Moa anade aldrig att hon var gravid – Theodor kom som en glad överraskning

17-åriga Moa Bern trodde att hon hade kissat på sig. I själva verket var det fostervattnet som hade gått. Två timmar senare födde hon en liten gosse. En graviditet hon varit helt ovetande om i nio månader!
Foto: Karin Persson

Moa anade aldrig att hon var gravid – Theodor kom som en glad överraskning

Theodor är ett riktigt charmtroll där han vilar tryggt i mamma Moas famn.

– Han kom som en total överraskning och vände upp och ned på allting. Men han är helt underbar och han har gjort så att jag mår mycket bättre, säger Moa Bern som var 17 år när han föddes, men hunnit fylla 18 under våren.

Storasyster Felicia, 23, berömmer Moa.

– Hon är en fantastisk mamma som gör allt för Theodor. Jag är så stolt och imponerad av min syster, säger hon.

I drygt 36 veckor bar Moa, som bor i Rödeby, ett barn i magen utan att veta om att hon var gravid. Inte ens den uteblivna mensen var något hon reagerat över.

– När jag mått psykiskt dåligt, då har den uteblivit. Och eftersom jag under en tid känt mig lite nere trodde jag att det var orsaken, berättar hon.

– Jag och mamma märkte att du gick upp i vikt och anade att du kunde vara gravid. Men du fick aldrig någon gravidmage och vi trodde på det du sa, att du mådde dåligt, berättar Felicia.

Dessutom hade ett graviditetstest visat att hon inte var gravid.

Därför var det nästan välkommet när hon måndagen den 12 december förra året kände det hon trodde var mensvärkarna. De var så kraftiga att hon inte ville gå till skolan.

– Ta en Alvedon och bit ihop, sa mamma Annika Ottosson, 50, till henne.

Och det var vad hon gjorde, även om smärtorna inte gav med sig.

Moster Felicia hälsar på Theodor. Felicia är stolt och imponerad av hur hennes unga syster hanterar mammarollen.

Ingen lyssnade

Två dagar senare var hon och pojkvännen Marcus Carlberg, 22, i väg och hämtade en bil. Utan förvarning kände Moa att det började rinna mellan benen på henne.

– Jag trodde att jag kissat på mig och skrek till Marcus att stanna bilen. Det var som om något exploderat inne i magen och det första som kom upp i mitt huvud var att jag hade fått cancer! Att det var fostervatten – nej, det trodde jag aldrig.

Egentligen fanns inte ens tanken på att åka till sjukhuset.

– Vi tänkte åka hem, men för säkerhets skull ringde jag till Felicia. Hon tjatade och tyckte att jag skulle åka in till akuten och hon lovade följa med.

När Felicia tog plats i bilen och kände på Moas mage förstod hon.

– Jag kände att det var en gravidmage, men ville inte säga något när vi åkte bil. När Moa hoppade ur bilen gick hon som en gravid kvinna. Jag blev allt säkrare och sa till Moa att hon var gravid, men hon avfärdade det.

I väntrummet på akuten blev magsmärtorna bara värre och värre.

– Jag försökte förklara för personalen att hon troligtvis var gravid och skulle föda snart, men de lyssnade inte och vi fick vänta, berättar Felicia.

– Han är ett riktigt A-barn, säger Moa om Theodor. Alltid glad och lätt att ha att göra med.

Chockartat besked

Till slut blev smärtorna så påtagliga att Moa skrek rakt ut. Sjukhuspersonal skyndade till och tog in henne i ett undersökningsrum. En barnmorska tillkallades för att undersöka om det verkligen var så att hon var gravid.

Ultraljudet gav besked.

– Du är i vecka 36 plus tre och ska föda nu, sa barnmorskan.

Moa fick en chock.

– Nej, nej, det är inte möjligt, protesterade hon och Marcus var lika chockad över beskedet.

Det blev raka vägen upp till förlossning. Hon var öppen tio centimeter.

Felicias mamma Annika var på julfest med sitt arbete när Felicia försökte få tag i henne. Hon ringde och ringde och till slut svarade Annika och Felicia berättade att de var på BB och att Moa skulle föda när som helst.

Annika trodde det var ett skämt. Men Felicias allvarliga röst betonade att det inte var så och en arbetskamrat till Annika skjutsade henne till sjukhuset. Hon kom precis när Moa skulle in och förlösas.

Felicia fanns med och stöttade henne under förlossningen. Pojkvännen satt chockad på en stol och sa inte ett ljud.

– Han har aldrig varit så tyst tidigare, skämtar Moa.

För henne var allting bara kaos just då.

– Jag kommer knappt ihåg någonting. Men det gick bra och efter några få krystvärkar var han ute. Från att vattnet gick i bilen tills Theodor föddes tog det ungefär två timmar.

Theodor är Moas lilla lyckopiller. Tidigare kände hon sig ofta deppig men den känslan är som bortsopad nu.

Mycket att fixa

När Theodor låg på hennes bröst och Marcus slöt upp vid deras sida brast det för Moa som började gråta.

– Jag var lycklig, men allt hade gått så oerhört fort och vi hade inte haft en chans att förbereda oss. Mina föräldrar var chockade och själv var jag orolig för hur Marcus föräldrar skulle ta det. Men vi har mötts av förståelse och båda våra familjer ställde upp på ett bra sätt.

– I efterhand var jag mest arg på mig själv för att jag inte upptäckt tidigare att hon var gravid, säger Felicia som nu är en lycklig moster.

– Jag och Moa har alltid stått varandra nära och jag är glad för hennes skull.

När Moa och Marcus fick åka hem efter några dagar på BB innebar det att deras liv förändrats. Moa fick avbryta sin gymnasieutbildning för att i stället vara mammaledig med Theodor.

Samtidigt var det mycket annat som skulle fixas. Kläder, blöjor, skötbord och säng skulle bland annat inhandlas.

Felicia tog kontakt med hjälporganisationen Stödkassen.

– De ordnade i princip allt vi behövde. Sedan har förstås familj och vänner också handlat en del till oss, berättar Moa.

Hemma i Rödeby har Moa en hel övervåning till sitt förfogande, så utrymme fanns.

– Vi bor ibland hemma hos mig och ibland hos Marcus föräldrar. Vi letar efter något gemensamt så att vi kan flytta ihop.

För Moa har Theodor inneburit att hon fått lägga om livsstil. Tidigare var det mycket umgänge med kompisar om helgerna, åka på fester och bilträffar med mera.

– Det fungerar inte längre, nu är det Theodor som kommer i första hand. Det svåraste har varit att anpassa sig till att allting tar mycket längre tid om man vill åka i väg någonstans. Tidigare kunde man vara spontan och bara dra i väg när man ville. Nu krävs det mycket mer planering.

Livet har förändrats drastiskt för Moa och pappa Marcus. Nu är det Theodor som kommer i första hand i alla lägen

Starkare som människa

Men det är inga problem, för Moa älskar sin son över allt annat. Även om hon var oförberedd på hans ned-komst tycker hon att det gjort henne mycket starkare som människa.

– Han har gjort att jag har mognat och jag mår mycket bättre än tidigare. Mina depressioner har försvunnit och Theodor har blivit som ett lyckopiller för mig. Han är snäll och är lätt att ta hand om, ett riktigt A-barn.

När Theodor får en förskoleplats ska Moa ta upp sina gymnasiestudier igen.

Hon vill gärna ha ett syskon till Theodor.

– Men inte ännu på några år.