till påsk är en gammal tradition, redan under medeltiden ska vi i Sverige ha gjort det. Fullt lika länge har inte vi inte lagt dekorerade ägghalvor ju på julbordet, men något som bidrog till att de hamnade där var att tillgången på ägg året om ökade under 1900-talet.

Ö som i öl

Att “dricka jul” är ett uttryck som förekom redan under 800-talet. För långt innan kristendomen gjorde sitt intåg i Sverige och julen började firas som Jesu födelsedag, hade vikingarna sitt eget julfirande. I midvintertid ordnades det knytkalas och skålades i rikliga mängder öl till gudarnas ära.

Scroll to Top