Sofia Ledarp: "Mamma är min stora hjälte"

Som ung trodde Sofia Ledarp att dykinstruktör skulle bli hennes framtida yrke, men ödet ville annorlunda.

Sofia Ledarp: "Mamma är min stora hjälte"

Vilken är den största kvinnliga hjälten i ditt eget liv?

– Jag har många hjältar, däribland min mamma. Hon har kämpat sig igenom tuffa saker, tagit sig ut på andra sidan och gått vidare. Aldrig har hon gett upp, vilket är beundransvärt. En annan hjälte är min gammelmormor. Hon var ensamstående mamma med två barn och tre olika jobb – en orädd fighter som höll sitt liv i rullning trots att hon hade oddsen emot sig.

Vad var din första reaktion när du fick förfrågan om att medverka i Stjärnorna på ­slottet?

– Förvåning! Jag förknippade programmet med en äldre generation medverkande som har mycket längre yrkeserfarenhet än vad jag har. Samtidigt blev jag väldigt smickrad. Jag kände att det här var något som jag inte ville missa. Med facit i hand är jag glad över att jag tackade ja. Det var en oförglömlig upplevelse!

Vem av de andra deltagarna överraskade dig mest?

– Magnus Uggla och Johannes Brost, eftersom jag inte visste så mycket om dem i förväg. Både Gunnel Fred och Lia Boysen kände jag sedan tidigare. Jag blev jätteförtjust i Magnus. Trots att han är en sådan stor artist är han samtidigt väldigt ödmjuk. Johannes är också en häftig person. Han har varit med om otroligt mycket och är en historieberättare av rang.

Sofia flyttade in på Ericsbergs slott med Johannes Brost, Magnus Uggla, Lia Boysen och Gunnel Fred.

Hur var det att bo på ett slott?

– Jättespeciellt. Det var som att dyka ner i en historiebok. När vi kom dit var man lite nervös. Det sägs ju att slottets första ägare, den baktalade "Pintorpafrun", går igen.
Men hon måste vara ett snällt spöke, för trots att jag är känslig för sådant där märkte jag ingenting. Visserligen hörde jag ibland fotsteg, men de stannade alltid utanför min dörr.

Din pappa kom från ­Grekland. Hur märks ditt ­grekiska påbrå?

– I mitt temperament. Jag upplevs nog som ganska lugn, men jag kan också vara väldigt otålig. Dessutom blir jag arg snabbt, fast det går lika fort över och så är jag glad igen.

Hur är du som mamma?

– Jag är väldigt svag för min son. Han får ofta sin vilja igenom, men jag försöker ändå vara tydlig och konsekvent. Jag tror att det är bra för barn att ha regler att hålla sig till.

Har du någon okänd talang?

– Det är nog i så fall att jag har dykcertifikat. Som yngre var jag helt besatt av dykning och trodde att dykinstruktör skulle bli mitt framtida yrke. Men sedan jag fick barn har det tyvärr inte blivit så mycket dykning för min del.